Frilansande Memetiker

Emmabodafestivalen gör helt rätt i att vägra könskvotera

2011-12-22T20:12:00.002+01:00

En mindre debattstorm har blossat upp på Facebook-sidorna för Emmabodafestivalen och Festivalrykten efter att festivalens bandbokare Håkan Karlsson i en artikel i DN tydligt tar avstånd från tanken på att aktivt försöka åstadkomma en jämn könsfördelning bland de bokade artisterna. Detta gör vissa människor arga, särskilt de som vill att man ska betrakta tillvaron ur ett genusperspektiv.

En person som kallar sig feminist säger i en Facebook-diskussion följande: "Alltså han är ju dum i huvudet. Men jag är inte det minsta förvånad. Har för mig att jag bråkade med honom för tre år sedan. Han var en dryg vit heterosexuell hipstersnubbe [...] Hans uttalande sammanfattar ju typ allt som är fel i världen. [...] Jag vill sparka honom med 15 cm klackar rakt in i rövhålet".
Denna människa angriper alltså Håkan utifrån hans hudfärg och sexuella läggning, tycker att ett avståndstagande från könskvotering sammanfattar allt som är fel i världen och luftar sin önskan att utöva våld mot honom.
Är det sådant som föds ur svensk feminism anno 2011? Jag kan inte påstå att detta är representativt för alla feminister, men jag har många gånger märkt att de som är som mest engagerade i genusteori och feministpolitik är extremt hatiska och fientliga mot vem som än ifrågasätter deras idéer det allra minsta, och det är inte vackert att skåda när det läggs fram.

I artikeln uttrycker sig Håkan ganska plumpt och okänsligt, och jag gillar inte heller hans formuleringar. Men vid det här laget har jag vant mig vid att företrädare för Emmabodafestivalen kör sitt eget race och uttalar sig väldigt frispråkigt i media utan att tänka särskilt mycket på att vara till lags. Det är ingen spin-doctor som jobbar på det som kommer ur den festivalledningens munnar. Ofta känns det rätt soft, men ibland blir det det dumt. Men de principer som Håkan lägger fram står jag bakom.

Motreaktionerna drar fram ganska intetsägande klyschor om att festivalerna måste "ta sitt ansvar" och "visa goda normer", men det är bara tomt prat. Kärnfrågan är oerhört enkel: antingen låter man kön vara ett kriterium när man bokar artister, eller så gör man det inte. Det finns inga mellanting. Antingen är artistens attribut mellan benen en faktor när man bokar eller så är det inte det. Emmaboda, och lyckligtvis de flesta andra citerade festivaler, väljer den senare vägen.
Festivaler måste inte känna sig tvungna att agera politisk opinionsbildare såsom många vill hävda, men om man ändå väljer att se det hela politiskt så tycker jag detta är exakt vad man ska sträva efter. Min dröm angående jämställdhetspolitik är ett samhälle där kön inte påverkar vilket bemötande en individ får. Länge var jag naiv och trodde att det är denna tanke som feminister strävar efter, men jag känner allt mer att detta inte stämmer. Feministerna som väsnas mest är besatta om tanken på ett 50/50-samhälle där alla grupper i alla sammanhang har en jämn könsfördelning, och kvotering ses som en legitim metod för att åstadkomma detta. De inser inte att jämn könsfördelning är något som kommer långsiktigt av att kön inte tillåts vara en faktor, utan de vill istället fuska sig fram till ett resultat som ser bra ut men som egentligen åstadkommits av könsdiskriminering i dess renaste form.

Att Emmabodafestivalen tar avstånd från könskvotering och könsdiskriminering ser jag som mycket hedervärt, och min kärlek till den festivalen växer sig bara starkare. Feministerna däremot hotar med bojkott. Det gör de rätt i, dels för att konsumentmakt är bästa sättet att visa sitt missnöje med en kommersiell aktör, men också för att jag gillar tanken på att slippa dem på Emmaboda nästa år. Festivalen har haft ett stort tryck i biljettförsäljningen de senaste åren och kommer troligtvis sälja slut nästa år också, så en bojkott kommer inte ha någon annan effekt än att vi som åker dit slipper ett gäng jobbiga könsdiskrimineringshetsare.
Alla radikalfeminister och genusteoretiker - strunta gärna i att åka till Emmaboda! Jag och alla andra könskvoteringsvägrare kommer ha det jättekul där utan er nästa år.

Men visst kan jag erkänna att festivaler har en stark normbildande effekt, men inte på det sätt som feministerna vill tro. Jag ser det som att den kultur som frodas på campingarna där varje människa är fri att uttrycka sin personlighet som man vill och där förtyckande strukturer som "patriarkatet" svårligen kan påstås existera bidrar enormt till att unga människor av idag formas till utåtriktade och starka människor, oavsett vilket kön de har.
Sedan tar jag gärna upp det faktum att jag och många andra tyckte Emmabodas artistmässiga höjdpunkt senaste gången var när Lilla Lovis sjöng för flera tusen människor i publiken om att hon aldrig spottar ut sin snus innan hon suger kuk för saker blir ju bäst när hon gör som hon vill. Sådant är långt mer normbildande än en jämn könsfördelning. Därför avslutar jag detta inlägg med en annan sång av Lilla Lovis som känns väldigt relevant:

Livsfarliga omskärelseförslag måste stoppas!

2011-09-02T00:32:00.001+02:00

På senare år har det spridits förslag om att afrikanska män borde låta omskära sig som ett led i kampen mot HIV/AIDS. Bland andra World Health Organization lägger fram detta, och nu har påtryckningar utövats mot zimbabwiska parlamentsledamöter att de ska föregå med gott exempel och låta sig knipsas. Även det nya svenska nationalhelgonet Hans Rosling har ställt sig bakom detta (men jag hittar tyvärr inte länken till intervjun där han säger detta).
Allt detta är baserat på att studier visat att manlig omskärelse minskar risken för HIV-spridning med 60%, och därav påtryckningarna på afrikanska män att genomgå proceduren.

De här dumheterna måste stoppas omedelbart!
"Varför?" kanske du undrar. Det är väl bra om man kan minska smittspridningen på detta sätt som har uppenbar effekt, och det här handlar ju dessutom om omskärelse av vuxna män efter egen begäran (alltså helt väsensskilt från omskärelse av nyfödda, något som är fullständigt förkastligt av så många skäl).
Detta är dumt av den enkla anledningen att 60% är inte 100%.
60% är inte en acceptabel skyddsgrad för någonting. Ger du folk idén att om dem omskär sig kan de ha oskyddat sex utan att få HIV (många kommer säkerligen tolka det så) då kommer de att ha oskyddat sex och förr eller senare åka dit på de resterande 40%.

Det är oerhört farligt att sprida idéer som riskerar att få folk att tro att oskyddat sex är säkert. Om det här förslaget om omskärelse sprids på det sättet som förespråkarna önskar så är jag övertygad om att det kommer att kosta tusentals människor livet. De som förespråkar detta som en lösning eller bara delvis en lösning kommer att ha blod på sina händer.
Detta är jämförbart med att Vatikanen sprider lögnen att kondomer inte skyddar mot HIV alternativt underlättar spridningen av HIV. Medan det är en uppenbar lögn och ett utfall av ren ondska så är omskärelseförlaget ett utfall av missriktad välvilja. Men varje mindre genomtänkt förslag som riskerar att få folk att utöva oskyddat sex kommer att kosta mängder av liv i Afrika.

Vi kan inte hindra folk från att knulla runt. Det är en grundläggande drift att ha sex med många partners, och det är därför som allt snack om abstinens och trohet är dömt att misslyckas. Det enda receptet som funkar mot HIV-spridning är oerhört enkelt och består av två delar: tester och kondomer.
Regelbundna tester ger en möjlighet att kontrollera och stoppa smittspridningen på individnivå.
Kondomer skyddar till 99%, och det är helt idiotiskt att då uppmana folk att använda något som skyddar bara till 60%. Det bättre (eller rättare sagt: det enda bra) alternativet måste förespråkas, för även om man är omskuren så är skyddsgraden så låg att man ändå måste använda kondomer, och då är det ju helt onödigt att omskära sig alls!

Det enda, och oerhört enkla, råd som bör spridas angående HIV är följande: använd kondom med varje ny partner fram tills att bägge har testat sig negativt.
Det är den uppmaningen som måste läras ut i stor skala, för det är det enda som har acceptabel potential att fungera. Att sprida några andra budskap än detta i de delar av Afrika som är värst drabbade kommer att kosta stora antal människor livet.
WHO, Hans Rosling och alla andra som har hakat på det livsfarliga omskärelseförslaget: ni måste sluta med det nu! Låt inte era ord kosta liv.

Fildelningsrättegången i Göteborg är ett rent övergrepp på barn

2011-08-30T16:10:00.002+02:00

I Göteborg dras nu en 15-årig kille inför domstol för att ha olovligen kopierat upphovsrättskyddade filmer. Detta är alltså upphovsrättsindustrin affärsmodell i praktiken: dra en minderårig till rättegång för att statuera exempel.

Alla omständigheter kring det här åtalet kokar ner till en enda oerhört viktig detalj: det var skolans rektor som angav 15-åringen till polisen.
15-åringen hade fått virus på sin dator, och när skolans IT-tekniker skulle fixa den så hittade han ett antal upphovsrättsskyddade filmer på datorn. IT-teknikern meddelade rektorn, som valde att gå till polisen. Vid en första anblick kan detta verka rätt då skolpersonal har anmälningsplikt om de ser brott begås, och olovlig fildelning är ett brott. Men - nu kommer det viktiga här - att man har kopierade filmer på sin dator innebär inte att man har begått ett brott. 15-åringen kanske hade köpt en bunt DVD-filmer och sedan kopierat över dem till sin dator, något som hade varit helt lagligt. Att hitta kopierade filmer på en dator betyder att ett brott kanske har begåtts, men inte säkerligen, och då faller hela tanken om anmälningsplikt.

Tänk en annan situation: en 15-åring kommer till skolan med en gyllene Rolex på armen. Ska rektorn då gå direkt till polisen och anmäla eleven för stöld? Nej givetvis inte! Eleven kanske har fått klockan, eller ärvt den, eller (hur osannolikt det än må verka) köpt den själv. Man kan inte göra några säkra antaganden, och samma sak gäller när filmer hittas på datorn. Skolans sak är inte att anmäla allt som skulle kunna vara ett brott och rikta misstankar mot sina egna elever. Det man bör göra är att ta ett snack med eleven, ställa frågor och undersöka hur situationen är.
Vidare så anser jag att det inte alltid är det bästa att göra att anmäla till polisen om det visar sig att ett brott har begåtts. När vi talar grövre brott så ska det givetvis rapporteras, men mindre brott (som olovlig fildelning) gör ofta att eleven hamnar i en situation där en rättegång skulle innebära större skada än nytta. En ung människa som dras inför domstol riskerar att få men för livet, samt även finansiella problem och en prick i registret. En rektor borde förstå detta och kunna agera utifrån vad som är bäst för eleven.

Rektorn på denna skola i Göteborg förstod uppenbarligen inte det. Skolan ifråga är Buråsskolan, och där finns två rektorer: Gunlög Valinder och Anders Wallin. Jag vet inte vem av dem som gjort anmälan, men för den som vill framföra sina synpunkter till dem så finns kontaktuppgifter här.

Olovlig fildelning är ett låtsasbrott som inte skadar någon, och att det används av ett särintresse för att genomföra häxrättegångar för att statuera exempel är inget annat än ett övergrepp, och det övergreppet blir än värre när det riktas mot en minderårig. Det är djupt skamligt att vi dagens Sverige har ett rättsväsende och ett skolväsende som assisterar i att begå övergrepp på barn för att en otidsenlig industri vill hävda sitt behov av att tjäna pengar. Framtida generationer kommer att se på detta med häpenhet och avsky. Den som inte vill skämma ut sig inför sina barnbarn måste protestera nu!

P.S. Från och med den 1 september införs privatkopieringsavgift på externa hårddiskar och USB-minnen. Det är en ren straffskatt på ny teknik där upphovsrättsmaffians representanter Copyswede väljer att betrakta oss alla som brottslingar och begår stöld av våra pengar för att göda en industri som vill leva som de gjorde på kassettbandens tid. För dig som inte vill ge dina pengar till sådana syften rekommenderar jag att du bunkrar upp med extern lagringsmedia för framtida behov. Du har till imorgon kväll på dig.

Fanatikernas gudsbild är sjuk

2011-08-25T00:13:00.000+02:00

Det här är så jävla dumt att jag bara häpnar.
En rabbin i New York hävdar att jordbävningen som skakade USA:s östkust igår beror på att flera stater i området har infört könsneutrala äktenskap, det är Gud som skickar en kraftfull signal helt enkelt.
Gud måste sikta lite dåligt dock, för jordbävningens epicentrum var i Virginia (där alla former av officiellt erkännande av homosexuella relationer är förbjudna i konstitutionen), men vad kan man förvänta sig? Han är ju bara allsmäktig.
Samme rabbin har tidigare hävdat att de könsneutrala äktenskapen är orsaken till mordet på en 8-årig pojke. Resonemanget går alltså ut på att ta vad för dåliga saker som än händer just nu, skylla det på homosexualitet och säga att det är Guds straff eller förstörd moral. När fanatikerna uttalar sig så finns det fan ingen skillnad på verklighet och parodi.

Huruvida jordbävningar beror på könsneutrala äktenskap låter som en fråga som bör kunna testas empiriskt, ungefär som hypotesen att de beror på lättklädda kvinnor. Är jordbävningar vanligare i länder och delstater som tillåter könsneutrala äktenskap? Världens seismologer kan börja räkna på det. Åh just det! De har betydligt viktigare saker att göra.
Jag blir så förbryllad över den gudsbild som människor som ovannämnda rabbin har. De tänker sig att det finns en allsmäktig gud som har skapat universum ur ingenting, som har ställt upp lagar för elementarpartiklarna, som har formgivit galaxer, som har frambringat planeter med land och hav, som har skapat allt liv i enorm komplexitet, som styr detta gigantiska universum i minsta detalj in i evigheten - men om en man stoppar in sin penis i en annan mans stjärt så blir denne gud arg!
Det är så småsint, så obeskrivligt löjligt, så skrattretande och barnsligt. Den allsmäktige guden som vill att varelserna på en viss planet inte ska ha sina könsorgan på fel ställen. Det känns som en sketch ur Varan-TV. Extra märkligt blir det av att denna gud rimligtvis borde ha skapat bögarna och flatorna, och väljer att straffa dem (och alla i deras närhet) för att de följer sina instinkter. Som att tortera labbmöss helt enkelt.

Å ena sidan borde man inte ge knäppgökar av ovannämnda typ den uppmärksamhet som de söker. Å andra sidan tjänstgör de som tydliga exempel på att religion är en bunt påhittat fjanteri som det är dags att vi skrattar åt och slänger på historiens soptipp.

Moralpanik i praktiken

2011-08-10T23:24:00.000+02:00

När jag var på Stockholm Pride förra veckan fick jag se ett högst konkret exempel på hur moralpanik fungerar i praktiken.
Feministiskt Initiativ höll ett seminarium på stora scenen, och i publiken var en tjej som låg ner och solade barbröstad. Jag reagerade när jag såg det av den enkla anledningen att det i dagens samhälle är något ovanligt att man ser en barbröstad tjej på offentlig plats, tyvärr. Nog för att jag gillar att se nakna kvinnobröst, men jag tycker samtidigt att vi borde vara så vuxna att inse att det inte är något dramatiskt att en tjej tar av sig på överkroppen. Ingen stor grej, låt det göras. Jag har flera kompisar som har sysslat med "Bara bröst"-aktioner på simhallar, och jag stödjer det eftersom jag tycker att väldigt larvigt att ett par kvinnobröst fortfarande kan väcka chock i Sverige 2011, och det är dags att avdramatisera hela grejen.

Jag ställde mig en bit bort och lyssnade lite på seminariet (det handlade om "Nationalisternas kidnappningsförsök av HBT-debatten - ett intressant ämne som panelen tyvärr gled ifrån alldeles för snabbt). Jag stod bredvid två poliser i tjänst, och efter några minuter kom en ung kille fram och pratade med dem. Han påpekade för dem att det låg en tjej och solade barbröstad framför scenen, och han undrade om inte det är otillåtet på något sätt. Jag försökte lyssna på diskussionen men hörde inte så mycket mer, men kontentan av samtalet framstår som beskriven ovan. Efteråt gick killen därifrån, och poliserna stod kvar och gjorde lyckligtvis ingen åtgärd mot den solande tjejen.

Jag har försökt fundera på hur den där killen egentligen tänkte. Det framstår inte som att han är någon moralfascist med en medveten agenda att stoppa nakenhet i det offentliga rummet. Däremot har han säkerligen blivit influerad av ett samhällsklimat där moralfascister ges alldeles för mycket plats. Vid åsynen av av ett par nakna kvinnobröst på offentlig plats fick han känslan av att det där "är nog fel på något vis" och "man borde nog säga till". Dock gick han inte och talade med tjejen ifråga, nej moralpanik yttrar sig väldigt sällan i form av att man diskuterar direkt med personen. Istället gick han och uppsökte närmaste representant för ordningsmakten och hörde sig för lite försiktigt om det där beteendet han observerat kanske strider mot lagen på något vis. Lyckligtvis var just dessa poliser ytterst ointresserade av en sådan struntsak.

Det känns som att det är på detta vis moralpanik drivs. De högljudda moralfascisterna indoktrinerar en större massa som sedan irriterar sig på andra människors beteende. De känner att man "för säkerhets skull" borde kolla med ordningsmakten, men är alldeles för fega för att tala direkt med människan de stört sig på.
Till killen (och alla liknande honom) vill jag säga: Håll käften! Nej, du ska inte blanda in närmaste polisman i saken. Låt tjejen sola sin bröst ifred. Om du på allvar känner att detta stör din tillvaro råder jag dig att söka psykiatrisk hjälp, eller helt enkelt bara chilla, vad som nu är enklast.
Jag är trött på att moralpanik drivs ständigt framåt av fega människor som vill besvära ordningsmakten med att ingripa mot andra människors fullständigt harmlösa beteenden. Väx upp för fan!
Låt tjejer visa brösten på samma villkor som killar. Det är inte för mycket begärt av ett modernt samhälle.

Våldet måste stoppas

2011-08-07T18:47:00.000+02:00

Nu har jag ännu ett sådant där ögonblick där jag blir så nedstämd av att läsa om händelser i världen att jag bara får lust att ge upp politik för alltid och bli eremit i någon avskild bergstrakt.

Jag har precis sett en väldigt stark dokumentär om terrordåden i Norge. Den innehöll tårframkallande scener av engagerade ungdomar på Utøya bara timmar innan de mördades. Man fick även se bitar av efterspelet där försvarsadvokaten i målet säger att Anders Behring Breivik ansåg att det han gjort var hemskt men nödvändigt.

Efter att ha sett färdigt dokumentären gick jag in på en nyhetssida, och det första jag möts av är rapporter om hur den syriska militären har dödat minst 50 människor under söndagen i angrepp mot demonstationerna i olika delar av landet. President Bashar al-Assad menar att detta är för att trygga säkerheten i landet och att staten helt enkelt gör sin plikt.

Detta är den sortens människor som härjar i världen - de som anser att våld mot obeväpnade medmänniskor är "nödvändigt" och "att göra sin plikt". De har olika stora medel till sitt förfogande: i Norge en ensam man med gevär och en egentillverkad bomb, i Syrien en man som har hela statsapparaten inklusive arméns stridsvagnar till sitt förfogande. Och de anser att det är rätt, riktigt och försvarbart att mörda civila människor för att uppnå politiska syften.
Jag skulle uppfylld av mitt personliga känslovall just nu gärna döda Breivik och al-Assad med vad för trubbigt föremål jag än finner närmast. Men jag vet att det inte är rätt väg att gå. Att våld föder våld har aldrig tidigare framstått som så sant som det gör nu. Varje aktion föder en reaktion, ibland en våldsam sådan, som i sin tur föder en annan våldsam reaktion. Dessa två mäns främsta problem är att de i sina sjuka världsuppfattningar tror sig bli utsatta för aktioner som kräver svar med våld, något som jag och större delen av världen anser vara ytterst fel.
De ska tillbringa resten av sina liv i fängelseceller, dömda enligt människorättens alla principer. Det demokratiska samhället i Norge ska bevaras, och ett demokratiskt samhälle i Syrien ska byggas. Men hur kan vi förhindra att fler personer som anser att våld mot civila är en legitim politisk metod sätter igång fortsatta vendettor som formar vår värld?
Jag vet inte riktigt. Jag ska fundera på det.

Bögarnas fel är så jävla rätt

2011-08-04T14:54:00.006+02:00

I tisdags satt jag och slökollade på Allsång på Skansen för första gången på flera år, och vad bjuds? Jo, som avslutning gör Grotesco-gänget en fullständig uppsättning av "Bögarnas fel".

Förutom ett fantastiskt framförande så är det helt underbart att SVT låter detta göras i ett så extremt folkkärt program på primetime. Anledningarna är tre:

1. Homosexualitet är i dagens Sverige så tolererat och accepterat att det finns inga hinder mot att köra ett öppet Pride-tema inför hela folket.

2. Folk bedöms ändå ha så mycket humor att de kan fatta att en ordagrant homofientlig text som framförs på ett ironiskt sätt är menad att vara rolig. Oron för att någon inte ska fatta skämtet och istället bli kränkt har inte satt stopp.

(UPDATE: Självklart fanns det någon jävel som skulle skämma ut sig och agera kränkt. Lyckligtvis avfärdade JK det hela som rena dumheter)

3. Religiösa homofoba fanatiker får sig en rejäl känga helt skoningslöst. Det är mest riktat mot kristendomen, den religion som förut styrde Sverige, men samtidigt får alla tre ökenreligioner smaka på smisk i och med att en imam och en rabbin syns sjungande och dansande i numret. Sug på den, alla SD-troll som hävdar att "man inte får" driva med islam!

(UPDATE: Underskatta aldrig trollens förmåga att hitta på konspirationsteorier. De menar på fullt allvar att mannens huvudbonad ser för sikhisk ut för att han skulle vara muslim. För mig och varje normalt funtad människa framstår det som uppenbart att han ska föreställa en muslim. Men om man verkligen vill leta fel och inte bryr sig om hur löjlig man framstår så kan man hitta ett sätt att upprätthålla illusionen om att ingen tillåts skämta om islam. De är fan i mig fullblodsfanatiker!)

Framförandet är dock inte helt utan självcensur. Gissningsvis är det terrordåden i Norge som har gjort att man ändrat textraderna "terrormord" till "tro mitt ord", och "min son med jaktgeväret fyra människor sköt ihjäl" till "jag snattade på jobbet, stal kontorsmateriel".
Men det gör inte så mycket när vi istället kan njuta av att se Fredrick Federley sjunga med allt vad han orkar i refrängen.

Detta är inte bara en simpel TV-sketch. Framförandet är ett hyllande av ett Sverige som har blivit tolerant, humoristiskt och sekulärt. Mycket återstår att göra, men kombinerat med att Svenska Dagbladet dagen innan på förstasidan hade citatet "Det är lättare att vara gay än kristen" visar att vi har kommit en lång väg åt rätt håll.
Det gör mig väldigt glad.

Det är dags att begrava generaliseringarna och den kollektiva skulden

2011-07-26T09:24:00.001+02:00

Propagandakriget i efterspelet kring attentaten i Norge är redan igång, och det finns många som har intresse av att förvirra, så jag ska försöka reda ut några av sakerna som diskuteras nu.

SD:s Kent Ekeroth låg i startgroparna att använda terrordåden i politiska syften eftersom han och många andra var tvärsäkra på att islamister låg bakom det hela. Tidigare har hatsidor som Politiskt Inkorrekt använt bilder av Taimour Abdulwahab (självmordsbombaren i Stockholm) för att hetsa mot alla muslimer. Det har skett skamlöst och aggressivt.

Men SD:arna kom av sig, och det blev jävligt tyst ett tag. Nu är de dock tillbaka för att rädda vad som räddas kan, och det är inte vackert.

Låt oss se hur det blir om vi använder nationalisternas egen retorik på Anders Behring Breivik. Han är en kristen fundamentalist, ska vi då säga att "Kristendomen är en våldbejakande ideologi som är oförenlig med ett demokratiskt samhälle", "Det finns inga moderata kristna", "Kristendomen är det största hotet sedan nazismen" och "Att släppa in kristna i vårt samhälle är självmord"?

Nej, givetvis ska vi inte säga sådant, för det är vidriga generaliseringar om stora grupper människor där de flesta är fridfulla och tar avstånd från våld. Ändå är det exakt sådana saker som nationalister har sagt om muslimer, och ofta kommit undan med det. Jag är inte ett fan av vare sig kristendom eller islam, men att dela ut kollektiv skuld på ovanstående sätt är något som gör mig väldigt arg.

Vad gör armén av SD-troll nu? De använder sina två främsta vapen: lögner och hån.

Trots allt som står skrivet på deras hatsidor försöker de nu påstå att de minsann aldrig har hetsat mot muslimer i allmänhet. Istället försöker de påstå att de är lika oskyldiga som vanliga muslimer när islamister begår terrordåd (något de aldrig sagt tidigare). Sorry, men sverigedemokrater är inte den grupp som motsvarar muslimer i dagens situation. Ovanstående exempel med kristna är mer träffsäkert. SD och deras supporters är däremot en liten grupp som aktivt driver propaganda, och är snarast att jämföra med de islamistiska näteverk som i värsta fall kan driva anhängare till självmordsdåd.

Ändå försöker nationalisterna aktivt håna alla som talar politik i samband med Breiviks dåd, trots att det är ett uppenbart politiskt dåd (närmare bestämt drivande samma agenda som SD och övriga nationalistpartier, om än med grövre metoder). Nationalisterna viftar undan det hela med att Breivik är en ensam galning och brännmärker alla som vågar nämna politik i sammanhanget (för de är nämligen skitskraja för implikationerna som kommer fram). Ändå var det ända fram till nyligen som de hånade oss som påstod att Abdulwahab var en ensam galning, och var istället överlyckliga att slå politiska poänger av det hela. Nu är situationen omvänd, och de försöker skamlöst använda den retorik de nyligen hånat. Oceanien är och har alltid varit i krig med Östasien.

Breivik är en ensam galning. Men hans extremism växte inte fram av sig själv i ett vakuum. På samma sätt som islamister indoktrinerades han i nätcommunities där hatet flödar. Sidor som PI och partier som SD har faktiskt en skuld i sammanhanget. Inte för morden i sig, men för att piska upp en stämning där man avhumaniserar fienden och förrädare. Det är nu dags att pudla, rejält!

Det är där vi är idag. Ingen gör den galna generaliseringen att skylla dåden i Norge på alla kristna, men samtidigt försöker nationalisterna frenetiskt slippa en diskussion om vad deras ideologi och retorik har för kopplingar till Breiviks dåd. Men den diskussionen ska de inte slippa. Allt hänger ihop – en hatfylld retorik mot muslimer där hatsidorna kommer undan med att utdela kollektiv skuld för terrordåd är bland det som driver folk som Breivik, och att låta dem styra debatten även denna gång vore en katastrof. Jag lovar att göra min insats för att så inte ska bli fallet.

Det enda jag kan hoppas på är att SD-trollen lär sig något nu när de står i de anklagades bås. Skulden för morden ligger hos mördaren, skulden för hatet ligger hos nätverken som hetsade honom, men den stora befolkningen som aldrig varit inblandade bär ingen skuld.

Nationalisterna har nu tre handlingsalternativ: de kan lägga av med att använda generaliseringar och kollektiv skuld som politiska verktyg, de kan fortsätta använda verktygen konsekvent och måste nu hetsa mot kristna, eller så kan de använda verktygen selektivt och få sitt hyckleri exponerat för hela världen. Hur ska ni ha det?

Personligen hoppas jag på det första alternativet. Det är dags att vi blir av med den avhumanisernade retoriken som ställer grupper mot varandra och göder det hat som i slutänden dödar.

Världens mest skräckinjagande person

2011-07-24T23:12:00.000+02:00

Anders Behring Breivik skrämmer skiten ur mig.
Den mannen bär på ett enormt stort hat, men han har samtidigt förmågan att kanalisera detta hat på extremt destruktiva sätt. Med ett iskallt beräknande intellekt har han kunnat undgå upptäckt när han gjorde precis vad som behövdes för att helt på egen hand genomföra ett spektakulärt terrordåd som triggar folks värsta mardrömmar. Och han nöjer sig inte med det.

Bomben i Oslo var en stor sak i sig. Den hade blivit en världsnyhet och skakat det skandinaviska samhället i sina grundvalar. Men den var en chockerande avledningsmanöver för ett ännu mer fasansfullt dåd. Breivik hade utsett det perfekta målet: hundratals obeväpnade ungdomar isolerade på en ö utan lätta flyktvägar där han kunde slå till medan alla poliser var i Oslo. De flesta galningar med ett vapen lyckas bara döda ett tiotal personer innan de antingen får slut på ammunition, får slut på lättillgängliga offer eller stoppas av polisen. Men Breivik gick omkring i uppemot två timmar ömsom skrattande ömsom vrålande i ett steroidrus och slaktade människor i egenskap av en värre bödel än vad Quentin Tarantino och bröderna Coen kunnat skapa tillsammans.
Han greps oskadd med ammunition kvar. Han hade just utfört världshistoriens största "shooting spree" och han hade kapacitet till mer.

De han mördade kallblodigt var idealistiska ungdomar, sådana som jag själv, enbart för att de börjat sin karriär i "fel" parti. Det verkade som hans mål var att utrota Arbejderpartiets framtida ledargeneration, något han var på god väg att göra, men nu verkar han inte stanna där. Via sin advokat framför han att detta blodbad var nödvändig marknadsföring för det manifest som ligger ute på internet. Imorgon börjar häktningsförhandlingarna, och Breivik verkar ha för avsikt att använda dem som en arena för att sprida sin propaganda.
Jag tänker närmast på John Doe i Se7en. Mördaren som efter blodiga och spektakulära dåd överlämnar sig till polisen, och därefter fortsätter sin agenda under hån, men som visar sig ha djävulskt välplanerade överraskningar som chockar alla som trodde sig ha kontroll över honom.

Jag vet inte om Breivik har fler ess att spela ut, men jag är väldigt orolig för vad som kommer härnäst. Breivik har just nu världens uppmärksamhet i högre grad än självaste Obama. Alla kommer att höra det han säger. Det är lätt att avfärda hans "marknadsföringsmetoder" och säga att hela Europa kommer att vända hans ideologi ryggen som aldrig förr. Men jag vågar inte tro på det.
Enskilda galningar som honom kanske blir inspirerade att genomföra copycat-dåd. Militanta rörelser kanske försöker trappa upp det de ser som ett krig mellan kulturer. De etablerade nationalistpartierna kommer förmodligen förlora sympatier på kort sikt, men vad som händer på lång sikt är svårt att förutsäga. Vi vet helt enkelt inte vad som kommer härnäst, och vi kan inte vara säkra på något.

Ett tecken på att vi inte vänder Breivik ryggen så mycket som vi tror finns att se i sorgeyttringarna. Ett massmord har begåtts av en kristen nationalist, och folk visar sin sorg genom att gå i kyrkan och vifta med nationsflaggan. Förmodligen för att det är vad de är vana vid, men på något vis känns det ändå som att de gör precis vad Breivik vill, som att de är hans marionetter utan att veta om det.

Jag har nog aldrig tidigare varit så rädd för en person som jag nu är rädd för Anders Behring Breivik

Massmord i nationalismens namn

2011-07-23T16:49:00.001+02:00

Jag är i chock. Jag vill helst bara gråta.
Scenerna från bombdådet i Oslo visar sönderslitna stadskvarter som påminner om det vi sett från Beirut, Nairobi och Oklahoma City. Men det fasansfulla är att dessa scener bara är ett sidospel till den mardröm som utspelats på Utøya. Hundratals ungdomar hade samlats för att diskutera de politiska idéer som de ville använda för att skapa en bättre värld. Istället blev de brutalt mördade av en gärningsman som inte brydde sig ett dugg om de individer han mejade ner. Det är så oerhört vämjeligt och tragiskt att jag nästan tappar fattningen.
Man kan undra hur det ens är praktiskt möjligt för en person att skjuta ihjäl 69 andra - detta verkar vara den största massakern i världshistorien som utförts av en ensam gärningsman. Samtidigt är det så extremt otäckt att tänka över vilket ont och kallt beräknande intellekt som ligger bakom att spränga en bomb i en europeisk huvudstad som en avledningsmanöver för att sedan metodiskt och industriellt utrota det framtida ledarskapet för ett politiskt parti. Jag undrar om jag någonsin hört om ett sådant starkt hat som hållits under sådan extrem disciplin.
När jag var i Almedalen för några veckor sedan kunde jag inte låta bli att tänka på att en stor del av det svenska politiska styret skulle kunna utraderas om en välförberedd och välbeväpnad attentatsman slog till. Nu har Norge drabbats av något i den stilen, men speciellt inriktat på Arbeiderpartiet. Frågan är hur de politiska rörelserna i Skandinavien ska gå vidare efter detta.

Jag hade nyligen funderat på att skriva ett blogginlägg med titeln: "Nationalism skadar människor varje dag". Det skulle ha tagit upp exemplet med att många européer inte vill hjälpa Grekland med enda motivering att de är ett annat land. I dagens moderna värld ses det alltså som i sin ordning att torgföra åsikter om att vissa människor inte ska få vår hjälp enbart för att de lever på andra sidan gränsen. Den sortens ställningstagande om att vi ska hjälpa folk i vårt eget land och de i andra länder får klara sig själva är något som skadar människor hela tiden.
Nu känns den bloggposten något mesig då ett brutalt massmord precis har begåtts i vad som verkar vara nationalistiskt uppsåt, och då är det dags att se ännu skarpare på situationen. Jag tror vi har kommit till en vändpunkt. De nationalistiska rörelserna kan inte längre hävda att de är ofarliga och att terrorhotet bara kommer från islam. Framöver kommer isolationismen och främlingsfientligheten som vuxit sig stark i Norden att få diskuteras på ett helt nytt sätt. Jag har mycket tankar om den saken, och jag kommer att utveckla dem i ett kommande inlägg så snart jag lyckats samla mig lite mer.

Avslutningsvis: jag märker att många på internet börjar byta ut eller komplettera sina profilbilder med en norsk flagga. Detta kan antingen ses som att stödja det norska folket (varför nu "norska folket" skulle vara den avskilda enhet som behöver stödjas) eller för att reclaima flaggan från den mordiska nationalisten som inte ska få stjäla den. Det andra alternativet känns för mig mer legitimt än det första, men det känns ändå inte rätt att vifta med en nationsflagga för att hedra människor som mördats för nationalismen.
Vi behöver inte mer flaggviftande i detta läge. Det passar sig inte att vi instinktivt fortsätter dela upp mänskligheten i separata grupper. Vi måste visa att vi har lärt någonting.

Högst befogad ilska i avlyssningsskandalen

2011-07-22T15:19:00.001+02:00

Avlyssningsskandalen i Storbritannien är något så sällsynt som en skandal som fått folk att bli arga över rätt saker. Det vidriga beteendet hos mediamogulens tabloidpress att ägna sig åt olaglig telefonavlyssning hade lätt kunnat passera nästintill obemärkt, i alla fall med tanke på hur mycket vidrigheter av liknande grad som passerar utan att folk ens bryr sig. Men nu har det hela briserat internationellt, och medan historiens avskyvärdhet kommenteras tillräckligt av andra så kan jag bara tillägga att jag är glad över att saken uppmärksammas och att allmänheten reagerar starkt.

För det första så visar det att det är inte så jävla kul när folk blir avlyssnade. I en tid när begreppet "den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta" är förhärskande och politikerna rullar ut övervakningssamhället i form av FRA-lag och datalagringsdirektiv så visas det nu konkret att avlyssning av privatpersoner kan vara riktigt otrevliga affärer. Nu är det kvällspressen som har utfört det hela, men det finns väldigt lite som talar för att inte statliga myndigheter skulle kunna göra liknande saker. Möjligheten till godtycklig avlyssning är ett verktyg som vi inte vill sätta i händerna på någon. Förhoppningsvis får allt fler människor upp ögonen för hur hemskt det skulle vara att utsättas för det, och att man säger emot när politikerna försöker lura i oss att det inte är något farligt.

För det andra är det bra att det reageras mot kvällspressens äckliga version av journalistik. Det är för mig ett mysterium att någon vill stödja den snaskiga skvallerjakten som går ut på att invadera människors privatliv. Kvällspressen borde bojkottas ihjäl, men det funkar inte för det är uppenbarligen många som efterfrågar den sortens läsning som går ut på att människors liv fläks upp till allmän beskådan mot deras vilja. Det glädjer mig något oerhört att en av de hemska engelska tabloidtidningarna nu har mött sin död, och jag hoppas att fler följer när konsumenterna börjar granska sitt samvete och slutar köpa blaskorna.

För det tredje är jag glad att Rupert Murdoch nu sätts under rejält tryck. Att han fick en paj av raklödder kastad i ansiktet var knappast ett konstruktivt inlägg i debatten, men jag hade fan så gärna gjort det själv om jag kunnat. Det självgode aset har länge levt på sin makt av mediakoncentration, och har blivit så van vid sin förmåga att kontrollera vad som sägs och skrivs inför allmänheten att han har velat ta kontroll över internet. Nu är det förhoppningsvis slut med det, och vi går in i en tid där privatdiktatorer som Murdoch förlorar sin förmåga att indoktrinera allmänheten och ej längre är immuna mot granskning. Den rejäla skandalen som nu är igång kan bli startskottet till att riva ned det korrupta förhållandet av mediamoguler och politiker som är det förmodligen största hotet mot den västerländska demokratin.

Sammanfattningsvis – en hemsk skandal, men det är bra att folk upprörs över rätt saker och visar befogad ilska, och jag ser framemot att fler gamla kungar störtas.

Almedalsdebut

2011-07-11T08:35:00.000+02:00

Jag har varit på Politikerveckan i Almedalen för första gången. Intressant och lärorikt.
Det har varit många spännande diskussioner med smarta människor, men samtidigt slås jag över vilken otroligt deprimerande internkultur det verkar finnas inom riksdagspartierna. Jag kommer även framöver utveckla mina tankar om Liberaldemokraternas insats och tänkbara framtid.
Det blir säkerligen fler Almedalsturer för mig, och då ska jag boka in mer mingel.

Den fria rörligheten är under attack från wannabe-fascister

2011-07-03T18:11:00.000+02:00

Vad fan tror grekiska staten att de håller på med?!
Nej, nu pratar jag inte om agerandet rörande landets skuldkris, utan det sätt på vilket de behandlar flottiljen Ship to Gaza.

Jag är inte ett fan av Ship to Gaza, och den ståndpunkten kan jag förklara i detalj i ett senare inlägg. Men det som görs mot flottiljen just nu från grekiskt håll ser ut att vara ett vidrigt angrepp på grundläggande friheter, utövat på ett fascistiskt sätt av politiskt godtycke.
Grekerna har nämligen med hot om våld hindrat skeppen att avsegla och de har gripit en av kaptenerna. Detta förklarar de med att de tänker förbjuda skepp med Gaza som destination att segla från grekiskt territorialvatten.
Vad fan får grekerna att tro att de har befogenhet att utfärda ett sådant förbud? Det kan inte vara tillåtet att hindra människor (särskilt inte utländska medborgare) från att lämna ett land så länge de inte är del i en brottsutredning.
Att man inte gillar destinationsorten är inte en giltig ursäkt. Det är landet som bevakar destinationsorten som ska hantera ankomst av oönskade besökare och avvisa dem. Nu har Israel tagit på sig rollen som Gazas gränsbevakning, och man kan diskutera rimligheten i det, men faktum kvarstår att det är Israel som borde vara motparten till flottiljen, inte Grekland.

Detta är ett direkt angrepp på den fria rörligheten, ett reseförbud som är lagvidrigt och utfärdat av politiska skäl på ett godtyckligt sätt. Så beter sig diktaturer som Kina, och det är inte värdigt ett demokratiskt EU-land.
Rätta mig gärna om jag har fel i juridiken här, men jag tycker det ser ut som att det grekiska agerandet bryter mot alla möjliga grundlagar och konventioner. Ungefär samtidigt har Danmark beslutat sig för att återinrätta gränskontroller, och det är ytterligare ett tecken på att den fria rörligheten inom Schengenområdet är under attack från småsinta nationalistiska politiker. Det borde tas krafttag från centralt EU-håll för att straffa sådana här övergrepp.

Återigen, tro inte att jag är en supporter av Ship to Gaza. Jag har mina skäl att ifrågasätta flottiljens syfte.
Men jag kan inte sitta tyst när flottiljen görs till mål för europeiska politiker som tycker att de kan bete sig som en fascistisk diktaturstat och komma undan med det.

Svensk alkoholpolitik är miljöfarlig

2011-06-30T22:35:00.000+02:00

Att åka fram och tillbaka till Åland över dagen utan att ens kliva i land är inte riktigt vad jag ser som ett nöje, men när detta var utflykten för hela familjen nyligen hängde jag ändå med. På en sådan båttur ser man svensk alkoholpolitik i praktiken.

Svenne Banan åker fram och tillbaka över dagen och släpar med sig ölflak och vodkaflaskor som man lika gärna kunde ha köpt i sin närmaste kvartersbutik. Istället fraktas last och människor över havet för att konsumenterna ska komma undan att lägga ut några skattekronor. Allt detta helt i onödan. Det vore intressant att räkna ihop siffror på hur stora utsläpp av koldioxid och svavel som orsakas av detta.

Folk slutar inte supa för att spriten i Sverige är dyr. De kommer bara att hitta mer omständliga, tidskrävande och miljöskadliga sätt att få tag på drickat. Svensk alkoholpolitik är ett misslyckande som ständigt pågår, men detta vägrar politikerna erkänna. De tror att minsta lättnad av restriktionerna på hemmaplan leder till katastrof, men allt de är rädda för pågår redan vid landets gränser, och på något sätt överlever vi det.

Visst köpte jag också med mig lite sprit. Inte för att sparade så mycket pengar på det, utan mer för att varje droppe alkohol jag konsumerar i Sverige som inte har passerat Systembolaget är ett politiskt statement i form av ett långfinger åt förmyndarpolitikerna, även om jag bär förhoppningen om att jag i framtiden ska slippa åka på oljebrännande booze-cruise.

Hela världen måste följa New Yorks exempel

2011-06-29T00:59:00.003+02:00

När det för det mesta tycks komma en strid ström av dåliga nyheter rörande politik så piggar det upp enormt att få höra om ett ordentligt framsteg som skett. Så var det med den goda nyheten om att könsneutrala äktenskap legaliseras i delstaten New York. Grattis alla lyckliga gaypar i The Big Apple!

Jag tror detta bäddar för fortsatt spridning av samkönade äktenskap i världen, för jag hoppas folk inser att kontroversen kring frågan är ett utslag av förbluffande idioti. Det här är inte en empirisk debatt, för nej-sidan åker på storspö hela tiden. Ett flertal länder och delstater världen över har införts könsneutral äktenskapslagstiftning, och ingenstans ifrån rapporteras om negativa konsekvenser för familjeliv eller för samhället i stort. Sverige har haft lagstiftningen i mer än två år nu. Har du märkt någon försämring?
Nej-sidans domedagspropaganda om allt hemskt som skulle hända är bara rakt ut fel! Detta är ett faktum som de inte kan dölja längre. De hittade på en massa skit för att skrämmas, och deras bluff är avslöjad.

Allt de har kvar är rena nonsensargument: att det skulle vara fel för att en sagobok från bronsåldern säger så, att det skulle vara fel för att det kränker folk i olikkönade äktenskap. Detta är ett politiskt kampanjläger som drivs av ren idioti, och de är villiga att spendera massvis med tid och miljontals dollar på att förstöra för andra människor utan att vinna något själva på det. Det är äckligt!

Vi ska inte vila efter segern i New York. Vi måste ta kampen vidare, och då kommer världsmetropolen NYC väl till nytta med sin kulturella och finansiella styrka.
Att sluta villkora äktenskap med sexuell läggning är en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, och det måste göras i hela världen. Det är inte okej att kalla det något annat än äktenskap eller komma med andra avsteg från jämställdhet. Diskriminering utefter sexuell läggning är inte acceptabelt! Vi måste vara tydliga med att alla länder som ännu inte har könsneutrala äktenskap bryter mot mänskliga rättigheter, och detta måste vi säga rakt till dem, även om de är annars välordnade demokratiska grannländer till oss.
De valida argumenten är till 100% på vår sida, och när det görs uppenbart för alla så kommer segertåget för homosexuellas rättigheter att rulla vidare.

Bruna gardet på PI är inte den fria debattens väktare

2011-06-29T00:27:00.001+02:00

Hahahahahahahahaha! Dagens asgarv! Jag har blivit blockad från att kommentera på Politiskt Inkorrekt. Mina pikar åt byfånerasisterna blev till slut nog, och efter hela två kommentarer ikväll för att bryta mönstret av total konsensus i inskränkthet som råder där så blev jag utsparkad.

Läsning på PI är en studie i lyteskomik. Där hänger grovt rasistiska människor, ni vet de där SD-väljarna som partiet helst inte vill associeras med. Jag har varit inne där några gånger tidigare och kommenterat saker, mest för att ge dem ett avbrott i sin lilla bubbla och få dem att inse att det finns folk som på allvar tycker annorlunda.
Visst, jag kan ha varit lite spydig några gånger, och jag kanske inte höll högsta saklighet alltid. Men jämfört med det genomsnittliga hånet och personangreppen som haglar där så var mina inlägg högst civiliserade. Dock uttryckte jag åsikter som de inte ville se på sin sajt, och då åkte jag ut.

Detta samtidigt som PI hyllar friandet av Geert Wilders som en seger för yttrandefrihet och öppen debatt. Hyckleriet och ironin är skrattretande.
Nej, jag menar inte att allmän yttrandefrihet ska gälla på en privat sajt. De var i sin fulla rätt att sparka ut mig. Men de ger inte något starkt exempel på de principer de säger sig stödja. De kunde ha låtit folk debattera mig och därefter se mina kommentarer drunkna i den stora mängden. Istället valde de det enkla alternativet att hantera en obekväm röst: tysta den.
PI främjar inte öppen debatt. De gillar yttrandefrihet när det gäller deras egna åsikter, annars är den mest till bekymmer.

Men det var nog lika bra det. Att debattera med lurkarna på PI är lika meningslöst som att dunka huvudet i en tegelvägg. Bäst att hålla sig borta från den freakshowen så man inte tappar tilltron till mänskligheten helt.

Internet är grundläggande infrastruktur

2011-06-27T21:05:00.001+02:00

Mycket kan sägas om de vidriga förslagen från diverse makthavare om att folk ska stängas av från internet för sådant som illegal fildelning. I detta blogginlägg tänker jag dock argumentera för att vår tillgång till internet måste värnas inte bara politiskt utan också praktiskt.

Jag har nyligen haft en vecka utan internet-uppkoppling och blivit effektivt isolerad från resten av världen. Supportpersonalen på Com Hem ger olika besked varje gång man ringer dem, men eftersom det var modemet som var trasigt tänkte jag att man borde kunna gå ner på stan och köpa ett nytt. Icke då! Com Hem använder tydligen väldigt speciella modem som man inte får tag på hur som helst.
Vad som gjorde mig riktigt arg var det faktum att modemen fanns där i flera butiker, men de lämnas bara ut till kunder som tecknar nytt abonnemang. Jag var tvungen att vänta på att en apparat av exakt samma sort kom med posten från Härnösand.
Jag var alltså utan internet i en vecka helt och hållet i onödan! Något som Com Hem måste vara fullständigt medvetna om då de inte har ett arrangemang som gör att kunder kan byta trasiga modem hos återförsäljare.

Av en slump slutade mitt mobilabonnemang hos Telia att funka samma dag, så jag kunde inte använda internet i mobilen heller. Jag fick gå till en Teliabutik för att få veta att det var p.g.a. en missad faktura som kommit bort bland mina adressändringar på senare tid. De har skickat fakturan och påminnelser till min gamla adress och sedan prompt stängt av abonnemanget när de inte fått betalt.
Verkar detta okej? Låt mig ge ett förslag på alternativ lösning: de kunde ha skickat ett SMS med info till det berörda telefonnumret som uppenbarligen användes. Men något sådant kunde Sveriges största telebolag inte göra. De bara skickade mig papperspost och försökte inte använda den telefonservice de själva driver. Idiotiskt och nonchalant!
Jag förstår inte varför jag ens behöver få faktura i papperspost, det är ändå bara en rad siffror som ska matas in i internetbank, den infon skulle lätt få plats i ett SMS.
Nu har jag betalat fakturan, men elva dagar senare har mitt abonnemang inte kommit igång. Det är inte rimligt att det tar så lång tid. Men man kunde visst betala en extra avgift för att få igång abonnemanget snabbt. Jag gissar att väntetiden alltså är till för att lura folk på pengar, och så öppnar de abonnemanget med exakt samma procedur bara utan att vänta några dagar med att trycka "på".

När jag var utan internet kunde jag inte ägna mig åt mina studier, mitt arbetssökande eller mitt föreningsengagemang eftersom alla dessa aktiviteter är baserade på informationssökning och personkontakt över internet.
Vi måste sluta tänka på internet som en lyxvara, som något man ska vara glad att man har, som något man ska böna och be för att få tillbaka. Internet är grundläggande infrastruktur i dagens samhälle. Det är som el och vatten: det ska funka, hela tiden, och om det slutar funka så ska det åtgärdas omedelbart. Ingen i dagens Sverige skulle acceptera att vara utan el eller vatten i en vecka för att leverantörerna har slarviga och omständliga rutiner för att åtgärda fel. Det är inte okej att bemötas av okunnig supportpersonal, slöa reparatörer och långsamma papperspostleveranser.
Vi konsumenter måste ställa högre krav. Vi måste applicera den makt vi har i vår plånbok och få internetleverantörerna att inse att vi inte tolererar dålig service. Internet betyder så mycket för utvecklingen av dagens samhälle att vi inte får acceptera att underhållet av tekniken missköts.
Nästa gång du blir av med internet - ta till den attityd du skulle ta om du blev av med strömmen. Problem ska åtgärdas omedelbart, när än på dygnet och veckan som de inträffar. Ofrivilliga avstängningar från internet är ett hot mot vår demokrati och ekonomi, detta oavsett om de orsakas av ondsinta politiker som Nicolas Sarkozy eller av inkompetenta företag som Com Hem och Telia.

Men kudos till Max Hamburgerrestauranger vars Wi-Fi räddade mig från att bli galen.

Stockholm behöver mer tunnelbana och mindre Wennerholm

2011-06-13T17:39:00.000+02:00

Den intervju med Christer Wennerholm som publicerades i fredagens SvD är en jävla freakshow. När divan äntligen kommit loss från semesterfirande och tvingas tala med media om de frågor han har som jobb och offentligt ansvar att sköta så drar han av ett påstående om att Stockholm ska bli en spårvagnsstad. Det är som en bisarr humorsketch i sin brutala enkelhet, för Wennerholm råkar ju vara ordförande i lobbygruppen "Spårvagnsstäderna". Han skulle knappast vara tydligare om sig själv om han så ställde sig på Hötorget och skrek allt vad han orkade fem gånger: "Jag är korrumperad!".

Det är inte acceptabelt att vi har ett trafiklandstingsråd som driver en intresseförening för ett visst trafikslag och därefter bedriver politik för att gynna detta trafikslag. När kollektivtrafiken ska byggas ut så måste utredningarna göras förutsättningslöst och får inte vara låsta vid viss transportteknik. Det trafikslag som kan leverera bästa kapacitet i förhållande till investeringen ska väljas.
Undersökningar från bl.a. KTH visar att tunnelbana är en mycket lönsam investering för samhället, och att en framsynthet som den när tunnelbanan började byggas på 1940-talet är precis vad vi behöver även nu för att lägga god grund för framtiden. Dessutom finns det en väldigt stark folklig opinion för utbyggd tunnelbana.
Allt detta viftar Wennerholm bort snabbt med inte mer än sin egen personliga uppfattning som motivering. Därmed ger han ett typexempel på den sorts politiker vi inte behöver - den sorten som drivs av envishet och tjurskallighet trots att man har verkligheten emot sig. Men för säkerhets skull ska han leta fel i KTH:s rapport för att ha något att hacka, vilket är mycket enklare än att producera något vettigt själv. Han säger att det inte finns någon spårutbyggnad som är lönsam. Vad fan menar han med det? Om så vore fallet skulle vi ju inte bygga spår alls. Ett obegripligt påstående i den form som det citerats.

Wennerholm bekräftar även sitt berömda citat "Tunnelbanan är färdigbyggd", ett påstående som kommer bli en klassiker i stil med "Internet är bara en fluga". Dock gäller byggstoppet bara på kort sikt, för Wennerholm säger att någon gång i framtiden när han har rullator kanske någon kommer att ändra hans beslut. Det låter därmed som att han är fast besluten att blockera tunnelbaneutbyggnad tills han går i pension, och mer än så behöver vi inte veta för att inse att vi måste sparka ut honom snarast möjligt.

Spårväg är ett bra sätt att ersätta bussar och skapa tvärförbindelser, men för att ge stark kapacitet i kollektivtrafiken behövs tunnelbana, och även om byggandet är dyrt så kommer investeringarna betala tillbaka sig. Mer tunnelbana är direkt nödvändig för Stockholms utveckling och framtid som världsmetropol, och för miljontals invånares livskvalitet. Vi får inte låta allt detta riskeras av en mans olämpliga föreningsengagemang.

Svenska Dagbladet har gjort ett föredömligt arbete med att lägga fram caset för tunnelbaneutbyggnad. Nu inväntar vi ödesdagen 21 juni då beslut ska tas om vilket trafikslag som ska dras till Nya Karolinska.

Är det okej att besvara en förolämpning med våld?

2011-06-11T23:05:00.000+02:00

Som om inte den svenska slavauktionsdebatten redan var fullständigt urspårad så kommer nu en högst förbryllande och oroväckande debattartikel på SvD Brännpunkt, där den inte går att kommentera så jag får göra det här.

Den handlar på en dom från Sundsvall där en mörkhyad skolpojke dömts för misshandel efter att ha slagit en annan pojke som försökte tvinga honom att spela negerslav i ett rollspel. Artikelförfattarna menar att domen är en orättfärdig kränkning av den mörkhyade pojken.

Jag kan inte några detaljer om domen annat än vad som presenteras i debattartikeln, men jag ställer mig högst frågande till vad artikelförfattarnas budskap är. Menar de att det var okej för pojken att slå någon som försökte få honom att spela negerslav?
Det ser verkligen så ut när man läser artikeln. Rätten har inte bedömt att pojken agerade i nödvärn, och då borde saken vara klar. Slår man någon som inte har använt fysiskt våld mot en så är det misshandel, oavsett vad för taskiga saker denne har sagt. Ord ska man besvara med ord, inte med våld.
Konsekvensen av vad debattartikeln säger skulle vara att det är okej att använda våld mot någon som förolämpar utifrån hudfärg.

Rätta mig om jag har uppfattat artikeln fel. För så som den ser ut nu är den en sanktionering av våld mot människor som använder det så skrämmande ordet "neger". "Hur rasism bemöts framöver blir något av en ödesfråga" avslutar artikelförfattarna, och jag vill starkt betona att våld inte bör vara ett legitimt bemötande. Samhällets principer om icke-våld förutom vid nödvärn måste bevaras. Det är inte okej att slå någon för att denne förolämpar.

Nationaldag - nej tack!

2011-06-06T13:00:00.004+02:00

Idag är Sveriges nationaldag, och då är det meningen att jag ska vifta med en gammal kristen korstågssymbol för att jag på grund av livets nycker på gott och ont råkar leva i ett visst land och att jag ska uppleva samhörighet med människor jag inte känner enbart för att vi bor inom samma godtyckligt definierade gränser allt medan jag ska hylla vår icke-valda företrädare.

Nej tack, jag avstår!

Nationalism har jag fått nog av för länge sedan. Det som är bra med Sverige firar jag året om, och det som är dåligt med Sverige bekämpar jag året om, men jag tänker inte okritiskt hylla hela fadderrullan på samma gång en viss dag om året. Att det sedan är moraltanter och rasister som mest högljutt säger sig vara Sveriges banérförare fyller på rejält i den negativa vågskålen för mig.
Den som vill bygga sin identitet kring en nationalitet är fri att göra så, men tro inte att ni kan påtvinga mig samma sak. Försök inte lura i mig att nationalkänsla är en sammanbindande kraft, då dess exkluderande natur i själva verket splittrar världen i stycken. Jag tänker inte fira slumpen att ett visst gäng människor är ägda av samma stat inom den territoriella fålla som historien uppställt. Mänskligheten är en, och jag är kosmopolit.
Värden är däremot universella och inte bundna till av geografiska gränser. Låt oss instifta en Frihetens Dag, då kommer jag fira som besatt.

Stoppa vampyrstaten!

2011-05-08T23:45:00.001+02:00

Historien om drogtestresultatet för Ola Lindholm är tragisk på många sätt. Förföljande av kvällspressen, korrupta läckande poliser, att en annars fläckfri människa får sparken och förnedras offentligt innan han ens stått inför domstol, samt Olas eget hyckleri kring att oskyldiga döms - dessa är ämnen som bör debatteras noggrant.
Men i denna bloggpost tänker jag skriva om det hiskeliga faktum att drogtestet överhuvudtaget utfördes.

Enligt Olas historia blev han utanför Råsunda ifattsprungen av två poliser som hävdade att de misstänkte att han hade droger på sig och krävde att få kroppsvisitera honom. Det framgår inte på något vis vad den misstanken grundades på. I USA skulle något sådant ses som grovt unconstitutional och alla sorters civilrättsorganisationer skulle gå bärsärkagång. Poliser ska helt enkelt inte få visitera människor utan en stark misstanke, ett sådant övergrepp på medborgarens privatliv är inget som ordningsmakten ska få använda godtyckligt. Har man civilkurage (och tid och ork) så ska man vägra ställa upp på det tills man presenteras för en konkret misstanke.

Men i Sverige råder istället en syn om att "den som har rent mjöl i påsen har inget att dölja" och att oskyldiga människor ska få stå ut med att ha polisens händer innanför byxorna. Ola tänkte förmodligen på detta sätt och ville få saken ur världen. Nu hjälpte inte detta för poliserna började leka amatörläkare och kom med påståenden om att han såg muntorr ut och hade röda ögon, påståenden som låter otäckt likt de fabricerade anklagelser som två civilpoliser använde för att trakassera en bloggare i tunnelbanan förra året. Dessa symptom som vem som helst kan ha av vilken som helst anledning användes för att kräva att Ola skulle slänga fram kuken och pissa mitt framför poliserna som sedan försökte få honom att hålla tyst om det hela. I hans urin påträffades restprodukter av kokain som kroppen bearbetat, om nu testet är tillförlitligt vilket kan ifrågasättas.

Vi har alltså en människa som i starkast möjliga ordalag bedyrar sin oskuld. Han har inte setts inneha eller använda narkotika. Han har inte haft narkotika i sitt urin, men han har däri haft en restprodukt av narkotika. Det är det enda brott han har begått. Han har inte skadat någon annan människa, han har bara haft fel sorts kemiska ämne i sin kropp.
I Sverige har vi en stat som anser det vara sin uppgift att undersöka de kemiska ämnena i medborgarnas kroppar och straffa oss om de hittar "fel". Staten anser sig ha rätt att tvinga till sig vårt urin, och om man vägrar blir man med största sannolikhet utsatt för blodprov, med våld om så behövs. Vi har alltså en stat som tar sig rätten att suga vårt blod mot vår vilja - en vampyrstat.

Det finns knappast någon större kränkning av privatlivet. Vad som finns i mina kroppsvätskor är enbart mina egna bekymmer. Om de ämnen som finns i min kropp får mig att bete mig farligt mot människor omkring mig så begår jag ett brott, men det är fortfarande då bara den externa handlingen som ska lagföras.
Polisens rätt att utföra drogtest måste tas bort, helt och hållet, vad än omständigheterna eller misstankarna är. Ett sådant krav är inte drogliberalism, det är grundläggande principer för ett fritt samhälle. Även de mest ivriga förbudskramarna borde kunna ställa upp på att detta är ett övertramp som inte är okej i hanteringen av narkotikaproblemen.
Åt helvete med "rent mjöl i påsen"! Åt helvete med "några oskyldiga får offras"! Alla frihetsvänner måste sluta samman och sätta stopp för det här, oavsett vad man tycker om narkotika. Att brottsbekämpningen blir mindre effektiv är ett pris som är värt att betala.

Jag är rädd för svenska staten. Jag ser ordningsmakten som min fiende. Jag fruktar att helt plötsligt ska några poliser komma fram till mig och leka läkare för att kunna trakassera mig med ett drogtest, och om jag då står upp för mina rättigheter och vägrar (vilket jag kommer att göra, det lovar jag) så får jag en nål upp i armen och en natt i häktet, och poliserna kommer undan utan straff även om det visar sig att de tog fel. Detta är inte den sorts samhälle jag vill leva i.

Mitt blod är bara mitt, och däri har staten inget att göra. Om det någon gång i framtiden utbryter en fruktansvärd zombiepest som vi bara kan upptäcka genom att tvångstesta människor, då får jag kanske ompröva min ställning. Men tills dess finns inget som rättfärdigar att statens lakejer tar sig in i kroppen på medborgarna. Vi ska bara stå till svars för våra handlingar, inte för vad vi har inom oss. Gränser måste sättas för vad som får göras i brottsbekämpningens namn, annars kommer man leva i ett skräckvälde. Det är inte för mycket begärt att den gränsen ska gå vid en människas hud.

I dagens Sverige har vi politiker som är vampyrer, deras drottning är Beatrice Ask och deras prins är Johan Pehrson. Vi måste föra ut dem i solljuset.

Juholt tappar vettet fullständigt - libyer dör som resultat

2011-05-05T20:52:00.002+02:00

Håkan Juholt i första-maj-tal:

"Vi ska vara väldigt bestämda på när uppgiften är slutförd och då ska vi lämna över till någon annan som får ta vid efter vårt ansvar. Det är Socialdemokraternas linje. Det är att ta ansvar. Det är inte på något sätt oansvarigt vilket har påståtts av en del lättviktare. Det är i allra högsta grad ansvarstagande"

Är karln full? Han menar alltså att det är ansvarsfullt att lämpa över ansvaret på någon annan! Håller man inte med om den slutledningen så är man en lättviktare, för Juholt opererar tydligen på en helt annan nivå av logik än vad som är brukligt. Det finns ett ord för vad han uttrycker: dubbeltänk.
I Juholts värld behöver man alltså inte kämpa för att rädda människoliv, man ska bara se till att någon annan gör det samtidigt som man låtsas att man hjälper. Lyckligtvis verkar många inom S-leden (bl.a. lättviktaren Jan Eliasson) nu reagera mot partiledningens vedervärdiga och patetiska hållning.

Nej du Håkan, låt mig tala om för dig vad som är ansvarsfullt: att skrida till handling snabbt, att göra det jobb som behövs även om det är tungt, och att lämna först när det är avslutat. Sverige är på väg att misslyckas miserabelt på alla tre punkter.

Kärnkraftsmotstånd på tomgång

2011-05-04T17:17:00.000+02:00

Förra veckan var jag vid demonstrationen mot kärnkraft på årsdagen av Tjernobyl-katastrofen. Inte för att delta utan bara för att kolla läget, så det är bra att Sergels Torg har balkonger varifrån man kan betrakta en demonstration utan att se ut som att man är med i den. Någorlunda god uppslutning var det i ett enda stort nostalgiparty från 1980.

Den ende namngivne talaren jag hörde var Per Ribbing. Han berättade stolt om hur han hade förödmjukat några japaner på en konferens genom att ställa en jobbig retorisk fråga: ungefär "Varför promotar ni en energikälla som man kan föra krig över (uran) istället för energikällor som man inte kan föra krig över (sol, vind, vatten)?"
Personligen avskyr jag retoriska frågor. Jag anser att frågor ska man ställa för att man ärligen vill ha ett svar, inte för att förlöjliga en motståndare. Ribbing fick inget svar och såg sig därför som segrare, men jag tror knappast att han ens bekymrat sig om att fundera ut svaret. Japanerna promotar inte kärnkraft för att de är onda eller dumma, som Ribbing ville antyda. It's the economy, stupid! Mer om detta längre ner.

När Ribbing sedan hävdade att vi (syftande på Sverige) för krig i Libyen (vilket vi egentligen inte gör) för att där finns olja, då gick jag från torget. Ghadaffis trupper slaktar frihetstörstande demonstranter och övriga civila i tusental. Det internationella samfundet gör en hedervärd insats för att stoppa en massaker och rädda en demokratisk revolution. Att då avfärda detta med den uttjatade och alltid så felaktiga klyschan "Väst bryr sig bara om oljan" är löjligt, lögnaktigt, hånfullt och avskyvärt.

Intrycket från demonstrationen var överhuvudtaget inte något av professionalism. Stjärnskotten i Grön Ungdom höll plakat med parollen "100% förnybart NU!". Tror de ens på det själva? En övergång till 100% förnybart (om det ens är möjligt) går inte att göra "NU". Det handlar inte om att Reinfeldt trycker på en knapp så drivs hela Sverige av vattenkraft imorgon. Det är en svår omställning. Visst, de ville bara ha en klatschig paroll på plakaten. Men jag förstår ändå inte varför folk vill vifta med uppenbart orimliga och idiotiska budskap, och sedan tror att folk ska ta dem på allvar.

Tro nu inte att jag är någon obeveklig kärnkraftskramare. Jag önskar också att vi kunde avveckla kärnkraften. Men jag inser samtidigt att energiproduktion handlar om att göra svåra prioriteringar mellan alternativ som alla har stora nackdelar. Kärnkraftsmotståndarna på torget hade uppenbarligen inget sinne för att ta dessa svårigheter på allvar. Greenpeace demonstrerar ena dagen mot kärnkraft, andra dagen mot kolkraft, tredje dagen mot ett dammbygge; och de verkar inte se att det finns en motsättning i det de gör.

Vad jag undrar är: Hur mycket skulle en snabb omställning till 100% förnybar energi kosta oss i form av ekonomisk nedgång och minskad levnadsstandard (och inte minst: förstörda Norrlandsälvar)? Det är ingen retorisk fråga, jag vill verkligen höra ett svar. Jag önskar att kärnkraftsmotståndarna kunde ta sig samman, utreda saken ordentligt och presentera en trovärdig och ärlig kalkyl. När siffrorna finns på bordet så kan alla bestämma sig om man tycker det är värt det.
Jag skulle gissa att medel-Svensson prioriterar sin välfärd alldeles för högt för att ställa upp på en större uppoffring. Kärnkraftsmotståndarnas hårdaste jobb är inte att övertyga politikerna, utan att övertyga medborgarna, och än så länge gör de inte ett bra jobb på den fronten.

"I like it when bad people die"

2011-05-03T14:47:00.000+02:00

Jag fylls nu av minnen från när jag var 14 år gammal. Den där hösten när världens mest chockerande händelse utspelades på TV för hela världen att se. Sedan såg vi bomberna falla över ett land på andra sidan jordklotet, och vi hoppades att världens då största skurk skulle åka fast. Men vi blev besvikna.

Visst hade varit bäst om Usama tagits levande, och att det hade skett för nio år sedan. Men det är inte alltid saker går optimalt. Nu är han död, och världen är bättre än om han hade fått fortsätta leva. Jag ser det positiva i det hela.
Men det finns en återhållsamhet hos många. Man gläds åt hans död, men samtidigt skäms man över att man gläds, för vi har blivit uppfostrade i att det är dåligt att glädjas åt någons död oavsett vilken fruktansvärd människa denne var. Vi kan se på actionfilm och glädjas enormt när skurken möter sin undergång i slutet, men i verkligheten är det fult att visa sig glad åt att en verklig människa som orsakat verkligt lidande dör.

Jag har varit där också. Jag dolde och förnekade till viss grad mina sanna känslor när Saddam Hussein hängdes och när Lech Kaczyński och hela hans entourage dog i en flygkrasch. Men nu jag har allt mer gått över till Christopher Hitchens' syn på det hela: "I like it when bad people die" (kan ses här, mot slutet av videon). För ett vidare smakprov av denne ärlige och brutale man så rekommenderar jag att se hela videon med intervjun av honom när Jerry Falwell hade dött. Han är ohövlig och respektlös, men han har så jävla rätt.

Var inte oroliga. Jag tänker inte förespråka mord som politiska lösningar. Jag kommer att fortsätta stå för att våld är sista utvägen. Jag kommer att fortsätta att kämpa för varje människas rätt till sitt liv.
Men jag tänker inte låtsas som att jag inte blir glad när onda människor dör.

Sverigedemokraterna är ett djupt människofientligt parti

2011-04-22T22:32:00.004+02:00

Jag har läst den här texten många gånger om, och det var svårt att inse att det inte är ett skämt. När jag väl lyckats med den så kom ilskan i en gigantisk våg. Jag har många gånger hävdat att Sverigedemokraterna är ett parti som drivs av en total brist på empati för andra människor. Den länkade texten är ett slutligt bevis för detta.

Kent Ekeroth från SD säger att partiet tänker föreslå ett förbud mot tiggeri i hela landet. Läs artikeln. Läs den förbannade jävla artikeln igen, och inse följande: han hänvisar till tiggare som ett problem för stadsbilden! Det är så fult med tiggare på gatorna, bäst vi förbjuder dem. Ingenstans i texten hänvisar han till dem som om de skulle vara mänskliga varelser, han benämner dem som om de vore skräp som bör tas bort för att våra fina städer inte ska förfulas, och för att välordnade medborgare inte ska behöva störas.

Men det är ju människor vi pratar om här! Människor vars livsöden vi inte vet om. Vi kan svårligen ta reda på varför de tigger.
Problematiken med organiserade ligor som utnyttjar traffikingoffer tas upp. Detta är redan olagligt och bör lagföras av polisen. Ett tiggeriförbud gör precis samma sak som ett sexköpsförbud - det kriminaliserar i svepande drag en hel verksamhet för att en viss redan kriminell aktivitet kanske men inte säkerligen är inblandad.
Det går inte att sortera alla tiggare under samma stereotyp. Det finns människor som tigger av desperation. De har inget hem, inga pengar, inget jobb, ingen mat. De tigger för att klara livhanken ännu en dag. Denna enda säkra inkomst vill nu SD ta ifrån dem för att de förfular gatumiljön. Fy fan så vidrigt!

Men givetvis kommer de vanliga SD-trollen fram, ni vet de där som hänger på varenda kommentarsida och berömmer vad än SD gör. Det är verkligen ett tufft jobb att gilla något sånt här, men man kan ge sig fan på att trollen står vid sina ledare och menar att de minsann kan veta att alla tiggare i Sverige är kriminella för den där rumänen som stod på ett gathörn i Göteborg igår såg skum ut. De anser sig säkra på att alla (100%) av tiggarna i Sverige är del av utländska organiserade ligor, och att ett tiggeriförbud har inga (0) offer. Mest ser de framemot att alla dessa störande utlänningar ska hålla sig borta. Det är ett tänkande i stereotyper, taskigt sminkat till en omsorg om att stoppa slaveri, men som egentligen grundas på att man inte vill att vissa människor ska finnas i Sverige överhuvudtaget.

Ur liberal synpunkt är förstås ett tiggeriförbud helt åt skogen. Att be om lite pengar är en väldigt enkel handling, och att förbjuda någon att ställa en viss fråga funkar inte. Sedan kan man välja att skänka pengar eller avstå, ett helt frivilligt val och en enkel överföring av en småsumma pengar från en individ till en annan. Det går emot alla liberala principer att förbjuda.

Detta är SD:s djupaste lågvattenmärke hittills. Det finns många problem och svårigheter i att hjälpa fattiga människor, men nu visar SD att de är inte intresserade av att hjälpa. De är inte ens intresserade av att behandla fattiga som människor överhuvudtaget.

Dagens moralpanik: Bilbrudar

2011-04-20T12:47:00.000+02:00

Det känns som att jag skulle kunna starta en helt ny blogg vid namn "Dagens moralpanik". Där kan jag länka till den nyhetsbevakning eller offentlig debatt som ger uttryck för en löjlig och biblisk moralpanik över småsaker som sticker i ögonen på de rättrogna som inte verkar vilja ha ett fritt samhälle för oss andra som inte är vuxna nog att ta hand om oss själva, utan hellre vill dra oss steg för steg mot ett nytt Saudiarabien. Ni vet, sådana där nyhetsnotiser som verkar hämtade från 40-talet och som får varje normalt funtad människa att utbrista: "För helvete!".

Idag läser jag att någon TT-reporter har tagit på sig det stora uppdraget att granska Volvos jämställdhetsarbete i Kina. Men inte på något djupgående sätt att kontrollera att arbetarnas grundläggande mänskliga rättigheter tillgodoses. Däremot vill man uppmärksamma det förfärliga faktumet att Volvo har kvinnliga modeller vid sina bilar på mässan i Shanghai. Dessa modeller har den fruktansvärt skamliga klädseln ärmlösa klänningar och höga klackar, och de utövar det hemskt omoraliska beteendet att le mot fotograferna.
Historien slutar med att TT-reportern bedriver ett framgångsrikt arbete att genomdriva en svensk jämställdhetsnorm mot detta fruktansvärda missbruk av köpta kvinnokroppar, och precis som journalister ska göra lyckas man få bort denna skymf mot 50% av världens befolkning.

Ibland är sarkasm det enda jag kommer mig för att använda mot sådana här löjliga artiklar. Det finns så mycket material till dagens moralpanik att jag kommer bli helt deprimerad på vägen.

Polisanmäl inte studentspex!

2011-04-18T23:28:00.001+02:00

Hallands Nation i Lund har blivit polisanmälda för hets mot folkgrupp efter en incident på en maskeradsittning där en frackklädd "slavägare" auktionerade ut tre svartsminkade "slavar". Jag tänker inte ens recensera lämpligheten i skämtet, för det är inte det relevanta i historien. Det som händer nu är att det är upplagt för ännu en vända i världens nya favoritsport: "Att känna sig kränkt och gnälla om det offentligt".

Studentsittningar spårar ur, så är det bara. Senast i onsdags var jag på en sittning där mängden avklädning under tävlingsmomentet skulle ha beskrivits som "nakenchock på fyllefest" om en kvällstidningsreporter varit närvarande. Under mina år på Uppsala Universitet har jag dessutom hört och sett, samt även skrivit och framfört, mängder av skämt som är bra mycket grövre än vad det låter som att Hallandsincidenten var.
Varför är studenthumor stundtals så grov? Är det för att man försöker såra och kränka människor? Nej, det bara är så att ämnen som är tabu blir roliga. Jag får fråga någon av mina psykologvänner om den exakta orsaken, men jag vet bara att om man vågar skämta om kontroversiella ämnen så kan man lätt slå storslam i rolighet, men med den lilla bieffekten att man riskerar att någon tar illa vid sig. Därför är det viktigt att den som ger sig in i ett sådant sammanhang som studentlivet förstår spelreglerna. Man kan förväntas lyssna på skämt man ogillar och sedan skaka av sig det hela, för det var ju trots allt bara ett skämt.

Visst kan skämt slå fel. Om det rör sig om trakasserier eller förtal om enskilda personer, eller någon form av practical joke som resulterar i skada på människor eller egendom, då finns det anledning att se allvarligt på det hela. Men om det rör sig om ren uppvisningshumor ej riktad mot någon enskild människa, då är det att betrakta som ett yttrande. Och ni vet vid det här laget vad jag känner om yttrandefrihet.

Att skicka polisen på någon för att denne fällt ett yttrande hör inte ett demokratiskt land till. Inte ens om detta yttrande var ett fysiskt framförande av grov och kränkande humor. Det talas ofta om att vi måste göra oss av med världens hädelselagar, men vad många debattörer missar är att den svenska lagen om hets mot folkgrupp är de facto en hädelselag. Den stipulerar nämligen att ett yttrande som förmedlar "fel" åsikt blir ett ärende för polis och domstolsväsende som kan utdela straff för det. Behöver jag förklara i detalj varför detta är läskigt?

Sedan behöver även den här historien tillföras lite visdom i form av de två fantastiska orden: Väx upp!
Som vuxen människa ska man om man känner sig kränkt av ett skämt gå och tala om detta för personen som framförde skämtet. Man ska berätta sin syn på saken och kräva en ursäkt. Om man får en ärlig ursäkt så är saken att betrakta som löst. Om man inte får en ursäkt så får man vara ovänner i framtiden.
Vad man INTE ska göra som vuxen människa är att gå till statens väpnade gren och be att våldsmonopolet ska bestraffa personen som skämtade. Det är som att springa till dagisfröken och skvallra, fast tusen gånger värre, och i vuxen ålder.
Har man kommit så långt i livet att man går på universitetet förväntas man kunna hantera konflikter på lämplig nivå, och ett kränkande skämt ska man hantera personligen genom att tala med den som framförde skämtet. Allt annat är mesigt och fegt.

Så lär er skilja på skämt och allvar, lär er hantera konflikter på ett rakt och moget sätt, ge fan i att använda yttrandefrihetsinskränkande lagar, och låt studenter fortsätta skämta grovt!

Fördöm mördaren, inte retstickan

2011-04-03T21:14:00.001+02:00

Efter att pastor Terry Jones bränt en koran så har våldsamma demonstrationer brutit ut i Afghanistan med många dödsoffer som följd, däribland FN-anställda hjälparbetare. General David Petraeus säger att det som har gjorts "was hateful, it was intolerant and it was extremely disrespectful and again, we condemn it in the strongest manner possible". Men det han syftar på är koranbränningen, inte massakern!

Det här är samma sorts historia som när demonstrationer bröt ut mot Lars Vilks rondellhund, eller Jyllandspostens satirteckningar, eller Salman Rushdie's "Satansverserna". Muslimska fanatiker tar till våld för att protestera mot ett yttrande de inte gillar. Det är inte överraskande att religiöst hjärntvättade människor tillgriper våld, vad som är förvånande är att Västvärldens media har en tendens att ursäkta våldet och istället fördöma den person som gjort det obekväma yttrandet.
Brutala mord begångna av anonyma gärningsmän är ren rutin i Afghanistan. Har vi blivit så avtrubbade att vi inte upprörs av sådant längre? Kanske det. Men det kan ändå inte förklara varför media och politiker och tyckare i allmänhet i Väst är så snabba med att vända ryggen åt yttrandefriheten. Är det för att det är så mycket enklare att försöka utkräva ansvar från en namngiven människa i USA än en namnlös folkhop i Afghanistan?

Att bränna en koran är ett yttrande, så även att rita en teckning. Ingendera handlingen är olaglig (i länder med vettig lagstiftning) eftersom de inte skadar någon människa. Att mörda någon är däremot olagligt i alla världens länder, eftersom det är den ultimata skadan man kan tillfoga någon.
Vi har alltså en situation där en människa gör något lagligt vilket provocerar en annan människa att begå ett brott, och det är den som gjorde det lagliga som får skulden! Det är en intellektuell härdsmälta. Det är som att säga att det är kvinnans fel att hennes man slår henne när hon varit otrogen.
En koranbränning är något man kan strunta i helt och hållet utan problem, men vissa människor väljer att ta det som en förolämpning. Därefter går de och dödar oskyldiga människor som inte har ett dugg med koranbränningen att göra, och i internationell media visas i princip förståelse för detta beteende genom att man inte fördömer mördarna utan att man i starka ordalag fördömer den som begick den insignifikanta oskadliga handlingen som religiösa knäppgökar valde att ta åt sig av.

Vi måste sluta med att förråda yttrandefriheten varje gång någon tar illa vid sig. Vi måste sluta tycka att det är normalt och helt okej för religiösa människor att bete sig som omogna snorungar med automatvapen. Vi måste låta vem som än vill bränna en bok eller rita en teckning få göra det, och rikta fördömandena mot dem som begår faktiska brott. Vi måste sluta avkräva personer ansvar för sådant som andra människor gör som motreaktion. Vi måste alltid komma ihåg att endast den som utövar våld bär skuld för våldet.

Jag tänker inte ens yttra min åsikt om lämpligheten i Jones' koranbränning, det är fullständigt irrelevant. Jag tänker däremot yttra min åsikt om de som mördade de FN-anställda i Mazar-i-Sharif - de är vidriga jävla avskum!

Svenska politiker visar upp sin feghet inför hela världen

2011-04-03T17:37:00.001+02:00

Svenska JAS-plan har nu skickats iväg för att delta i den internationella insatsen i Libyen. Vid en första anblick kan detta tyckas vara ädelt och modigt, men när man studerar detaljerna så visar sig en skamlig feghet hos alla partier inblandade i beslutet.

Värst ut är Sverigedemokraterna. Genom att sätta sig emot insatsen helt gör de sin paradroll som isolationister och visar samtidigt hur oerhört lågt de värderar arabiska människoliv. De andra partierna vill gärna se bättre ut men lyckas inte särskilt långt.

Säkerhetsrådets resolution 1973 röstades igenom den 17:e mars. Våra grannländer Norge och Danmark fattade nästan omedelbart beslut om att delta med stridsflyg, och deras F-16 var på plats vid Medelhavet bara ett par-tre dagar senare och utförde stridsinsatser inom kort.
Men den svenska regeringen, anförda av riksmesen Carl Bildt, avvaktade. Man ursäktade sitt agerande med "Vi är inte med i NATO och måste vänta på en förfrågan". Struntprat! Om den politiska viljan hade funnits så hade svenska plan varit i luften två dagar efter resolutionen antogs. Det fanns inget som hindrade ett snabbt svenskt deltagande, det fanns inget som stod i vägen, förutom det egna lallandet från ynkryggarna i partierna. Alla löjliga teknikaliteter och organisatoriska omvägar som svenska regeringen anförde som ursäkter betyder inte ett jävla dugg för de människor som kämpar för sin frihet och sina liv i Misrata och Brega. Förvänta er ingen förståelse från dem.

Beslutet från riksdagen som till sist gav grönt ljus åt insatsen kom 15 dagar efter FN-resolutionen. 15 dagar är en extremt lång tidsperiod i modern krigföring. Det som har hänt under den tiden är att koalitionspartnerna redan har utraderat Ghadaffis flygvapen. Det som svenska flygplan nu kommer att göra är att patrullera skyarna mot en icke-existerande fiende. Detta är något som har garanterats när Socialdemokraterna lämnade sitt bidrag av ett stort mått feghet vid sidan om regeringens fördröjande.
Det var S som lyckades få igenom kravet på att JAS-planen inte får attackera markmål annat än i självförsvar. Planen kommer alltså inte att hjälpa de stridande rebellerna på marken. De kommer bara att cirkulera ovanför och titta på medan Ghadaffis trupper gör sitt bästa för att slakta frihetskämparna. Det mesta de kan göra nu när de blivit kastrerade av Urban Ahlin är att ägna sig åt spaning och kalla in norrmännen när något behöver bombas.

Det är fegt, ynkligt och svekfullt! Det är ett hån mot svenska skattebetalare att vi har ett stridsflyg som kostat 120 miljarder kronor att utveckla och som politikerna är för mesiga för att använda när det verkligen behövs. Just nu ser det bara ut som att de svenska politikerna vill visa upp sitt gamla prestigeprojekt i hoppet om att kränga fler plan i framtiden.
Men mest av allt är det ett hån mot rebellerna i Libyen. Modiga men underutrustade människor som kämpar för att störta en diktator, och som nu får en impotent svensk uppvisningsinsats som förmodligen inte kommer att hjälpa frihetskampen ett enda dugg, allt signerat en bunt fega politiker som vill ge intrycket av att de hjälper demokratin men som knappt vågar sätta något på spel.

Tur att det finns andra som gör grovjobbet.

Tappa inte styrfarten för Liberaldemokraterna

2011-03-18T16:05:00.001+01:00

Jag kunde tyvärr inte vara i Stockholm för att närvara vid den första Pub Liberal, men jag har lyssnat på inspelningen i efterhand, och det jag hör gör mig på flera sätt orolig.

Jag vet inte om någon annat tolkat det så, men jag kände att Fredrick Federleys närvaro skulle utgöra "elefanten i rummet" (enbart ett talesätt, inga dubbla antydningar menade). Temat för kvällen var "Sveket mot liberalismen", och här har vi mannen som sågs som den största svikaren för de liberala i FRA-debatten 2008. Men inte nog med det, han kom direkt från att ha röstat ja till datalagringsdirektivet!
Jag tror säkert att Fredrick är en underbar person, och jag tror säkert att han har haft det jättejobbigt som blivit utsatt för tryck och mobbing från alla möjliga håll. Men jag måste ändå döma en politiker efter hans handlingar. Visst bedriver han en föredömlig liberal politik på andra områden, men hans inkonsekvens i integritetsfrågor gör att jag inte kan se honom som en pålitlig liberal. Men för andra liberaldemokrater är han rentav en hjälte numera!

Jag fick känslan av att debatten gick ut på att släta över de svek som har begåtts. Visst är det ett hårt jobb att sitta i riksdagen och sortera all motstridig information som man får hälld över sig, men jag är inte intresserad av att höra ursäkter till varför ledamöter finner det så svårt att trycka på nej-knappen när ett uppenbart vidrigt lagförslag ligger uppe för beslut och demonstranterna står och trummar på gatan utanför. Riksdagsjobbet är tungt, men ansvaret är långt mycket tyngre. Besluten som fattas berör miljoner människors vardag, och då funkar det inte att ursäkta dåliga beslut med att det är jobbigt att bråka med chefen. Huruvida ledamöterna är polare med sina kollegor i rökrummet är för mig som medborgare helt ointressant.
Vi ska inte ägna vår tid till att hitta sympati för folk som gör fel, vi ska ägna oss åt att övertyga dem att göra rätt. Oavsett hur tuff arbetsmiljön i riksdagen är så måste vi ställa krav på ledamöterna att visa ryggrad och prioritera sina väljare över allt annat. Misslyckas man med det så ska man få tydlig kritik.
Om Liberaldemokraterna ska börja odla en kultur där personlig vänskap tillåts gå ut över en tydlig politisk retorik då är man inne på en bana som gör att man liknar de andra partierna väldigt snabbt, och inte på ett bra sätt. Kompisskap är bra när det gäller att föra samman människor med intressanta idéer och att få saker gjorda. Men kompisskap får inte bli ett hot mot demokratin när man väl sitter på ledande positioner.

Självklart är det jättebra att alla kan sitta ner vid en debatt och tala till varandra med respekt. Men det betyder inte att man måste visa förståelse för personer vars handlingar man avskyr. Precis som Alexander så har även jag ilska som främsta drivkraft i politiken, och även om jag försöker hålla mig diplomatisk så går det inte alla gånger. I diskussionerna hos Liberaldemokraterna kastas det ofta grova förolämpningar mot personer som finns på rejäl distans (Carl Bildt har kallats för en skithög, Blogge har jämförts med en finne i häcken, för att ta några exempel). Men vi ska inte lägga vår energi på att håna folk på avstånd. Det är än viktigare att vi kan se en person i ögonen och säga: "Du gör fel" utan att tillägga: "Men jag ursäktar att du gör det".

En annan sak som oroar mig är det Alexander säger om att vi ska avvakta med att göra (L) till ett parti. Att det ska ligga som ett hot i väntan på att de andra partierna ska bättra sig.
Ingen blir rädd av det hotet. Att driva ett "liberalt nätverk" har redan testats med ytterst magra resultat, och jag är inte ett dugg sugen på att försöka igen. Det behövs en omstrukturering i det svenska partiväsendet, och då menar jag inte att gamla medlemmar ska ersättas av nya, utan att gamla partier ska ersättas med nya. Det är vad som krävs för förändring. Det är bara tre år till valen, och om ett nytt parti ska fram så behövs så mycket av den tiden som möjligt.
Gör Liberaldemokraterna till ett parti nu! Om så sker lovar jag att jag kommer att lägga ner massvis med energi där (d.v.s. mycket mer än att bara blogga). Men så länge det finns en osäkerhet om vi ska sikta på riksdagen eller inte så slösar vi tid och orsakar förvirring.
Det liberala partiet behövs, och vi måste driva det med ett rejält jävlar anamma med början omedelbart.

Maria Abrahamsson är en svikare

2011-03-15T14:19:00.000+01:00

Jag hade hoppats mycket på Maria Abrahamsson innan valet, jag trodde hon skulle bli en av de få liberala rösterna i riksdagen. När mina föräldrar vägrade rösta på Piratpartiet till förmån för Alliansen så bad jag dem att åtminstone rösta på Maria. Detta ångrar jag idag.

Maria skriver nu att hon tänker rösta ja till datalagringsdirektivet. Det är fruktansvärt lama ursäkter hon använder. Hon upprepar Tant Gredelins skitsnack om att vi är tvungna att införa direktivet för det vore ju hemskt om EU blev arga på oss. Hon menar att det skulle vara populism att rösta emot, och det kanske stämmer om "populism" i det här fallet innebär att lyssna på folket. Hon kommer med direkt felaktiga argument om varför direktivet måste röstas igenom (något som Rick Falkvinge påpekar i kommentarerna). Hon beklagar sig och säger att hon tycker att direktivet är fel egentligen men att hon är illa tvungen att rösta för det.

Seriöst, jag hade förväntat mig att hon skulle ha lite ryggrad och lite hederlighet, att hon skulle stå upp för sina principer även om det innebär att gå emot EU-kommissionen. Det här är precis samma sorts teater som Fredrick Federley bjöd på i FRA-debatten 2008, minus tårarna och pratet om mamma.

Maria, du förråder dina väljare och dina principer. Du är en fegis och en svikare. Du har förlorat all trovärdighet som liberal och jag kommer aldrig någonsin att ta dig på allvar igen.
Fy fan för dig!

Earth Hour är det dummaste påhittet sedan Blues Brothers 2000

2011-03-10T18:20:00.000+01:00

Jag har fått inbjudan till årets Earth Hour i form av detta event. Administratören där försöker förbjuda kritiska synpunkter på evenemanget och missar därmed några av de viktigaste poängerna med internet: att alla kan göra sin röst hörd, att man lär mycket av få in många olika åsikter, och att alla försök till censur ger motsatt effekt. Kritiken kommer givetvis in ändå, och det enda administratören har att svara på vad som än sägs är: "Det är en symbolisk handling". Jag återkommer till varför detta är ett idiotiskt argument.

Visst är tanken god, och folk som deltar vill göra väl. Problemet är att de inte tänker närmare på vad evenemanget egentligen ger för budskap. Det är sorgligt att se folk svepas med i något så feltänkt. Men visst, det är ett spektakulärt evenemang att släcka ner världens större städer. Jag skulle kunna vara delaktig i något sådant bara för skojs skull, men jag tål inte de missriktade pretentionerna bakom det hela.

Earth Hour har sagts vara en demonstration i hur mycket el vi kan spara om alla släcker, men det är ingen som helst ny information. Om alla släcker lamporna blir det mörkt. Duh! Om alla håller käften blir det tyst. Det är sådana saker som inte behövs visas i praktiken för att vi ska förstå dem. Earth Hour bidrar med ingenting vi inte redan visste.
Evenemangets entusiaster menar att det hela ska uppmana folk att spara el. Men man gör inga bestående åtgärder. Detta är inte en kampanj för att få folk att byta till lågenergilampor (något sådant skulle ju inte vara särskilt skoj att attenda), detta är en kampanj för att få folk att släcka ner hela skiten i en timme och sedan återgå till vad de än gjorde dessförinnan. Tonvikten ligger inte på att ge långsiktiga lösningar, tonvikten ligger enbart på spektaklet.

Såvida inte poängen med Earth Hour är att vi ska släcka ner hela den mänskliga civilisationen som ett sätt att rädda miljön. För det är det enda konkreta budskap som ges.
Detta skulle förmodligen funka, men jag förordar det inte. Dels för att jag gillar den mänskliga civilisationen, dels för att jag tror att ny teknologi är det som vi ska använda för att lösa miljöproblem. Jobba mot framtiden, inte mot stenåldern!
Samtidigt är alla som diggar Earth Hour's förhärligande av nedsläckning fria att bosätta sig i en jordhåla i skogen resten av livet om man tycker att det är den insats som krävs. Inte många gör det. Varför inte? Den frågan för oss till den mest störande aspekten av alltihop.

Människorna som deltar i evenemanget är bekväma av sig. De försöker lindra sitt dåliga samvete med att delta i en timmes uppoffring. Men de klarar ju inte ens av det!
Folk släcker lamporna och tänder stearinljus. De eldar alltså oljeprodukter som del i en protest mot utsläpp av växthusgaser. Modern elproduktion väljs bort till förmån för en gammaldags smutsig teknologi. Är detta för att arrangörerna vill att evenemanget ska synas på bild i pressen, men de upptäckte att det är jävligt svårt att synas utan ljus? Möjligtvis.
Men den största förklaringen är att folk är så satans bekväma av sig att de inte ens pallar att sitta i mörkret en timme! De klarar inte av att ge en endaste timme av sitt liv för sakens skull! De måste ha någon form av ljus, annars blir de uttråkade. De stänger inte av kyl och frys, för det blir ju för jobbigt. Det är så fruktansvärt patetiskt!
Det kan tyckas att denna kritik väger lätt när den kommer från mig som inte tänker delta i evenemanget överhuvudtaget. Men jag är fruktansvärt allergisk mot hyckleri, och jag måste påpeka när folk skämmer ut sig på ett så uppenbart sätt utan att ens förstå det.

Men vissa människor (som ovannämnde event-admin) verkar inte ha några problem med att göra icke-hjälpsamma, kontraproduktiva och rent idiotiska saker. Det hela rättfärdigas med: "Det är en symbolisk handling".
Så jag kanske borde ställa mig på Stora Torget nästa vecka och dansa naken sjungandes Elvis-sånger. Det är ju uppenbarligen en symbolisk handling för att protestera mot pedofili. Fattade ni inte det? Puckon!
Symbolik funkar inte som ursäkt hur länge som helst. Det finns gränser för när en symbolisk handling har flutit iväg för långt från sitt syfte, då kommer handlingen inte längre att hjälpa, den kommer bara att stjälpa. Earth Hour har för länge passerat den gränsen.

Så för att visa att jag inte ställer upp på idiotiska symbolhandlingar så kommer jag mellan 20:30 och 21:30 den 26 mars att låta alla lampor vara tända, värmen på max och alla apparater igång bara för att dra extra el. Det gör inte så mycket egentligen eftersom jag bor i Island där elen kommer från vattenkraft eller geotermisk energi (nästan helt koldioxidneutralt), men det är väl tanken som räknas, eller hur var det?
Därefter kommer jag återgå till mitt vanliga liv där jag använder energi sparsamt genom att släcka lampor och apparater som inte används, åka kollektivtrafik istället för bil, återvinna förpackningar och aktivt stödja miljövänlig teknologi.
Den som vill kalla mig "miljöbov" med trovärdigheten i behåll kan ju försöka.

Revolution!

2011-02-26T01:19:00.000+01:00

Diktaturerna i Nordafrika faller, och det är inget tvivel om att det är en kedjereaktion. Folk ser vad som har hänt i ett land och inser att de kan göra detsamma i sitt eget land, och helt plötsligt är det så uppenbart att en diktator inte kan hålla sig kvar vid makten om folket väl har bestämt sig för att störta honom. Det är blodiga scener som utspelar sig när ledaren försöker behålla makten för maktens skull, men hans slut nalkas förbluffande snabbt.

Det här är en revolution som drivs av internet. Wikileaks har levererat insyn i det politiska fulspelet, och nu organiserar folk demonstrationer via sociala medier, och de rapporterar på bloggar och videosajter. En sådan koordination och informationsspridning har aldrig varit möjlig tidigare. Det är en ny värld vi skådar.
När talibanerna störtades 2001 och Saddam Hussein 2003 så var det många, däribland jag själv, som var hoppfulla om att detta skulle leda till demokrati och frihet i dessa länder. Vi blev ytterst besvikna, det blev mest krig och elände som resultat. När folket reser sig och störtar diktatorerna ser det annorlunda ut. Det verkar som att internet har gjort mer för demokrati i arabvärlden på 3 månader än vad den amerikanska armén har gjort på 3 decennier. Men givetvis får vi vänta och se innan vi kan konstatera det med säkerhet.

Det är inte bara diktatorerna som är överrumplade över förloppet - ledarna i de s.k. demokratierna i Väst står också och undrar vad fan det är som händer. De har länge åsidosatt kampen för frihet och mänskliga rättigheter och istället funnit det oerhört bekvämt att ha stabila diktaturer i sitt grannskap. Inga stökigheter, bara goda handelsförbindelser. Att människor torterats i hemliga fängelser betyder inte så mycket när man kan sälja vapen och köpa olja. Men nu är det dags för ett brutalt uppvaknande även för de europeiska ledarna.
Flera av de säger rakt ut att den högsta prioriteten är att få de egna medborgarna ut ur Libyen, och därmed får vi se hur vidrigt nationalstaternas system egentligen är när vissa människoliv värderas högre än andra beroende på nationalitet. Men det blir värre: de europeiska fascistpartierna (där SD hör till) vill nu att man ska hindra möjliga flyktingsströmmar över Medelhavet. Italien vill ha solidaritet från sina grannländer inför detta, och i detta sammanhang har ordet solidaritet perverterats till att betyda att man ska kunna avvisa människor i nöd. Så länge de nödställda människorna från den läskiga kontinenterna Afrika håller sig borta så skiter de europeiska fascisterna i vad som händer med dem.

Jag nyss ett TV-reportage där en man stod vid den tunisiska gränsen och talade om revolutionerna i Tunisien, Egypten och nu Libyen. Han sa att detta kommer att hända i alla världens länder.
Det är något väldigt vackert i de orden. Förhoppningsvis kommer vi att få slippa denna enorma blodsutgjutelse, men budskapet måste gå fram över hela världen att regeringar ska vara rädda för sitt folk.

Ghadaffi & Co - Avgå!
Bildt & Co - Var rädda!

Är du rädd för Google?

2011-02-25T20:28:00.000+01:00

DN:s hemsida har idag en artikel om hur läskigt det är att Google har fått en så stark ställning i sökmotorbranschen att företaget har håller på att skaffa sig ett monopol som kan utnyttjas på farliga sätt för att hota internetanvändares privatliv.
Det må vara sant att ett sådant monopol är skrämmande, men artikeln i sig visar även på hur problemet har uppstått i och med att man nästintill sätter likhetstecken mellan "sökmotor" och "Google".
Newsflash! Det finns andra sökmotorer!
Det är väldigt lätt att byta. Själv kör jag Altavista sedan ett tag tillbaka. Jag får de resultat jag letar efter och jag slipper känna att jag stödjer ett monopol. Så enkelt är det.

Googles läskiga monopol är enbart en produkt av lata konsumenter. Är du rädd för Google? Sluta gnäll, lägg in en annan sökmotor istället!

Gör SVT till betalkanal

2011-02-23T15:06:00.000+01:00

TV-avgiften måste avskaffas. Den är en rutten kvarleva av en svunnen tid, och det är enbart p.g.a. politikernas slapphet som denna dinosaurie har överlevt de senaste två decenniernas tekniska utveckling. Tanken att man ska ta ut en avgift på innehav av en teknisk apparat som man i lagens namn äger för att bekosta en kanal som man kanske inte tittar på är en sjuk idé som strider mot allt vad framstegsvänlighet heter. Men det är ändå inte det sjukaste i dagens debatt.
Nyligen har politiker från blocken varit ute och resonerat kring en reform av TV-avgiften, och det är tragiskt att se att de bara lyckas komma med lösningar som är ännu mer bakåtsträvande: att införa en skatt på alla hushåll (även de utan TV). Det är en avsevärd försämring mot dagens situation.

Jag är förbluffad över att politikerna inte ser den tekniska lösning som finns mitt framför oss. Hela landet har digital-TV. Vill du ha Canal+ så betalar du en prenumeration för att se det, annars kan du inte se kanalen. Samma lösning går att göra för SVT, inga konstigheter, borde gå att fixa snabbt. På internet kan man införa ett prenumerationssystem för SVT Play, det borde vara ännu enklare. Det här är inget märkligt alls, redan idag betalar ju folk en avgift så det borde inte bli en svår övergång från att betala en sorts räkning till att betala en annan, med enda skillnaden att den nya räkningen är för en tjänst som man faktiskt har begärt.
Den som vill ha SVT betalar, den som inte vill ha SVT slipper. Om det blir ett bortfall i intäkter så är det ett visst fenomen kallat "efterfrågan" som tar sig uttryck, och då får man justera antingen priset eller kvaliteten på tjänsten. Economics 101. Det är så en marknad ska fungera - kunden betalar och får därefter en tjänst. Inte som idag där man får en tjänst vare sig man vill det eller ej och blir därefter tvingad att betala.

Det finns inga tekniska hinder för att göra systemet rätt. Det enda skäl som man skulle kunna anföra för att fortsätta med TV-avgift, eller TV-skatt, är om man vill fortsätta påtvinga folket SVT. Om man fortfarande tycker att folket måste matas med "rätt" kultur och "rätt" nyhetsbevakning. Om man inte tror att folk är kapabla att finna information på egen hand, eller inte vill att de ska göra det utan ett noga kalibrerat filter. Om man tycker att hela folket måste få statligt godkänd media serverad till sig. Det känns om att ordet "kulturfascism" är passande för sådant.
Idag har vi all världens information och kultur några knapptryck bort. Vi behöver inte längre en statlig stiftelse som trycker ner saker i halsen på oss och skickar oss en räkning för det.

Det är dags att göra systemet tidsenligt och rättvist. SVT som betalkanal, SVT Play som prenumerationstjänst. Tekniken finns redan på plats. Det är inte svårt. Det är bara viljan som behövs.

Politiskt Korrekt

2011-01-31T20:48:00.000+01:00

Min personliga relation till begreppet "politiskt korrekt" är från min tid på Politices Kandidat-programmet vid Uppsala Universitet (det är en lycklig slump att även programmets namn förkortas PK). Många som går där drivs av en "rädda världen"-mentalitet som yttrar sig i form av höga akademiska ambitioner, politiskt engagemang, föreningsengagemang och diverse kreativa aktiviteter som till slut ska utmynna i att man räddar små gulliga barn och sälungar från krig, svält och miljöförstöring. Oerhört PK.
Samtidigt är detta givetvis ett ämne för studentikosa internskämt av imponerande självrannsakan. Det görs även en poäng i att provocera med detta genom att rått men hjärtligt skoja på politiskt inkorrekta vis, speciellt när vi på insparkssexor åkte ut till en bygdegård på landet för att öva spex varvat med hög alkoholkonsumtion. Då yrde det av extremt grova skämt om så känsliga ämnen som hustrumisshandel, barnsoldater och incest på ett manér som skulle fått Babben Larsson att rodna om hon hörde det.

I övriga samhället användes PK mest som en benämning på politikers finspråk som var avsett att passa i formella sammanhang och som inte skulle vara stötande på något vis för vem som än kunde tänkas höra det.
Men någon gång under Sverigedemokraternas spurt till riksdagen så förändrades detta - PK blev ett skällsord. Om man, som jag, har ägnat sig åt den smått meningslösa sysselsättningen att debattera med SD:are så märker man att det inte dröjer länge innan man blir kallad PK, det sker vanligtvis direkt efter att man sagt något som är det minsta kritiskt om SD.

Som jag tolkar deras användning av begreppet så är innebörden följande: alla etniska svenskar tycker egentligen som SD, men vissa är för fega för att erkänna det och dessa benämns PK. Det har alltså kommit att betyda "någon som är för feg för att säga sanningen". Detta är ett oerhört lågt debattknep eftersom det kan användas mot vem som helst som säger vad som helst eftersom det implicerar att talaren helt enkelt ljuger.
Detta kombineras märkligt nog med konspirationsretorik. Jag är inte mycket för konspirationsteorier överlag, men det blir extra löjligt när SD:arna vill få det att låta som att det finns ett "PK-etablissemang" eller "PK-maffia" som styr Sverige. En konspiration av människor som slagit ihop sig bara för att de är fega. Låter knappast trovärdigt.

SD:arna däremot använder begreppet Politiskt Inkorrekt med stolthet, som om det skulle vara något bra i sig, vilket märks på att ett av de främsta propagandaorganen för SD (formellt sett oberoende, men det lurar ingen) är en hemsida som heter Politiskt Inkorrekt. Gå in där och läs i några kommentarsfält. Det är rysligt att se människor som uttrycker sig så öppet rasistiskt, och det torde inte lämna några tvivel om vad det är för folk vi har att göra med. Det gör mig uppriktigt rädd att läsa hur dessa SD-fans odlar dolkstötslegender och utpekar folk som landsförrädare, medan de själva går allt djupare in i den närmast religiösa tron att allt som sägs emot SD är en enda konspiration, att de sitter på den enda sanningen och att alla ska tycka som dem till sist. Människor som sluter sig i en sådan bubbla är väldigt svåra att få ut därifrån.

Den som anklagar mig för att vara PK känner mig helt enkelt inte. Den som anklagar mig för att vara PK har inte läst min blogg, och har än mindre sett mig genomföra studentspex. Jag tar ställning i många kontroversiella ämnen som etablerade politiker inte vill diskutera, och jag är inte rädd för att stöta mig med folk som jag tycker har fel (vilket inkluderar islamister). Men jag kan inte acceptera den rasism som SD står för, och därmed blir även jag en måltavla för PK-pilar.
Det finns bara en sak att göra: ta tillbaka begreppet. Jag kommer att göra mitt bästa för att återföra "politiskt korrekt" till att handla om förnämt finspråk och ädla ambitioner. Jag kommer alltid att förknippa PK med mina glada dagar på Pol Kand-programmet, och det kan sverigedemokraterna aldrig ta från mig.

Dumheten vinner på sin enkelhet

2011-01-27T01:30:00.000+01:00

I politisk debatt stöter man på massvis av förenklade verklighetsbeskrivningar som människor häver ur sig med enorm självsäkerhet. De ståndpunkter som jag stör mig på mest just nu kan formuleras något i stil med nedanstående:

"Det är eurons fel att ekonomin går åt helvete för Grekland och Irland. Den gemensamma valutan är död"

"Det är en väldigt kall och snöig vinter i Sverige, och det är ett tydligt bevis på den globala uppvärmningen är en gigantisk bluff"

"Om inte Sverige slutar släppa in invandrare så kommer vi bli en islamistisk teokrati snart"

"Med sin religionskritik visar Humanisterna tydligt hur de på stalinistiskt manér vill förbjuda religion och indoktrinera oss i vad vi ska tro på"

Dessa påståenden kan likna karikatyrer, men det är ibland skrämmande hur likt det är hur vissa människor uttrycker sig. Dessa ståndpunkter korresponderar vanligtvis till varsin dikotomi där meningsmotståndare placeras i en extremkategori för att man inte håller med om det som sägs.
Antingen är man för en total nedmontering av EMU eller så vill man förstöra den europeiska ekonomin. Antingen så förkastar man klimatforskarnas påståenden eller så är man en domedagsprofet som vill att vill att vi ska gå tillbaka till stenåldern. Antingen så stödjer man Sverigedemokraterna eller så gillar man islamistisk terror och kvinnoförtryck. Antingen så vill man låta religiösa organisationer husera fritt i samhället eller så vill man förbjuda folk från att ha religion.

Det är väldigt mänskligt att dela in världen i två sidor, men det är ofta så otroligt fel. Det är mödosamt att förklara att det ofta rör sig om en kontinuerlig skala där en mittenposition är den vettigaste. Eller att det finns en tredje position att ta. Eller att hela problemformuleringen är felaktig och att ingen av positionerna är rätt.
Det här är komplicerade frågor, de enkla tvärsäkra påståendena funkar helt enkelt inte. Nationalekonomi, klimatforskning, integration och sekularisering är väldigt invecklade ämnen som tar tid att reda ut. Man kan ägna långa diskussioner åt att förklara sambanden och visa på hur saker egentligen hänger ihop när man läser bortom medias rubriker. Man kan lägga ner massvis med energi på att undervisa allt det som ligger dolt och få folk att förstå den mångfasetterade verkligheten, bara för att dagen efter få samma enkla påståenden som ovan kastade i ansiktet igen.

För hur dumma ovanstående påståenden (och många fler därtill) än är så sprids de lätt för att de är enkla och de är snabba att föra fram. Detta ger sanningen en stor nackdel i att den är komplicerad och tar lång tid att förklara. Idiotmemerna har en fördel kortsiktigt, och för en insatt debattör resulterar det i ett enda sisyfosarbete att reda ut röran.
Ofta känner jag mig uppgiven och undrar om det är värt slitet att förklara samma saker om och om igen. Men faktum är att idiotmemerna orsakar samhället stor skada med sin framfart, och det finns ingen enkel lösning i att bekämpa dem. Så det är bara att hugga i igen.

Var inte rädd för orden nigger och neger

2011-01-25T00:23:00.000+01:00

Som ett led i de nypuritanska strömningar som sveper över världen så vill vissa idag att den klassiska romanen "Adventures of Huckleberry Finn" rensas på ordet "nigger". På CNN gör sig Boyce Watkins till själva sinnebilden för en apologet när han säger att detta inte är censur. Rent komiskt är det att han ingenstans i artikeln använder sig av ordet nigger, utan gör den vanliga fegisutvägen och skriver "The N-word". Det är alldeles för lätt att reta människor som självcensurerar sig, det är bara att skriva något i stil med: "Pardon me sir, but could you clarify which N-word you are referring to? There are a lot of words on N, and I need to know which one you are referring to".
Det är rent idiotiskt att man i diskussionen om ett ord inte vågar nämna själva ordet, lika idiotiskt som att rapportera om kontroverser kring Muhammedteckningar utan att visa själva teckningarna, eller döma en serieteckningssamlare för barnporrinnehav utan att låta någon utomstående se bilderna.

När det gäller nigger-debatten så har vi fått en svensk variant nu när en nyutgåva av "Ture Sventon i Paris" har stoppats efter att förlaget inte fick ändra ordet "neger".
Vi måste tala klarspråk om sådan här redigering: det är censur, och ska inte försöka kallas för något annat. Att ändra i ett skrivet verk i en nyutgåva på samma språk (översättningar är förstås en annan historia) för att ta bort vissa ord utan författarens tillåtelse (något som är svårt att få när denne är död) är ett angrepp på yttrandefrihet och ideell upphovsrätt. Ursäkta om jag låter dogmatisk, men sådant här trams kan jag helt enkelt inte acceptera. Av ren princip ska man låta historisk litteratur vara som den är, för annars är man en kulturförvrängare som minskar vår möjlighet att förstå historien. Det funkar inte att försöka få 6000 år av mänsklig skriven kultur att passa till vad som är politiskt kulturellt idag. Vi måste lära oss att hantera saker så som de en gång framställts.

Det är allmänt känt att nigger är ett ord vars innebörd är högst beroende av vem som yttrar det, på samma sätt som neger i svenskan är beroende av ett sammanhang. Hur man än tolkar orden så är det skrattretande löjligt och patetiskt att se vuxna människor som är rädda för ord. Då gör man sig till så oerhört lätta offer för parodi att man kan vara säker på att orden aldrig kommer att försvinna.

Avslutningsvis så måste jag berätta om när jag satt på en transatlantisk flygning för ett par år sedan och såg flygplansversionen av Die Hard III. Där finns en scen när McClane blir tvingad att stå på ett gathörn i Harlem bärande en skylt med texten "I hate niggers!". Denna scen hade retuscherats, vilket dels berövar den på sin logik, men det blev extra roligt då man inte hade ändrat ordet till något politiskt korrekt såsom "blacks". Nej, istället stod det "I hate everyone!".
Det är tydligen bättre att hata alla, än att säga ett fult ord.

Medborgarföraktets retorik kan vara så enkel

2011-01-23T16:20:00.003+01:00

Ur en retorisk synvinkel är det väldigt intressant att analysera den komiska intervjun med Tobias Ringholm, förlåt, Billström där han svarar samma sak på alla frågor som ställs under tre och en halv minut.
Procedurmässigt gör han helt rätt. Han har fått en instruktion (förmodligen från husse Fredrik) om att inte kommentera ämnet, och han följer uthålligt denna officiella förhållningsorder hur mycket reportern än försöker lirka. En tämligen god soldat.

Ändå tycker nästan alla som ser intervjun att han framstår som ett jävla stolpskott. Han beter som en slav, en robot, som inte har någon egen vilja utan bara upprepar instruktionerna han fått utan att ge någon förklaring. Lika irriterande som Computer says No. Detta befäster en bild av att politiker är en annan sorts varelse än vanliga människor, och det spär på politikerföraktet.

Men det värsta föraktet är det som går i andra riktningen. Det är ett tydligt medborgarförakt som regeringen uppvisar via verktyget Billström. Allmänheten vill ha svar på om ministrarna har sagt något annat bakom kulisserna än vad de har sagt offentligt angående invandringspolitik. Regeringen visar däremot att de tycker att allmänheten inte har rätt att få svar, att vi ska hållas ovetande så länge det bara går. Oviljan att bemöta och förklara, för att istället bara vägra kommentera, visar att de tycker att svenska folket inte är värda att få svar direkt. Fårskocken ska inte bry sig under tiden som herdarna reder ut problemen.
Extra tydlig är arrogansen i Billströms ordval. Han "konstaterar" att han inte kan kommentera, han har inte möjlighet att kommentera. Detta är rent objektivt skitsnack. Det är klart han kan kommentera, det är bara så att han inte vill kommentera (och inte får). Det här sättet att blanda ihop kan och vill är visserligen ganska vanligt i dagligt tal, men det är lika felaktigt och irriterande ändå. Det ger dels samma känsla av en robot (är han inte programmerad att kunna kommentera?), men också av att Billström tror att vi är för dumma för att analysera vad han säger.

"Inga kommentarer" är en fras som man kan vifta undan reportrar med när man går från en byggnad till en väntande bil. Men att stå i en enskild intervju flera minuter i sträck och vägra att förklara för medborgarna vad det är som pågår - det är inte hållbart. Det uppvisar enbart en mentalitet hos politikern ifråga att allmänheten har inte rätt att få veta, och jag tycker att vem som än har den mentaliteten är för mig diskvalificerad från att vara politiker. När allmänheten kräver svar då ska svar ges, för det är vi som är politikernas chefer, inte tvärtom.
Jag önskar att Billström tvingas att avgå, inte bara p.g.a. en avskyvärd hållning i sakfrågan utan även för det öppna medborgarförakt han visar. Men jag fruktar att husse låter honom sitta kvar av ren envishet, vilket för oss tillbaka till ruta 1 igen.

Politiken - hur bör den gå till?

2011-01-10T20:42:00.001+01:00

Jag har inte varit överdrivet aktiv i diskussionerna kring Liberaldemokraternas partiprogram, och det är mycket möjligt att det jag skriver i detta inlägg redan har sagts och att en diskussion kring det är i full gång, och att jag helt enkelt har missat den. Men det gör inte så mycket, för det jag tänker ta upp här är saker som förtjänar att sägas om och om igen.
Så, nu kör vi:

Visst är vi ivriga att diskutera sakfrågor som vi har stora visioner om, men först måste vi ta ett metaperspektiv. Det som ligger till grunden för vilken politik vi vill föra är hur vi ser på oss själva som politiker. De flesta av oss är trötta på den tydliga arrogansen hos etablerade politiker, och vill gärna tro att vi aldrig ska bli som dem. Men det är inte så enkelt att ge sig in i den världen och tro att man kommer att förbli samma människa som när man började. Därför måste vi redan från första början klarlägga i tydliga ordalag vår syn på oss själva som politiker. Detta kan göras i partiprogrammet, eller i ett eget manifest eller etikdokument av något slag. Det viktiga är att vi kan diskutera fram en grundsyn på politiken som vi kan enas om och lova dyrt att vi ska följa i framtiden.

Följande är några punkter som jag själv skulle vilja inkludera:

-Vi ska ha alltid ha klart för oss att staten existerar för medborgarna, inte tvärtom.

-Vi ska komma ihåg att ett parti är bara ett verktyg för att driva igenom idéer. Vi får aldrig tro att vi ska kompromissa bort idéerna för att gynna partiet. Ett parti är värt ingenting om det inte kan förverkliga idéer.

-När vi hamnar i situationer där vi måste kompromissa så ska det inte motiveras med något diffust "Det här gynnar oss i långa loppet"-perspektiv. Det ska kunna presenteras omedelbart hur en eftergift på ett område gynnar våra målsättningar på ett annat område.

-Vi ska föra en konstant dialog med medborgarna. Inte bara vid valkampanj, utan hela tiden. Vi ska aldrig påstå att vi representerar "folkets vilja" om vi inte inhämtar feedback för detta i realtid. Vi ska vara ödmjuka inför medborgarna.

-Vi ska aldrig lova saker enbart för att locka röster. Alla vallöften ska kunna härledas från vårt principprogram, och om väljarna inte gillar det så är det bara att argumentera bättre för vår ståndpunkt eller stå ut med att de inte röstar på oss.

-Vi ska aldrig låta en majoritet kränka en minoritet. Majoritetens tyranni ska undvikas så långt det är möjligt.

-Vi ska inte värdera svenska medborgare högre än medborgare i andra länder. Våra politiska reformer i Sverige får inte ske på bekostnad av människors välmående i andra länder.

-Vi måste kunna erkänna misstag och misslyckanden, och be om ursäkt för dem. Vi får aldrig hålla fast vid något av enbart envishet eller stolthet.

-Vi ska vara tydliga med att ingen av oss personligen har svar på alla frågor. Vi ska inte skämmas för detta, utan hänvisa till någon som kan saken bättre ifall man känner sig osäker på något.

-Vi ska aldrig någonsin under några som helst omständigheter ljuga för medborgarna.

Där är några punkter. Jag har säkert många fler om jag tänker efter, men det viktiga är att få igång en diskussion om dessa frågor. HAX har redan gjort ett inlägg med liknande tema, och jag önskar att detta är något som alla liberaldemokrater tar sig en funderare över och att vi kan komma fram med ett starkt manifest om vår syn på vad politik bör vara.

Reinfeldt visar öppet hån mot svenska folket

2011-01-06T23:11:00.003+01:00

Jag råkade läsa intervjun med Fredrik Reinfeldt i Fokus 17 december, och jag får känslan av att åttaklöverns head-honcho här lyckas sätta fingret på precis vad som är mest fel med politikernas syn på politik.
På frågan om vad han är mest stolt över 2010 svarar han:

"Att alliansen fick förstärkt väljarstöd i valet"

Bortsett från det uppenbara faktum att alliansen tappade riksdagmandat och numera sitter i minoritet så är det mest anmärkningsvärda att det som regeringschefen är mest stolt över är att han blev omvald. Inte någon reform som genomfördes, inte någon insats som har hjälpt människor, inte någon åtgärd som har ökat människors frihet. Nej, när han får frågan om vad är stolt över så är det att han blivit omvald.
Det är ett så klassiskt exempel på den tragiska synen att politik skulle gå ut på att vinna. Visst tar han det som ett tecken på förtroende, men han kunde ändå ha låtit bli från att uttrycka en åsikt som tyder på att han bedriver politik för att få sitta kvar vid makten och inte tvärtom.

Senare i intervjun kommer citatet "Man ska vara ärlig mot svenska folket" - ett citat som kan bli en värdig uppföljare till klassikern från 2006 "Vi ska inte jaga en hel ungdomsgeneration". Jag tänker i alla fall citera detta i fortsättningen när vi diskuterar hur regeringen bakom kulisserna har tagit checklistor från USA om vilka övervakningslagar som ska införas för att bevara mediedinosauriernas position på bekostnad av medborgerliga rättigheter. Vi har alltså en regering som påstår att vi är tvungna att införa datalagringsdirektivet, något som har blivit bevisat vara en ren lögn, och nu har storhövdingen mage att gå ut i intervju och säga att man ska vara ärlig mot svenska folket.
Istället för att fortsätta dra de talrika exemplen på Reinfeldts kluvna tunga (som läsarna av denna blogg säkert kan fylla i själva) så avslutar jag med ett enkelt: Fy fan!

Vältajmat ledarbyte i Piratpartiet

2011-01-02T22:53:00.000+01:00

Partiledarbytet i Piratpartiet är bra på många sätt. Till att börja med är jag glad att Rick håller sitt löfte om att inte sitta längre än fem år för att därmed inte låta personlig stagnation gå ut över partiet. Han gör ett strålande exempel på att förnyelse i ledarskapet av ett parti är något naturligt och behöver inte ske på grund av kris.
Självklart kommer vissa belackare försöka få det att låta som att Rick kliver av för att ta skulden för det dåliga valresultatet Sahlin-style. Men jag tror inte detta stämmer. Visserligen har många uppfattat Rick som en belastning på grund av hans många kontroversiella uttalanden som vissa menar har sabbat partiets valkampanj. Personligen tycker jag att Rick har haft rätt i så gott som allt han har sagt, det har bara kraschat totalt med aktuell medialogik då Rick ofta ligger åratal före den allmänna debatten i samhället. Han har helt enkelt sagt saker vid fel tillfällen till människor som inte förstår sig på dem, och sedan har detta blivit ammunition för PP:s fiender.
Rick är en utmärkt idéspruta och har gjort en enorm insats i och med att han grundade PP, men att driva partiet med en proper fasad och utan inre slitningar har uppenbarligen inte varit hans starka sida. Där tror jag att Anna Troberg kommer att passa fantastiskt. Hon är otroligt okontroversiell, verkar väga sina ord noga, och ger mig intrycket av att vara väldigt bra på att hantera människor. En person bättre lämpad för att driva vidare partiet hade inte gått att hitta. Och det är ett viktigt jobb: PP har ett oerhört tungt uppdrag som opinionsbildare i Sverige och folkvalda i EU.
Det glädjer mig slutligen att se att Rick går vidare som politisk evangelist - ett uppdrag som är perfekt för honom. Nu kommer han kunna ägna sig åt att göra det han är bäst: resa världen runt och sprida idéer. Jag tror att han kommer att gå till historien som en av de största visionärerna i svensk historia, och jag tackar honom redan för det och önskar lycka till i fortsättningen!

En välbehövlig seger

2010-12-31T19:52:00.000+01:00

Vid årsskiftet om några timmar byter Estland valuta till euron, och det är vad jag tänker fira med skumpa och fyrverkerier i kväll.

Valutaskiftet sker mitt i vad som kallas "eurons kris" där många skyller situationen i Grekland och Irland på den gemensamma valutan och menar att EMU borde läggas ner. Men euron är varken orsak till att dessa länder hamnat i finansiella problem, ej heller orsak till att de har svårt att hantera problemen. Ändå beskylls den gemensamma valutan för detta av en bunt olyckskorpar som har en medveten agenda att förstöra valutaprojektet genom att underminera förtroendet för det, på felaktiga grunder. De har lyckats få media med sig eftersom problemformuleringen är så enkel (trots att verkligheten är mer komplicerad), och vips lyckas man förstöra allmänhetens förtroende för euron under åratal framöver.
Däri ligger den verkliga krisen: propagandasegrar som radas upp för euroskeptikerna vilket kan orsaka verklig skada i längden. Jag ska skriva ett längre inlägg om detta framöver och i större detalj redogöra för min syn på saken.

Men idag kan eurovänner som jag glädjas åt att en verklig seger vinns i och med att projektet går framåt och eurozonen får ett nytt medlemsland. Estland går med i gemenskapen och visar mod i en situation där många blivit skrämda till feghet. En framgång ej bara i medias rubriker, utan i människors vardagsliv. Ett steg närmare ett gränslöst Europa, en barriär mindre mellan människor.
I en värld där de dåliga nyheterna hela tiden rullar in och där utvecklingen ständigt verkar gå åt fel håll på så många sätt att jag konstant är på vippen att desillusionerad ge upp politiken för alltid, då behöver jag glädja mig rejält åt de framsteg som görs, och Estlands nya valuta ska jag fira rejält ikväll.
Happy New Euro!

Sätt inte åldersgräns på värktabletter!

2010-12-28T20:37:00.000+01:00

Tydligen så sker många självmordsförsök, framförallt bland unga tjejer, genom att de försöker överdosera värktabletter. Jag tror säkert att detta beror på att det är den starkaste medicinen som de flesta människor får tag på. Omedelbart efter att denna nyhet kommit så får vi självklart påhälsning av en expertpanel av paternalister som vill ge råd om hur vi ska skydda människor från sig själva. De tolkar detta som att vi måste göra det svårare för folk att få tag på dessa tabletter. Åldersgränser och övriga restriktioner diskuteras. Detta är djupt tragiskt av så många anledningar.

Till att börja med så kommer folk som vill försöka ta livet av sig alltid att hitta medel till detta. Finns det inga värktabletter att testa med så kan man snart hitta något annat, för som bekant är ALLT giftigt i tillräckligt stor dos. Vanligt koksalt (NaCl) till exempel, sätter man i sig 100 g av det så dör man. Oj, vad fruktansvärt att jag yttrade den informationen! Dags att sätta 18-årsgräns på inköp av salt?
Hittar man inget att förgifta sig med så kan man alltid hitta på något annat, som att hoppa från ett hus. Ska det bli 18-årsgräns på att gå högre än första våningen i byggnader? Okej, detta håller på att urarta i slippery-slope-argumentation, så jag bryter här. Men poängen är att folk som vill ta livet av sig kan göra detta på hur många sätt som helst, och om vi ska sätta åldersgränser på allt som är farligt så finns det inte mycket i världen som barn får vara i närheten av (och det hjälper ju inte ett dugg för den som är över 18 och vill ta livet av sig).
Men om vi nu ska sätta åldersgräns på värktabletter, hur ska det efterlevas? Är det tanken att den 17-åring som har bultande huvudvärk måste be någon köpa ut? För det kommer väl inte vara 18-årsgräns på att inneha värktabletter? Eller...?
Det kommer fortfarande inte finnas åldersgräns på att ta tabletter ur föräldrarnas badrumsskåp. Är det mängden av värktabletter tillgängliga i folks hem som ska minskas? Jag tror de flesta hushåll har ett lager med värktabletter - ska det vara slut på den eran (något som alltså skulle kräva ransonering, eller lås på badrumsskåpen)?

Restriktioner på tillgången av värktabletter drabbar till absolut största del de minst 99% av köparna som använder tabletter för att... gissa vad!... bota värk. Man skulle alltså prioritera bort den stora massans välmående för att försöka rädda den lilla andelen som försöker ta livet av sig med värktabletter i brist på bättre.
Lars Ohly har ohederligheten att skylla värktablettssjälvmordsförsöken på avregleringen av apoteken. Väntat, men ack så korkat. Vill han att läkemedel ska vara jävligt svårt att få tag på, även för de som faktiskt behöver den? Tycker han att Apoteket innan avregleringen (där värktabletter såldes receptfritt och utan åldersgräns) var så mycket bättre på att förhindra detta eftersom självmordsbenägna människor bara orkar gå till ICA?
Nej, det får vara nog med sådant här! Ett paniklarm (märkligt framtvingat av SvD) om en liten grupp människor som gör dumma saker med en medicin ska inte få drabba den stora allmänheten som faktiskt behöver medicinen. Jag hävdar med självsäkerhet att bättre tillgång till dessa läkemedel har långt fler fördelar än nackdelar.

Slutligen vill jag rikta min avsky mot de cyniska människor som tror att man förhindrar självmord genom att införa åldersgränser och att bygga räcken på höga byggnader. Dels eftersom, som jag skrev ovan, folk som vill ta livet alltid kommer att hitta sätt att göra så. Men mest för att sådant är bara att angripa symptomen och inte sjukdomen, och det är ett tecken på att man egentligen inte bryr sig om varför folk mår dåligt, bara de inte mår dåligt så att vi andra måste städa upp röran. För att förhindra självmord så behövs en massiv satsning på psykiatrin och en ökad tillgänglighet så att alla vet var de ska vända sig när de mår dåligt.
Men då kommer väl snart någon jävel och vill införa åldersgräns på att gå till psykolog.

Open letter to Pat Condell

2010-12-25T18:28:00.003+01:00

Dear Pat,

First I would like to thank you for most of your videos. Your strong uncompromising stance against religion and your eloquent way of expressing it is like beautiful music to the staunch atheist I am.

But I am also Swedish, and interested in politics, and that's why I must complain about your video "Goodbye Sweden", simply because knowing something about Swedish politics is basis enough to complain here. Not because the video steps on cultural sensitivities, but because you provide a picture that simply is not representative.

I recognize everything you say in the video, because it all seems copy-pasted from the election campaign of the Sweden Democrats – a nationalist, isolationist, and racist party (I mean actual racist, not “Oh my god you can't criticize Islam you're a racist”-racist). To put it in a way that you might relate to: they are the BNP of Sweden. They oppose Islam because they want to establish an ethnically pure, Christian monoculture instead. And everything you say in the video has been said by them, word for word.

They employ the tactic of not really lying, but instead just picking and choosing from reality and only utter what's suits them and ignore the rest. Nothing new really, politicians do it all the time, but SD do it on an unprecedented scale. For example, about the rapes: they were very happy to blame the rising numbers of reported rapes on immigrants (not individual immigrants, but immigrants as a group) without being able to supply any evidence for it. In fact, the number of reported rapes has increased in Sweden since a new broader definition of rape was introduced to Swedish law in 2005. If you follow the current case against Julian Assange, you will see that this definition causes a lot of problems in itself, but that's a separate discussion.

I could keep on going about the other examples you use in the video, but the basic thing you should know is that for every apologist action in Sweden (like the stupid comments by the mayor of Malmö) there is a reaction (massive public criticism). There is an open debate going on, not silence as you seem to think. About the constitution: it's being changed by the government all the time, but it doesn't really mean anything since there is no constitutional court so the government never needs to care about following the constitution anyway. You talk about “multiculturalism” and “Swedish values” as if those were important concepts, but there is no clear definition on either, so they don't make any sense from a lawmaker's point of view.

Back to SD. They employed another tactic when they got criticized (about things like their budget proposal which didn't hold up to the scrutiny of even a freshman economics student), they played the conspiracy card. “The government and all, really all, media are in on it. And if you criticize anything SD says, you are also in on it, or just too much of a coward to speak the truth”. Pat, I'm sad to see you bought that part as well. It's all an act to make SD look like the martyr soothsayer, when in fact they aren't the least bit critical of the sources they themselves quote. There is freedom of the press in Sweden, and the media are bringing up many of the issues about Islam. It does no good to scream “Censorship!” just because the media doesn't say what you want them to say.

Now, I'm not a fan of the Swedish government. They are doing a lot to take our freedom away. But not in the name of Islam (I challenge you to name even one piece of Swedish legislation that has been made according to Muslim guidelines) but instead they are using the threat of Islamist terror to push through some awful anti-privacy laws. I'm not worried that any islamization of Sweden will happen any time soon, I am much more worried about the 1984-style Soviet state that is being constructed.

You may at this point think of me as an apologist for Islam, and I really hate sounding like one, but I feel forced into taking this position because using rhetoric from the Christian fascists is the wrong to go. They have succeeded in spreading a carefully crafted picture of Sweden that makes things seem a lot worse than you would experience if you actually spend some time in Sweden. I'm sad to see an intelligent debater as yourself couldn't penetrate their smokescreen. There are not only two sides in ths fight. I suggest you take contact with The Swedish Humanist Association next time you need some facts on religious influence on Swedish society, I'm sure they will be happy to provide it to you. They know who you are since you are somewhat of a star of the online atheist community, but I know many of them have reacted strongly against your video about Sweden for the same reasons I have.

Personally I spent much time during the last election campaign to counteract the vicious propaganda that you so uncritically have passed along now. I hope to be spending my time up ahead with something more constructive – a new party is being founded, it's called Liberaldemokraterna (no relation to the British LibDems). It will have secularism as a cornerstone, and I hope it will be the right tool to fight all fascism, both Muslim and Christian. Don't worry about any impending Islamic State of Sweden, because it will have to happen over the bloody corpses of me and countless other Swedish secularists.

We need a strong voice as yours, Pat. But please be careful about your sources before you make strong statements about another country.

Yours sincerely,

Skadeglädje är inte värdig politik

2010-12-19T20:13:00.001+01:00

Jag känner inte Alexandra Brunell som person men hon verkar vara ett riktigt praktsvin, inte bara för att hon är sverigedemokrat utan även för den vidriga Twitter-statusen hon skrev efter självmordsbomben i Stockholm: "är det nu man får säga "vad var det vi sade"? #äntligen".
Hon är givetvis inte ensam inom SD att ha denna attityd. När de egentligen borde vara sorgsna över att ett dödligt dåd har riktats mot det Sverige de säger sig älska så är de i själva verket jublande glada över möjligheten att göra politiska poänger av detta, men framförallt för att de tycker sig ha blivit bevisade att ha rätt.

Jag har redan skrivit om min syn på den tänkbara utvecklingen efter dådet, och varför SD är fel ute i att tro att de har rätt. Men jag måste göra lite ytterligare reflektioner över den sortens skadeglädje som Brunell ger exempel på. Det är nämligen vanligt att folk blir glada över att dåliga saker händer, enbart för att de känner att de har varnat för detta och därmed har blivit bevisade ha rätt. Oftast har dock människor ett tillräckligt mått med hyfs och visar inte detta öppet.

Jag vill med detta rikta en känga till den annars så briljante debattören HAX. Jag förstår att du har din tydliga ståndpunkt mot euron, men seriöst Henrik, det är jävligt löjligt att hålla på att peka och skratta när ekonomin i EU-länder går dåligt bara för att du anser det bevisa din ståndpunkt att detta är eurons fel. Debattera på ett konstruktivt sätt kring detta, och lägg av med att visa din hånande skadeglädje.

Frasen "Vad var det jag sa?" är ful, arrogant och idiotisk, och den är inte ett politiskt argument överhuvudtaget. Jag vet att det är oerhört mänskligt att känna skadeglädje, personligen kämpar jag med att inte dagligen skrika ut: "Skyll inte på mig - jag röstade på Piratpartiet!" vid de många lämpliga tillfällen som ges. Men vi måste inse att besserwisser-attityd bidrar med absolut ingenting i politiken. När dåliga saker händer så bör man beklaga, ge de goda råd man har (utan att göra ett nummer av att man har givit dem tidigare) och allmänt bete sig konstruktivt utan att försöka framhäva sin egen intellektuella överlägsenhet som man tycker sig ha. Om man har rätt så kommer man att få det bevisat av historien.
Men politik går inte ut på att ha rätt, det går ut på att göra rätt. Lägg undan skadeglädjen och hjälp istället andra att göra det bästa av situationen.

KD:s omvändelse är patetiskt röstfiske

2010-12-17T20:27:00.000+01:00

Jaså minsann, KD vill ompröva sin ställning i HBT-frågor. Det vore ju trevligt om de kunde landa i samma slutsats som alla moderna tänkare kommit till för längesedan: nämligen att människor inte ska diskrimineras för sina sexuella preferenser. Då skulle det bara vara ett parti riksdagen som motarbetar homosexuellas rättigheter (gissa vilket).

Men samtidigt är det så sorgligt uppenbart att KD inte har kommit till denna slutsats för att de plötsligt har insett att det är rätt sak att göra (eller för att Gud har kommit med nya direktiv, jag är inte säker på hur sådant funkar för religiösa). Det råkar nämligen vara så att KD tappar rejält i opinionsundersökningar, kanske för att de för större delen av befolkningen i ett homovänligt land framstår som en bunt inskränkta homofober som man inte ska rösta på. Och så kommer omvändelsen, enbart för att de vill försöka rädda sina riksdagsjobb 2014.

KD har absolut inget att bidra med i dessa frågor, de ligger långt efter. De borde bara erkänna människors lika rättigheter utan att försöka göra speciellt stort nummer av det, och sedan försöka bidra med något nytt på andra områden. Men så funkar inte politiken. De vill visst att vi ska jubla och applådera för att de gör en självklarhet, bara för att sedan fortsätta sin poänglösa existens i maktens korridorer.

Självmordsreaktioner

2010-12-13T22:51:00.000+01:00

Ett riktigt klantarsel sprängde ihjäl sig själv på Drottninggatan och lyckades bara skada två andra personer i processen. Därmed passar han väl in i mallen för svenska terrorister som enbart utmärker sig med sin inkompetens och inte någon förmåga att orsaka betydande fysisk skada. Han klarade inte ens av att tajma in det på Nobeldagen!

Däremot tror jag att reaktionerna på attentatet kommer att orsaka oss tusenfalt större skada, minst. Först kommer Sverigedemokraterna och övriga rasister att tolka det här som en legitim anledning att ytterligare trakassera stora grupper människor som på något sätt kan associeras till de etniska och religiösa kollektiv som bombaren tillhörde. Redan nu ylar SD:are om att man har del i skulden för detta attentat om man tycker att liberal invandringspolitik är bra. SD-trollens retoriska dumheter når nya bottennivåer.

Sedan så är jag också rädd att regeringen kommer att använda denna historia som ett argument för att gå vidare med integritetskränkande övervakningslagar. En människas galenskap används för att rättfärdiga att vi alla ska övervakas, vi har sett det förr så många gånger. Vi får inte låta dem komma undan med det. Vi måste tålmodigt om och om förklara varför massövervakning är både ineffektivt och odemokratiskt.

Men det allra mest ironiska och mest märkliga är att sådana här attentat tenderar att förstärka de två fenomen som så uppenbart har orsakat det i första början.
Först har vi, som ovan nämnt, spridningen av fördomar mot människor som upplevs som främlingar, och åläggandet av en kollektiv skuld på människor som råkar tillhöra samma kollektiv som attentatsmannen. Att bli utpekad och förföljd för vad en ensam galning har gjort är lika otrevligt som att vara rädd för att bli dödad av nämnda sorts galning för att man tillhör en viss grupp. Den polariserade "vi-mot-dem"-känslan som genomsyrade bombarens sinne och låg bakom hans beteende kommer att bli starkare, med SD som främsta påhejare. Och så så får vi än mer av den varan.

Sedan har vi religionen. Sverigenazisterna skyller detta på islam, mer mainstream debattörer skyller på religiös fanatism. Personligen skyller jag på religion överhuvudtaget och jag är inte rädd för att säga det. Tyvärr är jag ganska ensam om det. De flesta vågar inte stöta sig med så många människor som man gör då man säger att det är de påhittade religiösa irrlärorna som förgiftar människors tänkande i sådan grad att det leder till att några av dem går så här långt. Utan religion skulle vi knappast ha självmordsattentat.
Men det som kommer att hända nu är att religiösa företrädare kommer att fördöma detta attentat och uppmuntra till att föra fram de fredliga aspekterna av religion, underförstått stärka sin egen ställning i samhället.
Jag däremot tänker vara tydlig med att det inte bara är religiös extremism som är problemet, det är religion.

PayPal-konto avslutat

2010-12-10T18:04:00.000+01:00

Jag har nu tömt och stängt mitt PayPal-konto.
Orsak: "I'm closing my account as a protest against PayPal's treatment of Wikileaks. Fuck you very much!"

Jag funderar på att dumpa mitt Visa-kort också, men det känns som en jobbigare åtgärd eftersom Visa och Mastercard har närmast ett oligopol på kortbetalningar internationellt sett.
Några tips?

Att bli avlyssnad är inte kul, tyckte politikerna

2010-11-29T19:57:00.000+01:00

Jag tänker inte här kommentera den större nyttan med Wikileaks publicering av läckta amerikanska diplomatiska dokument. Det blir kanske i ett senare inlägg. Jag ska bara göra en kort notering av reaktionerna.

Många politiker som arbetar inom det diplomatiska fältet reagerar negativt. Carl Bildt skriver att läckan kommer att skada diplomatin eftersom denna måste vara förtrolig ibland. Jan Eliasson skriver att risken för att få det man skriver avslöjat gör att diplomater kommer att utöva mer självcensur, och han menar speciellt att sådana här avslöjanden kan förstöra möjligheterna till källskydd. Även den brittiska regeringen menar att möjligheten till hemlig kommunikation är nödvändig för att regeringar ska kunna utföra sitt arbete.

Allt detta låter väldigt bekant. Det är nämligen precis samma invändningar som vi i piratrörelsen gör när politikerna föreslår omfattande övervakning av vanliga medborgares kommunikation (typ FRA-lagen och datalagringsdirektivet). I de debatterna säger politikerna att den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta, men när deras egen kommunikation blir uppsnappad så är de väldigt snabba med fördömandet.
Nu ser de att det är inte så jävla kul när någon avlyssnar det man skriver och sprider det över världen. Nu helt plötsligt varnar de för självcensur och förstört källskydd. Nu plötsligt betonar de värdet av förtrolig kommunikation även för dem som inte begår brott. Nu använder de EXAKT samma argument för att försvara sin egen rätt att kommunicera utan att vara rädd för avlyssning.

Kommer de att lära något av detta? Förmodligen inte. Dessa människor verkar totalt sakna förmågan att se sitt eget hyckleri. Men de bjuder i alla fall på en synnerligen tragikomisk föreställning.

P.S. Nu kanske någon vill invända att det är skillnad på staters och medborgares kommunikation, och visst är så fallet. Personligen ser jag det som att eftersom staterna finns till för medborgarna så ska staterna vara transparenta för medborgarna i högre grad än tvärtom. Vill våra kära politiker argumentera emot detta?

Partierna är endast verktyg

2010-11-15T14:15:00.001+01:00

I torsdags verkade det som att allmänhetens ögon äntligen skulle öppnas för det vidriga lagförslag som vi i piratrörelsen varnat för i flera år. Flera av Sveriges största nyhetsförmedlare toppade sina hemsidor med att regeringen lägger fram sin datalagringsproposition till lagrådsremiss, och äntligen riktades strålkastarljuset mot den förfärliga övervakningslagen i all dess medborgarföraktande fulhet. Men det blev ytterst kortvarigt, bara ett par timmar senare valde nyhetsförmedlarna (med en timing som vore de medvetet synkroniserade) att istället toppa med ledarskapsfrågorna inom socialdemokraterna, och de har legat kvar högst upp sedan dess.

Det är ett oerhört talande exempel på hur sakfrågor verkar vara ointressant för media att rapportera om när man istället kan fokusera på vem som ska vara ledare. Politiken har utvecklats till en såpopera där allt bara handlar om VEM som ska styra oss, inte VAD denne tänker göra med sin makt. Efter att kandidaten med den snygga nunan vunnit valet så får denne frikort att göra vad som helst och all tuff granskning görs för döva öron. Hur fan hamnade vi där?
Problemformuleringen ges som: Hur ska parti X återerövra sin position i politiken? Svaret är att det borde vi alla skita fullständigt i. Om ett parti inte kan föra en relevant politik så förtjänar det inte annat än att vittra bort, dö, och ersättas av något annat. Ett parti ska inte existera för sin egen överlevnads skull. Tyvärr har det på många sätt blivit så, och det är enkel evolutionsbiologi att förstå varför, det är bara naturligt för en organisation att kämpa för att överleva.

Men vi måste alla motstå det synsättet och föra tillbaka blicken till sakfrågorna, och inse att partierna är bara verktyg för att åstadkomma förändring i just dessa sakfrågor. Personligen är jag på väg att överföra mitt partipolitiska engagemang från Piratpartiet till de nystartade Liberaldemokraterna. Jag är fortfarande en stark supporter av piratrörelsen, men börjar tro att L kan bli ett bättre verktyg för att åstadkomma förändring. Jag struntar blankt i om någon ser mig som en svikare. Jag är inte i politiken för att få kompisar, ej heller för att skaffa ett jobb. Jag är där för att åstadkomma något. Tyvärr verkar det vara tvärtemot vad många av de etablerade politikerna känner. Har man vigt sitt liv åt ett parti så håller man krampaktigt tag om det, även om det sker på bekostnad av idéerna.
Detta måste ändras. Vi måste alla börja se partierna enbart som verktyg, och inse att förnyelse är något bra. Det är något som är viktigt att betona i L ända från första början, och något för de andra partierna att lära sig den hårda vägen.

För övrigt anser jag att datalagringsdirektivet bör krossas.

Smutskastning maskerad som vetenskap

2010-10-28T00:07:00.000+02:00

Det pågår en osaklig och väldigt ful smutskastningskampanj mot Humanisterna. I den pågående sekulariseringen av Sverige så försöker de religiösa organisationerna desperat försvara vad som tidigare tillhörde dem, och nu har de uppfunnit ett nytt vapen. De försöker få folk att associera Humanisterna med det fulaste som finns i Sverige just nu: Sverigedemokraterna.
Det senaste är en debattartikel i Svenska Dagbladet där man försöker få det att se ut som att det är vetenskapligt bevisat att religionskritiker är främlingsfientliga. Om detta verkligen var ett vetenskapligt resultat så skulle jag vara tvungen att förhålla mig till det. Men det är det inte.

Till att börja med ser jag flera metodologiska problem i hur undersökningen beskrivs. Någon har formulerat kategorier av religionskritik, varav en är xenofobisk (!), och sedan grupperat resultaten efter detta. Det luktar som att detta inbjuder till stora mängder bias. Vad är xenofobiskt i sammanhanget? Om man kritiserar islam, är man främlingsfientlig då? Måste man kritisera kristendomen i nästa andetag för att väga upp?
Det rimliga sättet att genomföra en sådan här undersökning är att definiera religionskritik och främlingsfientlighet separat, mäta dem separat, och sedan jämföra resultaten.

Men det värsta problemet med denna utformning är att den bara går att applicera på religionskritiker. Den ger ingen som helst möjlighet att undersöka religiösa människor, och svara på den brinnande frågan: "Är religionskritiker mer främlingsfientliga än religiösa?". Senaste jag kollade var alla de större religionerna fientligt inställda mot varandra, så det finns fog att tro att gott om xenofobi huserar där. Men det måste göras så att alla genomgår samma undersökning! Det är direkt ovetenskapligt att använda en specialiserad metod på en grupp, och sedan få det att låta som att ett samband har hittats.

Jag försöker inte förneka att det finns främlingsfientliga religionskritiker, nej jag träffar på dem hela tiden. Men att försöka få detta att låta som att det finns en korrelation mellan religionskritik och främlingsfientlighet är djupt ohederligt, och SvD:s sensationssökande rubriksättare har en stor del i det. Det är tragiskt att många människor nu kommer luras av den här slemmiga retoriken.

För övrigt måste som alltid påpekas att vilka associationer som än görs så blir inte religionskritik mindre rationell. Även om alla evolutionsbiologer skulle fås att likna heilande nazister så skulle inte evolutionen vara mindre av ett faktum. All smutskastning i världen kan inte rubba religionens usla sanningsvärde.

Man kan bli konspirationsteoretiker för mindre

2010-10-08T19:29:00.000+02:00

Nu är riksdagsvalet över, och de etablerade politikerna kan andas ut för de slapp diskutera integritetsfrågor på allvar den här gången. Med nästa val på betryggande avstånd kan man gå vidare med byggandet av övervakningsstaten vilket man framgångsrikt undanhöll för väljarna.

Hovrättsförhandlingarna mot The Pirate Bay är redan igång, och fyra män kommer kanske än en gång dömas till fängelse för att ha konstruerat en sökmotor. Så oerhört bekvämt att rättegången ligger efter valet så att ingen behövde tänka på piratfrågor när de gick till vallokalen.

Det står klart att propositionen om datalagring läggs fram i december. Så väldigt skönt att vi slapp debatt om den innan valet, annars skulle ju folk fått för sig att rösta efter hur partierna tar ställning till massövervakning av hela befolkningen.

Sveriges absolut sämsta minister någonsin, Beatrice Ask, sitter säker på sin post. Att göra upprepade attacker på de mest grundläggande principerna i ett rättssamhälle är ju inget som hindrar en från att vara justitieminister. En svensk minister får bara avgå om man bryter mot förmyndarlagar om TV-avgift och sexköp, att grovt missköta sitt uppdrag och nedmontera det öppna samhället är däremot inget hinder.

Dessutom går underrättelsetjänster i flera europeiska länder ut och säger att vi ska vara försiktiga på offentliga platser, terroristerna tänker slå till när som helst. Det har inte hänt något sådant i vår del av världen på länge, och vi får bara diffus information om att muslimska fanatiker är på väg mot oss, men när staten säger åt oss att vara rädda - då är det bäst att vi börjar se oss om axeln, misstänka vår granne och låta övervakningssamhället ta över.

*Sarkasmen i detta inlägg slutar här*
Man kan fan i mig bli konspirationsteoretiker för mindre!
Jag är egentligen inte benägen till konspirationsteorier, dels för att jag tror att inget stort går att hålla hemligt speciellt länge, dels för att jag tror att allt det mystiska som pågår i politiken egentligen bara är vanliga mänskliga brister upphöjda till systemnivå.
Men ibland blir jag fundersam...

Jag tänker dock inte bli rädd på kommando. Jag tänker inte låta politikerna komma undan med bygget av övervakningsstaten bara för att valet är förbi. Jag tänker inte glömma vad de gör mot oss.
Om nu datalagringsdirektivet läggs fram i december så är det där det viktiga slaget kommer att stå. Vi får inte låta de genomföra det med ursäkter baserade på rena lögner. Vi måste upprepa motståndsrörelsen från juni 2008 och belägra riksdagshuset. Vi måste visa vad vi tycker, och tala till ledamöternas förnuft.
Vi måste ta den här striden, och samtidigt visa att medborgarna har makten även när valkampanjerna är över.

Konsekventa dumheter

2010-10-06T00:35:00.000+02:00

Vatikanen kan man verkligen lita på. Så fort det finns något som har att göra med mänsklig befruktning att göra så är de där och ger den exakt motsatta åsikten mot vad allt som är framstegsvänligt. När nu Robert Edwards vunnit Nobelpriset (mycket värdigt) för sitt arbete inom in-vitro-befruktning så är en talesman från Vatikanen ute i media och uttalar sig om hur oetiskt det är, stödd på några grumliga resonemang om att det fruktansvärt att mänskliga embryon avlidit i dylika processer. Man håller alltså fast vid tanken att ett ägg och en spermie sammanslagna är värt oändligt mycket medan ett ägg och en spermie separat är inte värda någonting.
Vatikanen står bara för dogma och verkar sakna all förmåga till att göra ens den enklaste konsekvensanalys. Om man bryr sig om mänskligt liv, såsom abortmotståndare brukar säga sig göra, då bör man jubla över en teknik som gjort det möjligt för hittills nära fyra miljoner barn att födas av ej fertila föräldrar. Ergo, de embryon som dött i processen skulle aldrig ha haft chansen att födas ändå!
Ibland undrar jag om Vatikanen medvetet spelar dumma för att upprätthålla en konsekvent image. Kom ihåg att dessa miffon bara har makt så länge vi låter deras ord ha inflytande.
P.S. Kan alla sluta kalla Robert Edwards för "provrörsbarnens fader"? Det blir liksom lite fel, om ni förstår vad jag menar...

Eftervalsanalys: Piratpartiet

2010-10-02T18:22:00.000+02:00

Piratpartiet fick ett uruselt valresultat, ingen idé att förneka det.
Jag hade inte väntat mig att PP skulle komma in i riksdagen, men jag trodde att att 2% var en rimlig prognos och 1% var lätt inom räckhåll. Nu landade partiet på 0,65%, största parti utanför riksdagen vilket dock är en klen tröst. Symboliskt nog är siffran bara strax över resultatet 2006. Det är väldigt märkligt eftersom partiet som organisation har utvecklats massivt under dessa fyra år, men trots att man gått från okända nybörjare till allmänt känt EU-parti så har väljarstödet till riksdagen knappt ökat alls. Jag använder inte ordet "katastrof" än, jag väntar med det tills jag ser vad en riksdag utan PP orsakar för skada på samhället. Men det är en enorm besvikelse. Ett knytnävsslag och en spottloska i ansiktet på alla som jobbat hårt för partiet.

Varför gick det så här? Jag tror vi får inse att gammelmedia fortfarande är mäktigare än vi vill tro. Jag har flera gånger fått den ärligt menade frågan "Finns Piratpartiet fortfarande?". Väldigt märklig fråga tycker jag som följer med i bloggvärlden och ser att PP är mer aktivt än någonsin. Men syns man inte i de stora tidningarna och TV-kanalerna så är man under radarn för 95% av befolkningen. Det funkar inte att försöka komma in i riksdagen om man ignoreras av de stora etablerade nyhetsförmedlarna. Medieverkligheten har inte kommit speciellt långt.
Men inte ens på internet har vi kunnat äga i år. Jag har märkt att det finns en märklig samling troll som har gått i organiserad offensiv mot PP, de måste verkligen ha känt sig personligt hotade av möjligheten med pirater i riksdagen. Så de har använt sig av förlöjligande, guilt-by-association, gamla klyschor, samt rena lögner, och de har för det mesta kommit undan med det då de tappra pirater som har korrigerat felaktigheterna har varit för få. I den mån det har funnits en bild av PP så har den formats av våra fiender.

Väljarna blev inte lockade. Dels tror jag att folk är för invanda med det traditionella partisystemet, och man kan inte ta till sig ett parti som utformar sitt uppdrag annorlunda. Jag har lagt fram mängder av nyttokalkyler för att visa hur mycket vi hade att vinna på att rösta in PP, men detta har inte lyckats ta sig igenom det första filtret av "Man måste ha ett heltäckande program"-blockering som sitter stenhårt i folks politiska tänkande. Det gick aldrig in i folks huvuden att det fanns stora fördelar med en piratröst ändå.
I övrigt var alla för upptagna med att oroa sig för SD. Högst befogat, men det ledde till att många inte vågade rösta på annat än de etablerade partierna, och det framgick aldrig att en ordentlig offensiv av piratfrämjande skulle kunna ha hållit SD utanför riksdagen. Men ingen ville ta några risker, och det funkade inte, och nu har vi ett fascistiskt parti där vi skulle kunna ha haft ett liberalt istället.

Vart går vi härifrån? Vidare förstås.
Våra fiender har varit snabba att ta tillfället att dödförklara oss, men det är inget att än skitsnack, dålig journalistik och illa dold maffiapropaganda. Piratrörelsen har kanske stannat i växten, men det inte samma sak som att man är död!
Vi har tusentals engagerade medlemmar, två mandat i Europaparlamentet, och dussintals systerpartier världen över. Piratfrågor kommer att fortsätta tas upp, även om det känns kämpigt nu. Det har höjt röster för Falkvinges avgång, men det är fel väg att gå. Dels för att det inte skulle lösa några problem, dels för att en visionär som han är en av PP:s största tillgångar, även om han låter käften glappa vid fel tillfällen ibland.
Jag är inte säker på vad min relation till Piratpartiet blir i framtiden. Jag kommer att fortsätta vara medlem och stödja partiet ideologiskt på alla sätt jag kan, men inför valet 2014 får jag göra en bedömning om det är det bästa alternativet att satsa på eller om vi kanske har fått fram något ännu vassare.

Valnatt - mörket faller över Sverige, men kanske skymtas en ledstjärna

2010-09-27T23:32:00.000+02:00

Jag började valdagen med att åka ut på den isländska landsbygden och se en fårsamling. Efter sommarens grönbete jagades fårskocken med skrik och hets in i en fålla varifrån de samlades in av sina respektive ägare, och de stackars fårskallarna hade ingen möjlighet att styra vad det hela ledde till. Det kändes som en väldigt träffande metafår för vad som pågick i Sverige samtidigt.

Senare på kvällen hade jag nått absoluta botten för mitt politiska liv. Jag stod ute i trädgården vid ambassadörsresidenset i Reykjavík och med tårar i ögonen och en klump i halsen ringde jag min mamma och grät ut min frustration över valresultatet. Jag hade öppet kämpat för att föra in förnyelse i riksdagen genom att argumentera för Piratpartiet, jag hade lagt ut mitt politiska ställningstagande till allmän beskådan, jag hade debatterat så mycket att jag var djupt känslomässigt engagerad - och allt till ingen nytta. PP gjorde ett katastrofval, sämre än mina mest pessimistiska prognoser.
Visst är det svårt att nå riksdagen som utmanarparti, men detta valet visade ändå att det går - om man är ett gäng rasistiska konservativa outbildade byfånar. Att ett parti som är ännu sämre än de etablerade och som står för min raka motsats politiskt lyckades ta sig in i riksdagen, allt medan en moraliskt bankrutt sjuklöver sitter tryggt kvar att fortsätta inkräkta på våra liv, det var ett hån utan dess like mot allt jag kämpat för.

Så där stod jag ute i trädgården och grät mot min telefon och förklarade att jag helst ville ge upp politik för alltid, hålla mig borta från Sverige, kanske bli eremit på isländska höglandet för att slippa människor överhuvudtaget. Men min mamma lyckades få mig på bättre tankar. Hon berömde mitt skrivande och sa att jag borde fortsätta lägga min energi på att övertyga människor med mina ord, utan att känna mig bunden till ett parti. Jag kände att hon hade en poäng. Jag behöver inte stå och falla med ett parti, det viktiga är att jag sprider mina idéer.
Så jag tänker fortsätta kämpa för vad jag tror på. Efter att ha samlat mig någorlunda efter valet tänker jag analysera vad som har hänt och fortsätta kampen därifrån.

Det verkar samtidigt som att det rör på sig bland mina likasinnade i Sverige, på det viset att min första önskan uttryckt på denna blogg håller på att uppfyllas: ett liberalt parti grundas. Eller två partier rentav. Förvirringen är total. Jag hade förutspått initiativet från Alexander Bard, men nu verkar Blogge vilja göra samma grej och på grund av någon personlig vendetta vägrar han samarbeta och har gått helt bananas i sitt kommentarsfält. Jag hoppas han tar sig samman och inser att han inte får slänga bort den här chansen som har uppenbarat sig. Ska ett nytt liberalt alternativ grundas så måste det göras ordentligt, vi får inte klanta till det nu.

Jag får se vad min relation till detta nya parti blir. Jag kanske kan tänka mig att stödja det och kampanja för det. Men oavsett vad så är det viktiga att jag gör min grej: att sprida de goda memerna.

Sista chansen

2010-09-16T22:04:00.000+02:00

Det är dags att bli dramatisk. Riksdagsvalet 2010 kan vara sista chansen att rädda det öppna svenska samhället. Med de sittande partiernas iver att montera ner privatliv och rättssäkerhet så kommer vi kanske inte att känna igen oss i Sverige 2014. Fyra år är en lång tid, och efter kommande söndag så har man hela denna långa tid på sig att ångra sig om man röstar på politiker som angriper vår demokrati.

Vi kan titta lite på vad som händer inom kort tid efter valet. Den 28 september inleds rättegången mot The Pirate Bay i hovrätten, och i samband med det kommer förmodligen sympatierna för Piratpartiet att än en gång skjuta i höjden då folk ser att vi har ett rättssystem som skickar folk i fängelse och utdömer miljonböter för att ha skapat en sökmotor på internet. Men har man inte röstat på PP då så är det för sent, och man har 3 år och 351 dagar på sig att ångra sig, eller glömma bort alltihopa vilket riksdagspartierna hoppas på.

Senare är det dags för datalagringsdirektivet, ni vet den där lagen som tillåter staten att logga alla medborgares elektroniska kommunikation. Lagförslaget är redan färdigt, det har bara legat på is för att politikerna ville slippa diskutera det under valrörelsen, något som tyvärr också blev fallet. Det kommer inte dröja länge efter valet innan de tänker införa det med ursäkten att vi är så illa tvungna, något som är en ren lögn. Då kan man som väljare sitta och undra hur partier som kallar sig liberala och demokratiska kan skamlöst införa en övervakningsstat som är mer långtgående än den i Östblocket. Men har man väl röstat in dem i riksdagen så gör de vad de vill utan att du har något att säga till om, valet är ju över.
Fyra år är en väldigt lång tid, det är hemskt att behöva gå och ångra sig så länge.

Minns förra mandatperioden. Minns juni 2008 när folk i tusental stod utanför riksdagshuset och skrek ut sitt motstånd mot FRA-lagen. Minns hur regeringen struntade i folkets förtvivlan och röstade igenom lagen ändå, med vuxenmobbing som medel för att motarbeta den parlamentariska demokratin.
Många av dem som demonstrerade utanför riksdagen den gången kampanjar nu för samma partier som röstade igenom lagen, för de har blivit intalade att det inte finns några alternativ. Det är djupt tragiskt, och det gäller hela folket. Samma politiker som har svikit oss om och om igen under den senaste mandatperioden vill nu att vi ska rösta på dem en gång till. Om vi gör det så kommer demonstrationerna på den svarta måndagen att ha varit förgäves. Nu går politikerna igenom en hel valrörelse utan att behöva stå till svars för det de har gjort mot vår integritet, de kan lugnt prata pensioner och bensinskatt utan att granskas för att de har angripit grundläggande mänskliga rättigheter.

Titta på vad de sittande riksdagspartierna har gjort mot oss de senaste fyra åren. De har monterat ner våra friheter och rättigheter, och struntat fullständigt i våra protester. Nu när vi har chansen att göra dem arbetslösa så får vi inte falla för deras sagor och låta dem fortsätta. För om vi ger dem vårt förtroende igen så tar de det som en signal på att det var helt okej att köra över oss och att de gärna får göra det igen.
Vi behöver någon som håller ordning på politikerna. Vi behöver Piratpartiet i riksdagen för att bli behandlade som medborgare, och inte som en fårskock. Det finns oerhört mycket att förlora på att inte ha PP i riksdagen den kommande mandatperioden. Det är inte värt att chansa, vi ska inte lära oss den hårda vägen.

Det är nu det gäller. Point of no return. Sätt inte dina medborgerliga rättigheter på spel i fyra år. Försätt dig inte i en situation där du undrar om vi verkligen har vår demokrati kvar 2014. Låt dig inte bli sviken och förnedrad av politikerna som du gav ditt förtroende. Riskera inte att ångra dig bittert.

Rösta Pirat.

Rösta in en konstitutionsdomstol i riksdagen

2010-09-14T21:32:00.001+02:00

Jag hoppas att jag nu klargjort varför det inte är ett problem att Piratpartiet inte har ett heltäckande program, då man inte är ute efter att ta makten utan enbart att komplettera övriga partier. Då uppstår såklart frågan: vad har PP att erbjuda?

Informationsrevolutionen erbjuder fantastiska möjligheter som politiker givetvis ska bejaka, men det handlar egentligen mest om att låta folk utnyttja möjligheterna fritt, det är inte så mycket som politiker kan tillföra där. Låt kreativiteten flöda och undvik onödiga restriktioner. Vad som PP däremot kan göra är det där som Göran Hägglund hela tiden pratar om men aldrig riktigt står för i praktiken: att se till att politikers inflytande har gränser.
En sådan viktig gräns går vid att läsa medborgarnas privata korrespondens. Att FRA har givits laglig rätt att avlyssna ej brottsmisstänkta människors internettrafik bryter tydligt mot Regeringsformen 2 kap 6 paragrafen, men det var inget som hindrade riksdagen från att rösta igenom lagen.
Sveriges grundlagar är en samling vackra ord, men inget som politikerna i praktiken måste lyda. Enskilda personer kan kallas upp till konstitutionsutskottet och få lite skäll, men om en majoritet av riksdagsledamöterna bestämmer sig för att köra över grundlagen så att det bara ryker om det, då finns det ingen som stoppar dem. Vi har ingen konstitutionsdomstol som kan hindra grundlagvidriga förslag, och att vi medborgare står och skriker utanför riksdagshuset spelar heller ingen roll. Faktum är att i dagens Sverige så kan en riksdagsmajoritet trampa på våra grundläggande friheter och rättigheter, och det finns inget som stoppar dem.

Vi behöver något som håller ordning på makthavarna, vi behöver en mekanism som hindrar dem från att bete sig hur som helst, något som stoppar dem från att röra de allra heligaste rättigheter vi har. Det är där Piratpartiet kommer in i bilden.
Med PP i riksdagen så kommer politiken att fortsätta i stort sett som vanligt, vård/skola/omsorg kommer att skötas och skattesatser kommer att debatteras fram och tillbaka. Men så fort någon regering får för sig att tafsa på medborgarnas grundläggande rättigheter så kommer PP att sätta stopp.
Om du röstar på PP så röstar du för en ordningsvakt i riksdagen som ska skydda din frihet från de människor som har störst möjlighet att förstöra den - politikerna. Det blir som att vi får en konstitutionsdomstol införd över en natt. Det är en garant för att en god grund i vår demokrati bevaras, varifrån all annan politik är en påbyggnad.

Läs Regeringsformen, läs Europakonventionen, läs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Om du gillar vad som står där och tycker att det bästa för vår framtid vore om vi följde de orden, då är Piratpartiet det bästa alternativet att lägga din röst på.

Komplettera med ambitioner

2010-09-12T23:46:00.000+02:00

Den absolut vanligaste invändningen mot att rösta på Piratpartiet är något i stil med: "Man kan ju inte rösta på ett parti utan ett heltäckande program". Det var min egen första invändning när jag fick höra talas om partiet 2006. Det kommer som en ryggmärgsreflex från alla som är vana vid det traditionella partisystemet, och om man analyserar det lite närmare så inser man snart att reflexen är inte helt rationell.

Att ett parti har politik för alla områden betyder inte nödvändigtvis att det är bra på att hantera alla områden, så mycket förstår nog alla. Men de flesta människor tycker ändå att man ska kräva att partierna har något att säga om allt för att de ska kunna ta ett heltäckande ansvar när de tar makten. Detta stämmer utmärkt för de som aspirerar på att bilda regering, men det är något som PP inte gör. PP har inte för avsikt att ta ministerposter och styra landet. Istället har man som uttalat mål att utöva inflytande över en regering bestående av andra partier. Om ett parti bara har några procent i riksdagen så gör det inget om de inte har politik för allt.

En vanlig fortsättning av den tidigare nämnda invändningen är nämligen: "Man kan ju inte rösta på ett parti som tycker internetfrågor är viktigare än sjukvård". Detta är ett vanligt missförstånd som många människor framför med ilska. Men PP gör inte en sådan prioritering. Man erkänner helt enkelt att det finns andra partier som hanterar sjukvård och att man inte behöver ge sig in på det området.
Det kommer alltid att finnas partier som sköter vård/skola/omsorg etc. PP är inte här för att konkurrera ut dem och ersätta dem, PP är här för att komplettera dem. Informationspolitiska frågor ersätter inte vård/skola/omsorg, utan måste skötas parallellt. Det är vad de etablerade partierna har misslyckats med, och där har PP något att bidra med.

Sedan måste man fundera över var ens röst ger mest positiv förändring. När vi nu har två block som krälat mot mitten och bråkar högljutt om procent i budgeten men som i tysthet är överens om att bryta ner våra grundläggande friheter och rättigheter, då kan snart se att man kan göra större positiv förändring genom att rösta på ett fokusparti än om man röstar för att byta eller försvara regeringen.
Om PP kommer in i riksdagen så kommer vi att få en större förändring än om regeringen byts ut. Förändring i positiv riktning med en grupp människor med nya idéer, en vilja att ta tillvara den tekniska utvecklingens alla gåvor samtidigt som man bevarar medborgarnas privatliv, och ett orubbligt syfte att försvara vår demokrati och rättsstat från maktfullkomliga gammelpolitiker. Genom att ge PP en vågmästarställning så kommer vi att åstadkomma mer nytta för vårt samhälle än vad blocken lovar i form av pengar till utvalda grupper.

Slutligen måste man även tänka utanför Sveriges gränser. Om Reinfeldt sitter kvar eller kastas ut - omvärlden kommer att reagera med en axelryckning. Men om vi röstar in ett piratparti i vårt nationella parlament så kommer vi att väcka mycket intresse. Informationspolitiska frågor kommer att lyftas till en helt ny nivå på alla sidor av planeten. En röst på PP till riksdagen kommer att göra stordåd för utvecklingen i hela världen.

Lägg din röst där den gör mest nytta för Sverige och övriga världen. Det är inte hos partier med breda program och små ambitioner, utan ett parti med smalt program och stora ambitioner.

En köpt röst

2010-09-07T20:32:00.001+02:00

Valrörelsen är inne i sitt slutskede, och jag är glad över att jag har lämnat landet och slipper se freakshowen (även om jag inte kan låta bli att hålla mig uppdaterad på internet).
De två blocken genomför en galen rusning till mitten, eftersom det bara är där som det finns osäkra väljare att håva in. Detta får som resultat att båda blocken urvattnar sig själva till nästan identiska mittenalternativ, sosse och sosse light, och för de väljare som vill se större ambitioner i politiken lämnas ingenting. Just nu hårdsatsas det på att lova stort till utvalda grupper - pensionärer, studenter och barnfamiljer får sina olika löften. Men det är så pinsamt uppenbart att dessa löften ges inte för att politikerna tycker att reformerna är det rätta att göra, utan för att de vill ha nämnda gruppers röster. Man lovar mutor, helt öppet, för att vi ska låta politikerna behålla alternativt ta över makten för nästa mandatperiod. Makten ska vinnas för maktens skull. Det är riktigt äckligt att se.
Och visst finns det många människor som går på det. Folk som tycker att för några hundralappar i månaden så kan politikerna få våldföra sig på vårt samhälle. Det är inte värdigt att rösta efter plånboken när man får sina friheter nedmonterade.
Men det allra mest absurda är att de mutar oss med våra egna pengar. Alla pengar i statsbudgeten har tagits från medborgarna, och sedan tycker politikerna att de är snälla och kommer med gåvor när de i själva verket ger oss våra egna pengar tillbaka. Sug på den tanken ett tag: alla ekonomiska valllöften baseras på tillgångar som du själv står för från första början. Politikerna betalar helt enkelt tillbaka sin skuld till oss, och det är deras förbannade plikt, de ska inte låtsas vara storsinta.

För en libertarian som mig är det svårt att ta valrörelsens stora diskussioner på allvar. Politikerna säger att ekonomin är viktigast, men det är ganska mycket en icke-fråga för mig eftersom jag önskar att staten kunde låta mig sköta min ekonomi själv. Politikerna säger att jobben är viktigast, men om jag är arbetslös så springer jag inte till staten och gnäller för jag förväntar mig inte att de ska leverera mig jobb, jag går till företagen och söker jobb helt enkelt och önskar att politikerna låter bli att försvåra det för mig.
Det som kallas valets viktigaste frågor är alltså mest icke-frågor för min del. Förstår ni nu varför jag fokuserar mitt intresse på frihetsfrågor? Förstår ni nu varför jag inte tänker låta mig mutas för mina egna pengar? Förstår ni nu varför jag tycker att en valrörelse är något av det vidrigaste spektakel som finns att beskåda?

En bortkastad röst

2010-08-10T17:48:00.008+02:00

Det sägs ofta att man inte ska rösta på ett utmanarparti till riksdagen eftersom om partiet inte klarar sig över fyraprocentsspärren så har man lagt en bortkastad röst. Detta argument används, medvetet och omedvetet, som ett kraftfullt vapen mot förändring och förnyelse inom parlamentet. De etablerade partierna har allt intresse av att hålla utmanare borta, och därför försöker de få oss att tro på "bortkastad röst"-argumentet.

Men det blir nästan värre när argumentet används av icke-engagerade människor som bara vill oss väl. Till att börja med är en enskild röst värd så oerhört lite att det blir löjligt att försöka skrämma med förlusten i att den skulle vara bortkastad. Vidare så är varje röst en tydlig opinionsyttring oavsett om den resulterar i representation eller inte. Att säga sin åsikt är aldrig ett slöseri. Det finns även viktiga gränser under 4% för partierna: 1% så kommer Valmyndigheten att leverera valsedlar nästa gång, 2,5% så utdelas statligt partistöd.
En annan poäng är att man inte gör så stor skillnad om man röstar på ett parti som garanterat kommer in i riksdagen. Det är när man hjälper ett parti att komma över spärren som man kan känna att ens röst placerats någonstans där den ger en förändring.
Fyraprocentsspärren är en vattendelare som får media att producera självuppfyllande profetior. Byfånepartiet SD är på väg att komma in i riksdagen utan att föra fram några vettiga förslag, och det beror inte heller på att de etablerade partierna misslyckats med att ge bra motförslag. Deras uppgång bygger helt på att opinionsmätningar visade att de kunde klara 4% varpå "bortkastad röst"-argumentet upphörde att gälla för dem. Om folk fortfarande trodde att SD inte hade en chans att komma in i riksdagen så skulle så också vara fallet.

Men överlag så är hela "bortkastad röst"-argumentet så vidrigt för att det vill få oss att ta avsteg från vad vi verkligen tycker till att rätta vårt ställningstagande efter vad andra tycker. Låt mig berätta vad en bortkastad röst egentligen är.
En bortkastad röst är att rösta på ett parti som säger en sak i valrörelsen och sedan gör raka motsatsen under mandatperioden. En bortkastad röst att rösta på ett parti som vill ha ditt stöd för att få behålla sina jobb men som sedan motarbetar dina möjligheter att utnyttja dina demokratiska rättigheter. En bortkastad röst är att rösta på ett parti du inte gillar för du har blivit lurad att tro att det är lönlöst att rösta på partiet du egentligen delar åsikter med. En bortkastad röst är att rösta på människor som våldför sig på vårt samhälle och sedan får dig att tro att du inte har några alternativ.

I dagens Sverige så är en röst på något av blocken det säkraste sättet att kasta bort sin röst. Du kommer att göda en arrogant politikerklass som tror att din röst är en signal att de får göra vad de vill med Sverige i fyra år. Därefter kommer de och ber om din röst igen, och anför enbart argumenten att motståndaren är värre och utmanarna är chanslösa.
Acceptera inte att bli behandlad som röstboskap på detta vis! I höstens val - rösta på vad du verkligen vill rösta på. Ge fan i allt snack om taktikröstning, strunta i analyser om vilka som tros komma in i riksdagen eller inte, rösta inte utifrån vad andra röstar, följ enbart din egen vilja. Om du gör ett ställningstagande som du känner dig tillfreds med så är din röst aldrig bortkastad.

Det eviga förtydligandet

2010-08-05T11:40:00.000+02:00

Jag tycker det är väldigt modigt av Piratpartiet att lyfta frågan om absurda barnporrlagar i valrörelsen. Modigt därför att om man hanterar retoriken fel så kommer det sänka partiets chans att komma in i riksdagen. Som väntat så tvingas partiet göra ett förtydligande som är så självklart att det är löjligt, nämligen att man är emot barnporr.

Alla som försöker föra en vettig diskussion kring barnporr blir tvingade att göra detta förtydligande, vilket tydligt visar att det är idioterna som sätter agendan. Så här kommer mitt förtydligande:
Jag tycker att framställande av barnporr är ett grovt brott som måste bekämpas. Men detta betyder inte att jag tycker ändamålet helgar vilka medel som helst, något som vissa andra verkar tycka (Alf Svensson, I'm looking in your direction...).

Jag är emot tittförbud, teckningsförbud och andra former av tankeförbud. Jag är emot att begränsa byxmyndiga människors rätt att utöva sin sexualitet. Jag är emot att straffa människor som aldrig har bidragit till att skada ett barn. Jag är emot att kampen mot barnporr används som en ursäkt att censurera internet och avlyssna samtliga medborgare. Jag är även öppen för att diskutera rimligheten i att förbjuda innehavet av en viss information.
Det jag vill är att kampen ska inriktas på dem som begår övergreppen, och de som finansierar eller på annat sätt assisterar övergrepp. Därefter måste vi sluta med att godtyckligt göra folk till brottslingar. De extremauktoritära verktygen som används mot barnporr accepteras bara för att det är en isolerad företeelse. Om de användes i brottbekämpning i allmänhet så skulle vi leva i en fulländad polisstat och diktatur.

Så, har jag förtydligat mig nog nu? Övertygat dig om att jag inte är pedofil eller barnporrgluttare? Kan vi gå vidare till en sansad diskussion om hur lagar bör utformas? Bra!
Det är just när grova övergrepp diskuteras som det är extra viktigt att behålla lugnet och vettet. Att diskutera de galna barnporrlagarna är en smutsig och uppslitande kamp, men det måste göras.

Den bästa festivalen

2010-08-02T23:48:00.000+02:00

Nu är jag tillbaka från ännu ett årligt äventyr på Emmabodafestivalen och jag kan åter konstatera att det är den bästa av de festivaler jag har besökt. Den är skönare, softare, friare och mer lössläppt än de andra. Det glädjer mig även att det går bra för den i dessa svåra tider för musikfestivaler. I år sålde Emmaboda slut, satte publikrekord och gick med vinst, så festivalens fortlevnad är just nu väldigt trygg.

I Svenska Dagbladet säger festivalgeneral Håkan Karlsson i en intervju (som jag inte hittat online): "En festival ska inte ha en massa säkerhetskontroller och onödiga visitationer. Festen är ju viktigast, och i Emmaboda känns den friare"
Han har helt rätt. Det finns nyanser i hur mycket frihet festivalerna ger sina besökare, och Emmabodas generositet verkar funka på alla nivåer. Det är en tillställning där ordningsvakterna är dina polare, och där ingen funktionär försöker rota igenom din väska eller hindra dig från att dricka öl framför scenen. Se och lär!

Dock vill jag utfärda en varning som kan låta aningen bakåtsträvande: Emmabodafestivalen riskerar att bli för stor. När jag åkte dit första gången var det 3000 besökare, i år var det 9000. Småfestivalskänslan riskerar att försvinna, och det tror jag är dåligt för att det kan sabba den sköna stämning som länge varit signumet för Emmaboda. När man är på en festival som är så liten att man kan räkna med att träffa samma människor vid flera tillfällen så blir stämningen mer familjär, alla är kompisar. Men när en festival blir större så blir allt mer anonymt, folk blir distanserade från varandra och inte lika öppna. Redan i år kunde jag känna att folk var mer reserverade och ovälkomnande mot en minglande främling som jag.
Snälla Vinterbadarna - få inte hybris. Låt Rassle stanna i växten och förbli en mysig kompisfest.

I övrigt vill jag bara ge beröm åt alla som deltog. Så snart jag orkar klippa ihop filmerna på min kamera så ska ni andra få se lite smakprov på dekadensen från de sydsmåländska skogarna.

Den EU-vänlige libertarianen

2010-07-21T23:33:00.000+02:00

Många av de bloggare jag läser för att jag instämmer i de flesta av deras politiska åsikter är väldigt negativa till EU. De anser att unionen är en politisk katastrof och att den borde läggas ner, eller att Sverige borde lämna den. Då jag själv hyser mycket positiva känslor för byggandet av en europeisk union blir jag i många diskussioner hårt ansatt och blir kallad naiv och lurad. Därför ska jag försöka klarlägga orsakerna till mitt ställningstagande.

I grunden handlar det om att jag vill riva ner gränser. Jag är starkt emot all form av nationalism och jag vill göra slut på den imaginära uppdelningen av mänskligheten. Jag drömmer om en värld där varje individ är fri att bo och leva var som helst så länge man vill, och där alla kan resa och handla obehindrat. Det är långt till en sådan värld, men jag tycker att ett bra steg på vägen är att riva ner gränserna inom Europa. På denna splittrade kontinent som så länge varit nationalismens offer så kan vi nu röra oss allt mer fritt, och det är en liberalisering som jag gillar skarpt.
I många av dessa länder kan vi även njuta av bekvämligheten att använda samma valuta, men jag ska i ett senare inlägg klarlägga mitt ställningstagande för euron.

Något jag också bryr mig om är att freden i Europa blir permanent, vilket är en rejäl skillnad mot tidigare sekel. Man ska vara rejält historielös om man tar dagens fred för given. EU-motståndare skrattar ofta åt fredsargumentet då de tycker det är långsökt att t.ex. ett rättsligt samarbetsavtal skulle vara skillnaden mellan fred eller en fullskalig tysk invasion. Men långsiktig fred skapas genom många små steg som var för sig kanske inte räddar några liv, men summan av dem är att det knyter ett ömsesidigt beroende mellan staterna. Det är inte fel att länder är beroende av varandra, tvärtom, det är så fred skapas bättre än genom terrorbalans. Positiv inverkan är bättre än hot om negativ inverkan. Handel ger mer fred än kärnvapen. EU är en garant för att konflikter i Europa inte utvecklas längre än käbbel på toppmöten.

Men visst kommer det från Bryssel mycket lagstiftning som inte passar en liberalt sinnad person. Jag behöver knappast ta några exempel på knasiga frihetinskränkande förslag som pumpas ut från de styrande organen. Jag tror att det finns en enkel förklaring till detta: de människor som sitter på höga poster i EU är de regleringkåta människorna. De som ser lagstiftning som ett giltigt vapen för att bekämpa saker de inte gillar. De som hellre lägger sig i än låter bli.
EU lider alltså av samma problem som poltiken i stort, fast kanske i högre grad. Vi måste byta ut dessa människor. Det är svårt eftersom de försvarar sina egna positioner genom att motarbeta reformer som skulle göra något åt det demokratiska underskottet. Men det måste göras för att vi ska få ut det bästa av EU.
Rösta i parlamentsvalen är det första steget, och jag är ett år i efterhand väldigt nöjd med min röst på Piratpartiet. Men vi måste även byta ut regeringarna i våra hemländer till mer frihetsfrämjande politiker, för det är dessa som styr ministerrådet och kommissionen. På alla nivåer måste vi byta ut de auktoritära mot de liberala. Först då kan alla fördelar av EU:s gränsrivning kombineras med en större politisk frihet.

Så lägg av med den överdrivna pessimismen och "lägg ner skiten"-attityden. EU erbjuder en fantastisk möjlighet att göra världen lite öppnare, bara vi orkar arbeta på det.
Själv så ska jag strax iväg på en liten resa till Berlin och Gdańsk, två städer som för 20 år sedan låg bakom Järnridån, och som jag nu kan resa till utan att visa upp vare sig pass eller innehållet av min resväska. Tyvärr måste jag fortfarande hantera tre olika valutor och det finns restriktioner på hur mycket sprit jag får ta med mig hem. Det finns saker kvar att göra.

Sluta stjäla våra pengar, Copyswede!

2010-07-21T01:11:00.001+02:00

Newsflash! Folk bränner allt färre CD-skivor. Det känns inte som något chockerande, att lägga information på plastskivor känns så 2007. Jag har själv bränt min sista CD för länge sedan. Fenomenet i stort kallas teknisk utveckling, och är högst naturligt. Men detta får ändå ett nyhetsvärde i att inkomsten från kassettavgiften på brännskivor minskar.
Upphovsrättslobbyn gnäller som vanligt över att de inte kan fortsätta tjäna pengar på samma sätt som förut, men istället för att anpassa sig till verkligheten så kräver de utökade straffavgifter på ny teknik. Det är alltså öppen teknikfientlighet det handlar om, och nu vill de att vi ska betala pengar till dem när vi köper våra mobiltelefoner.

Det här handlar alltså om att vi tvingas betala en avgift för en handling som vi möjligtvis, men inte säkerligen, använder tekniken till. Jag har själv inget piratat material på min mobil men Copyswede, som indrivningsorganisationen ifråga heter, vill ändå ha pengar från mig när jag köper en ny mobil.
Det här är helt sjukt. De klarar inte av att hantera ett teknikskifte på den fria marknaden, utan har istället lurat politikerna att lägga en obligatorisk avgift för vad man potentiellt kan göra med ny teknik. Det här går att dra många steg till om man så önskar. De kan kräva avgift på högtalare, för de kan ju möjligtvis spela piratad musik. De kan kräva avgift på skrivpapper och bläck, för det skulle ju kunna användas till att skriva ut upphovsrättskyddade böcker. När kommer Evian och kräver avgift på platsflaskor som kranvatten kan hällas upp i?

Det finns ingen måtta på hur många gånger musikindustrin vill ha betalt för samma produkt.
Det finns ingen måtta på hur långt de är beredda att gå för att få det lagstiftat att de ska tjäna pengar oavsett hur verkligheten ser ut.
Det här måste stoppas. Per Gessle och Orup har inte rätt att få pengar för att jag köper ny teknik. Avgifter ska tas ut för något man faktiskt gör, inte något man kanske gör. Vi behöver politiker som svarar Copyswedes orimliga krav med att ge dem ett långfinger upp i ansiktet. Jag vet vad jag ska rösta på för att få det att hända.

Festivalpolitik

2010-07-19T23:37:00.001+02:00

Nyss hemkommen från Arvikafestivalen. Jag skaffar mig min årliga dos av campingdekadens, och ser lite sjysta band också om tiden räcker till.
Kul att se att även Piratpartiet var representerat på campingen i ett enkelt men nog så synligt camp vilket gav en skön känsla av att PP är bland folket. Med tanke på hur många människor som bar lila pins så var satsningen en framgång. Detta till skillnad från SSU, Ung Vänster och Alliansen som hade påkostade tält inne på festivalområdet som gav mig en känsla av distanserat etablissemang.

Det har slagit mig att en festival är ett mikrokosmos av politik. Det är ett samhälle som byggs upp där människor ska leva med varandra och förses med nödvändigheter som mat, vatten, transporter, sjukvård m.m. Det behövs sättas upp regler för att det inte ska urarta i kaos och misär. Men det finns precis som i samhället i stort olika grader i hur mycket regler man tvingar på folk.

Glasflaskeförbudet sympatiserar jag med efter att en gång på Roskilde trampat på en glasbit som gick rätt igenom skosulan och upp i foten på mig, så vakterna får gärna konfiskera glasflaskor som de hittar. Men att preventivt genomsöka packningen på alla som anländer till campingen känns som en integritetskränkning som inte är befogad. Att checka in på en festival ska inte vara som att gå igenom säkerhetskontrollen på O'Hare International. Funktionären som grävde igenom min ryggsäck såg nöjd ut när hon lyfte fram min necessär och tog min nagelsax, men hon missade min Leatherman som låg i samma fack.

Väl inne på campingen går ytterligare regler att notera. En kompis till mig tog på sig en gorillamask för skojs skull och blev inom en minut beordrad att ta av den eftersom man inte får dölja ansiktet. Det råder totalt burkaförbud på festival.
Ett förbud mot bilbatterier, på oklara grunder, begränsade möjligheten att ha rejäla discon på egen hand. I år har flera festivaler även dragit till med ett okynnesförbud mot vuvuzelor, bara för att det kanske hade blivit ett nytt störningsmoment (som om det inte redan fanns rejält med det). Sambatågsförbud har jag stött på tidigare också, vilket nog tar löjlighetspriset.
Lyckligtvis var Arvika inte lika kinkiga i år med restriktioner på partytält vilket förra året fick folk att sitta och stekas i solskenet, helt i onödan.
Sedan så är det alltid trist att se hetsjakten på lugna haschrökare och minderåriga folkölsdrickare, men jag kan givetvis inte lasta festivalen för att de låter polisen upprätthålla den skeva svenska lagstiftningen.

Arvika har sagt sig vilja könskvotera artisterna nästa år för att få den magiska 50/50-uppställningen. Jag tycker som vanligt att sådant är en dålig idé eftersom det kommer att resultera i att bra musiker ratas eftersom de har fel kön. Artister ska bokas efter kvaliteten på deras musik, inte efter vad för genitalier de har.

Medan Arvika uppvisar vissa auktoritära tendenser som riskerar att förvärras så hoppas jag att min andra festivaltur för året, till Emmaboda, ska bli mer liberal. Emmaboda skulle kunna sälja slut på att marknadsföra sig enbart med sloganen "Hos oss får du dricka medhavd alkohol när du ser på konsert". Har man väl en gång stått och avnjutit sin medhavda öl framför en spelning där, och sett hur väl det funkar att ha camping och scener på samma område, så är det svårt att förstå varför fascistfestivalerna i resten av Sverige envisas med att visitera alla som ska kolla på konsert. Love you forever, Emmaboda!

Precis som i samhället i stort tycker jag att man på festival ska vara sparsam med förbuden. Låt folk vara fria att leva ut sin festival på det viset de tycker är bäst. Ha gott om funktionärer och ordningsvakter på plats som kan bedöma när ett ingripande är befogat. Men låt bli att sätta upp en massa godtyckliga restriktioner "bara för säkerhets skull". Festivalbesökare klarar trots bersusning att ta hand om sig själva och varandra förvånansvärt bra.

Littorin straffas för icke-brott

2010-07-11T15:37:00.008+02:00

Visserligen förnekar Littorin att han har köpt sex, men det hindrar inte lynchmobben från att gå igång med full kraft mot en misstänkt person, precis som Tant Gredelin ville, även om hon inte kunde tänka sig att det skulle vara mot en av hennes ministerkollegor.

Men för argumentationens skull låt oss anta att han är skyldig. Vad innebär det?
Min första reaktion var en axelryckning och ett rungande "So what?". Sexköp är ett icke-brott. Littorin har inte skadat en enda människa (jag hör inte "Anna, 30" gråta ut om hur illa behandlad hon blev). Littorin har tillsammans med en myndig samtyckande människa begått en sexuell handling som inte godkänns av en feministisk och kristen lobby. Brottet är av samma karaktär som om han för hundra år sedan blivit ertappad med homosexuellt umgänge. Framtidens människor kommer att skratta åt att det ens var kriminellt.

Men visst bör en högt uppsatt partifunktionär följa lagen oavsett hur idiotisk den är. Ändå tycker jag väldigt synd om Littorin. Han har haft ett oerhört krävande arbete, är mitt i en uppslitande vårdnadstvist, har blivit jagad av media, och blir nu lynchad för ett moralbrott vilket leder till att alla hans närmsta vänner tar avstånd från honom.
Någonstans önskar jag att detta kan leda till ett uppvaknande inom regeringen. Efter att ha presenterat en "utvärdering" av sexköpslagen, som är så pinsamt osaklig och vinklad att den skulle blivit grovt underkänd om den var en akademisk uppsats, så blir nu en minister anklagad för sexköp vilket visar en gång för alla att sexköpare kan vara en person som inte bara är normal och hygglig utan även mitt i regeringens egna led. Kan detta leda till att vissa inom alliansen börjar fundera på varför de är under ett statsfeministiskt ok? Nu borde lagen sättas under press som aldrig förr.

Tyvärr så kommer det nog inte att ske någon borgerlig eftertanke, är min realistiska bedömning. Regeringen kommer att försöka tiga ihjäl detta, vilket inkluderar en total utfrysning av Littorin. Så mycket prestige har lagts i sexköpslagstiftningen att om en tidigare vän och kollega måste offras så kommer så att göras.
Vuxenmobbning för att bevara en morallag - aldrig tidigare har svensk politik sjunkit så lågt.

Grön förvirring om ungdomsförbund

2010-07-08T01:45:00.000+02:00

Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm skriver idag på SvD ett debattinlägg där hon kritiserar... ja, vad är det hon kritiserar egentligen? Hon berömmer de borgerliga ungdomsförbunden för deras liberala flyktingpolitik (tre av de fyra förbunden är för fri invandring) men sedan orerar hon över hur dumt det är att detta inte stämmer överens med moderpartiernas politik. Det hon nyss berömde kallar hon i fortsättningen vid den nedsättande bedömningen "låtsaspolitik", som om ungdomsförbundens förslag bara är på låtsas när de skiljer sig från moderpartiets. Hon menar även att utifrån de olika ställningstaganden som görs så är det hyckleri att ungdomsförbunden uppmanar folk att rösta på moderpartierna.

Vad vill Maria Ferm egentligen säga med detta? Jag får bara fram två möjliga budskap ur denna märkliga text: 1. Det är fel av ungdomsförbunden att ha nog så lovvärda visioner om dessa skiljer sig från moderpartiets, 2. Ungdomsförbunden måste sluta uppmana folk att rösta på moderpartierna.

Punkt 1 förtar ganska mycket poängen med ett ungdomsförbund, nämligen att stå för förnyelse och driva på moderpartiet i nya riktningar. Att Ferm tycker det är något bra att Grön Ungdom tycker exakt som Miljöpartiet känns inte som något att skryta med då det mest verkar som att förbundet bara är en likriktad utväxt av partiet. Det är viktigt att ett ungdomsförbund kan ta konflikter med sitt moderparti för att få igenom förändringar.
Punkt 2 är trots det ovan nämnda inte speciellt trolig. Folk går med i ett visst ungdomsförbund för att det tillhör det parti som passar dem bäst, om än inte perfekt. Att då inte uppmana folk att rösta på moderpartiet, trots dess skavanker, låter inte troligt att någon engagerad person kommer att göra eftersom det kommer att lämna fältet öppet för partier man tycker är sämre.

Det är ett oerhört konstigt debattinlägg där Maria Ferm verkar skälla på folk som egentligen bara menar väl, och hon hyllar tanken på ett ungdomsförbund som är likriktat med moderpartiet. Jag hoppas verkligen hon kommer ut med förtydligande om vad hon egentligen menar, för om hennes budskap är vad jag har kommit fram till i ovanstående analys så är det en väldigt verklighetsfrämmande syn på vad ett ungdomsförbund är till för.

Your Freedom

2010-07-07T02:16:00.001+02:00

Jag har höga förhoppningar på Liberal Democrats och deras ledare Nick Clegg ända sedan det brittiska valet för ett par månader sedan, och än så länge talar Clegg vackrare än jag trodde att någon europeisk politiker skulle göra inom överskådlig tid. Bara lyssna på honom i den här videon där han talar så enkelt men samtidigt så förtrollande skönt att jag får en liten crush för honom.

Den brittiska regeringen har alltså startat en hemsida där de ber om medborgarnas synpunkter om vilka lagar som ska avskaffas för att öka folkets frihet. Inte illa! Här har vi alltså en politiker som vill avskaffa lagar istället för att tvångsmässigt driva igenom nya, en politiker som inser att lagar kan vara ett problem och inte en universallösning. Jag hade nästan tappat hoppet om att sådana politiker fanns.
Clegg vill alltså göra upp med Labour-erans polisstatsbygge och istället återupprätta friheter i landet genom att minska statens inflytande, och han ber om folkets åsikter kring hur det ska gå till. Jag tror jag är kär...

Men visst är det bara vackra och artiga ord än så länge. Det kommer att vara upp till bevis ifall regeringen verkligen lyssnar på folket och levererar i form av konkreta handlingar. Men jag förblir än så länge optimistisk. Jag har registrerat mig på hemsidan och ska lämna mitt bidrag till hur Storbritannien kan bli ett bättre land. Förhoppningsvis kan det även smitta av sig på resten av världen. Nu återstår det bara att regeringen också skrider till verket, och i slutänden kommer Clegg att bedömas för vad han verkligen uträttar. Men just nu ser Storbritanniens framtid ljusare ut än på väldigt länge.

Lite ödmjukhet i valbåset, tack!

2010-07-05T19:40:00.003+02:00

Många människor tar sitt röstande på alldeles för stort allvar. Jag försöker att se lite realistiskt på det istället. I höstens val så kommer just din röst att vara en av cirka sex miljoner. Det är en försvinnande liten andel, och sannolikheten är stor att den inte kommer att vara avgörande på något sätt. Den kommer bara öka på en siffra på något partis resultat men kommer förmodligen inte ha gjort någon skillnad. Du skulle kunna ha låtit bli att rösta och utgången hade blivit densamma. Din röst förändrar inte världen ett enda dugg.

Din röst är inte viktig. Det låter pessismistiskt men det är sanningen, och det är bra att inte försöka gömma sig för sanningen. Den som sitter och gör ett moget avgörande om var de ska lägga sin röst baserat på alla aspekter av politiken från kärnkraft till RUT-avdrag slösar sin tid eftersom en enskild persons röst inte kommer att påverka dessa frågor. Allt funderande och övervägande blir skrattretande löjligt på en individnivå. Visst är röstande viktigt på en kollektivnivå, men just du är inget kollektiv.

Men lyckligtvis kan man påverka politiken ändå. Det gör man genom opinionsbildning vänd mot kollektivet och politikerna. Man gör det i samtal med andra människor, i bloggande, i föreningsengagemang, i direkta manifestationer. Detta kan man göra när som helst, 24/7, när man än önskar. Många människor är inbillade att deras enda chans att påverka politiken är att lägga en meningslös röst vart fjärde år, och många av politikerna önskar säkert att folk fortsätter tro det. I själva verket så har man all chans att påverka i sin verklighet utanför vallokalen.

Det kanske låter som att jag vill avskräcka dig från att rösta, men det är absolut inte fallet. Att rösta är enkelt, kul och gratis. Det finns ingen god anledning att låta bli. En utebliven röst, liksom en blank, ignoreras helt. Seriöst, jag avskyr när folk röstar blankt som en slags protest. Alla skiter fullständigt i en blankröst, den särredovisas bara och hotar inga platser i riksdagen. Rösta hellre på Kalle Anka-partiet.

Så gå och rösta den 19 september, men ha inga illusioner om din rösts betydelse. Se det istället som att din röst bara är till för dig själv, att du har gjort ett ställningstagande. Gå sedan ut och förändra världen på riktigt.

Gravruna över Hultsfred

2010-07-05T15:16:00.002+02:00

Det har tagit mig några dagar att hantera beskedet och det är därför jag skriver om detta först nu. När jag fick höra att årets Hultsfredsfestival blivit inställd så blev jag mest bara arg. Jag hade tjatat något rent oerhört för att hitta kompisar att åka dit med, och resultatet blev till sist att jag skämde ut mig, fick mina noga lagda festivalplaner förstörda, och ligger ute med 1500 spänn hos ett konkursbolag med dåliga utsikter om att få tillbaka dem. Sådant gör mig arg.

Men när jag lyckades se förbi de direkta effekterna på mig själv så infann sig en viss sorg.
Hultsfred var en institution, det var en synonym för festival, i en liga för sig själv under de bästa åren. Medan andra människor under senare tid blev djupt chockade när Michael Jackson dog eller när SAAB hotades av nedläggning så har min värsta chock nyligen infunnit sig när Hultsfredsfestivalen gick i konkurs.

Länge drömde jag om att träda in i festivalvärlden, och när det äntligen var dags 2005 så var det givetvis Hultsfred jag begav mig till. Där fick jag lära mig hur det funkade, och upptäckte att festivallivet inte var fullt så dekadent och lössläppt som jag hade hoppats på. Men jag fann mig allt mer tillrätta under kommande turer 2006 och 2007. Jag varvade med andra festivaler förstås, men Hultsfred kändes ändå som originalet. Det var där det började.

Man kan diskutera många anledningar till varför Hultsfred gick omkull, och det kan t.ex bero på att man inte lyckats behålla en trogen publik genom att inte hålla fast vid rocknischen och istället satsa på att tillfredsställa alla (även de som inte åker på festival) med sådant som stora hiphopbokningar. Sedan är det såklart konkurrensen med stadsfestivalerna som slår igenom. Många människor väljer idag Way Out West, Where The Action Is och Peace & Love (jag ser Peace & Love som en stadsfestival även om de lyckligtvis har en camping, vilket talar till deras fördel).

Personligen tycker jag den utvecklingen är tragisk. En riktig festival ska inte hållas på asfalten i en stad, utan bland träden i en skog. Man ska inte stanna kvar i civilisationen, man ska bilda en egen civilisation en vecka om året (endast understödd av en liten håla med järnvägsstation, livsmedelsbutik och systembolag). Jag förstår mig inte på folk som vill gå på en festival med ett töntigt engelskt namn som ordnas i ens egen stad så att man får gå hem och sova i sin egen säng. Jag är så mycket purist att jag anser att man ska kämpa sig tvärs över Sverige till en liten raggarby, slå upp tältet på en sunkig åker och dricka sig full på ljummen öl för att verkligen uppleva festival. Visst är det kul att gå på spelningar men det är ändå underordnat, för det är på campingen som den verkliga kulturen finns.

Jag tänker inte sura något mer över att Sveriges och min originalfestival dör (de kommer knappast resa sig igen efter det här fiaskot). Jag har redan styrt om mina planer till Arvika, och strax därefter min favorit Emmaboda. Dessa två skogsfestivaler uppvisar goda livstecken och jag hoppas att så förblir. Visserligen är inte festivalerna den fulländade orgie som de skulle kunna vara, men det är ändå så pass dekadent som man kan ha det på regelbunden basis i dagens Sverige.

Morallagstiftning vs Verkligheten

2010-07-03T13:09:00.003+02:00

Regeringens utredare föreslår höjda straff för sexköp, vilket var väntat eftersom utredningen inte hade tillåtits att kritisera lagen.

"Den nuvarande straffnivån för vissa fall av sexköp står inte i proportion till brottets allvar, enligt utredaren Anna Skarhed som lämnade över sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask (M) i dag"

Det brott vi talar om är alltså att ingå ett frivilligt avtal med en myndig människa om att mot betalning motta en tjänst som är laglig att utföra gratis. Det här är alltså det brott som nu ska kunna ge upp till ett års fängelse.
Sexköpslagen är en idiotisk morallag som trampar på all sans och vett rörande vuxna människors kontroll över sin egen sexualitet, och den måste avskaffas omedelbart.

Jag tänker inte gå in närmare på ämnet just nu utan hänvisar till Tianmis exemplariska analys.

Frihetsreformer

2010-07-01T19:37:00.006+02:00

Alliansregeringen har ändå genomfört några liberala reformer, inte så många som jag hoppats, och det är osäkert om de väger upp den skada som gjorts på annat håll. Men vissa saker ska de ändå ha cred för, och en del av dessa är från och med idag 1 juli.

Värnplikten avskaffas, och den sista formen av statligt sanktionerat slaveri tas därmed bort. Jag har tidigare skrivit om varför det är löjligt att vara nostaligisk över denna feodala tradition, och inga kvalitetsargument kan dölja att de som argumenterar för återinförd värnplikt stödjer ett tvång som kränker myndiga människors frihet. Individen ska ha rätt att vägra att försvara staten, staten är nämligen till för individen och inte tvärtom.
Försvarsmakten försöker gå vidare genom att ta fram en missvisande och fascistoid "din mamma"-reklamkampanj. Löjligt.

Kårobligatoriet avskaffas, och därmed tvingas inte längre studenter att gå med i en intresseförening som de kanske inte är intresserade av. Kårerna måste nu släppa sin tidigare arrogans och börja aktivt jobba på att föra fram sitt existensberättigande, precis som intresseföreningar ska göra. Visst är det tufft när man har levt på ett statligt sanktionerat tvång i mer än ett sekel, men det är dags att möta verkligheten nu.

Senare i år kan vi se fram emot det slutliga avskaffandet av SJ:s tågmonopol då detta arroganta företag kommer tvingas lära sig hur en fri marknad fungerar (hint: man tvingar inte sina kunder att visa leg bara för att prissättningssystemet inte matchar efterfrågan). Tidigare har vi även sett apoteksmonopolets avskaffande och det är nu så självklart att kunna köpa huvudvärkstabletter på ICA som det borde vara.
Jag är optimistisk över att dessa förändringar ska bestå, för när frihetsreformer väl genomförts så känns de snart så självklara att det blir väldigt svårt att övertyga någon om att de ska dras tillbaka. Jag hoppas att utvecklingen fortsätter med att allt fler monopol och tvång avlivas så att tillvaron i Sverige blir såsom redan är brukligt i stora delar av världen.

Försvara yttrandefriheten konsekvent

2010-06-27T13:52:00.003+02:00

Även i vårt så kallade sekulära samhälle blir de som hädar utsatta för betydande hot från religiösa grupper. Det tydligaste exemplet på senare tid är attackerna på Lars Vilks, något som gör mig nådigt förbannad och där jag oreserverat ställer upp för rätten att teckna vad man vill utan att hotas för det. Det finns dock de politiska grupper som är ute efter att samla billiga poäng på denna händelse. Ni vet vilka jag menar.

För Sverigedemokraterna är Vilks-debatten ett slagträ att använda i deras skambeläggande av muslimer. Detta är genomskinligt då SD inte är konsekventa när de försvarar yttrandefriheten.
I Polen hotas en artist med upp till två års fängelse för att ha uttalat sig nedsättande om Bibeln. I Spanien riskerar en konstnär upp till 192 000 euro i böter för att ha tillagat ett krucifix i en ugn. När dessa människors yttrandefrihet hotas av religiös förföljelse så är SD knäpptysta. Varför? För att det äger rum utanför Sverige och är därmed inte något som SD bryr sig om? För att hädandet är riktat mot kristendomen och inte något som SD är beredda att försvara?

SD är inte yttrandefrihetens försvarare, om nu någon blivit lurad att tro det. SD vill tvärtom gärna begränsa yttrandefriheten för muslimer med förbud mot burkor och minareter - till att börja med. Ett Wilders-inspirerat förbud mot Koranen kommer säkert härnäst.

De äkta försvararna av yttrandefriheten känns igen på en viss egenskap: konsekvens.

Politik är inte som fotboll

2010-06-26T19:59:00.002+02:00

I dessa tider när fotbollsmatcher från VM sprider vuvuzelabrus över världen så är det lätt att göra jämförelser med ett annat viktigt mästerskap som kommer att hållas senare i år: det svenska riksdagsvalet.
Media älskar givetvis att framställa valrörelsen i en fotbollsliknande dager. Två lag som står uppställda mot varandra i en kamp som när slutsignal blåses ska ha resulterat i att ena sidan vann och andra förlorade. Ibland reduceras det även till en personlig duell mellan Reinfeldt och Sahlin. Det kan verka som en träffande liknelse och det är självklart att media vill skapa så mycket spänningsmoment som möjligt, men detta är ett mycket beklagligt och rentav farligt sätt att betrakta valet på.

Till att börja med är reduceringen till två skarpt begränsade lag en grov förenkling som tyvärr partierna själva gör sitt bästa för att bidra till. I ett land där folk tidigare skrattade åt tvåpartisystem som Storbritannien och USA så håller vi på att få en blockpolitik som är lika cementerad och förändringshämmande. När politik har reducerats till möjligheten att välja mellan två alternativ vart fjärde år, då har vi skalat bort det mesta av vår demokrati och blir sittande som åskådare som kan heja på ena sidan men utan faktisk möjlighet att påverka resultatet.

Men det värsta med fotbollsliknelsen är att den drar uppmärksamheten bort från det som verkligen betyder något. I politiken är inte det viktiga vem som vinner valet, det viktiga är vad vinnaren gör efter valet. Till skillnad från fotbolls-VM så kommer inte vinnaren att åka hem med den gyllene pokalen och vila på sina lagrar för att göra sig redo för nästa mästerskap om fyra år. Valets vinnare kommer direkt att påbörja arbetet med att styra och ställa i medborgarnas tillvaro, även de medborgare som vid det laget till stor del tappat intresset för politik eftersom spänningsmomenet är borta. Till skillnad från ett fotbollslag så kommer politiker att direkt påverka våra liv även om vi helst vill slippa det.

Detta fotbollsliknande tänkande kring val är djupt rotat hos många människor och kan ta sig märkliga uttryck. När Piratpartiet kom in i Europa-parlamentet förra året hördes många röster som sa att partiet hade spelat ut sin roll och var på väg utför eftersom "precis som Junilistan kommer de bara att åka ut i nästa val". Jag tyckte det var en väldigt konstig attityd. PP hade säkrat politisk representation för fem år framöver och skulle precis börja jobba på att åstadkomma konkreta förändringar, och vid just den tidpunkten börjar folk räkna ut partiet som irrelevant.
Jag tror att dessa människor bara kunde se politiken som fotboll. PP hade vunnit en match men kommer förlora nästa, det är allt som räknas i deras ögon. Dessa människor måste vara helt blinda för vad som sker under mandatperioden. Politik för dem handlar bara om att vinna val och resten är ointressant. Behöver jag ens förklara varför detta är en tragisk attityd?

Att vinna ett val är inte egentligen en politisk seger. Att driva igenom reformer och se att de får goda resultat, det är de verkliga segrarna. Valrörelsen är bara en kvalifikationsrunda. Den verkliga matchen börjar när riksdagen öppnar i oktober, och då hoppas jag innerligt att det står rätt spelare på rätt positioner.

Australien får ny premiärminister

2010-06-24T15:15:00.003+02:00

Australien har fått sin första rödhåriga premiärminister: Julia Gillard. Förutom hennes vackra hårfärg är det även högst glädjande att denna tillträdande regeringschef beskriver sig själv som "not religious" till skillnad från sin företrädare den råkristne Kevin Rudd (som verkar vara en riktig blodsugare).
Gillard tillträder med löften om förändring av regeringens tidigare förda politik, och jag hoppas verkligen att det betyder att något görs för att hindra den oroväckande utvecklingen av internetcensur.

Fascisternas falska dikotomi

2010-06-23T20:13:00.003+02:00

Jag avskyr både islam och nationalism, speciellt när extremister på båda sidor drar fenomenen så långt att det blir jihadism respektive xenofobi. Islamofascister och högerextremister står idag i konflikt med varandra, men det betyder inte att vi vettiga människor måste välja en av dessa två sidor, vilket de vill få oss att tro.
Ett i raden av många kassa retoriska knep som sverigedemokrater använder sig av är att så fort de får kritik så anklagar de motståndaren för att försvara framväxten av islamism, även om man inte överhuvudtaget sagt något om islam. De vill nämligen skapa bilden av att om man ogillar islam så är SD enda räddningen, och om man ogillar SD så stödjer man islamister. Utifrån detta så vill de vinna röster på sådana händelser som attackerna mot Lars Vilks och den avsky som det väcker hos civiliserade människor.

Men detta är en falsk verklighetsskildring. Vi står inte inför ett val mellan dessa två alternativ. Frihetsälskande människor tar avstånd från alla sorters fascism, vare sig den kommer från islams religiösa dogma eller från SD:s främlingsfientliga isolationism och illa dolda nazism.
Problemet är att om SD lyckas få sin falska dikotomi att dominera debatten så blir det svårare att utöva verklig kritik. Jag vill gå ut hårt för att kritisera militant islamism, men jag är i dagsläget rädd att om jag gör det så hjälper jag en bunt nynazister att komma in i riksdagen. SD gör det alltså svårare att bekämpa islamism, vilket knappast kan ha varit deras syfte (även om de förmodligen driver kampen mot islam främst för att det var den lättaste syndabocken de kunde hitta). När man sedan kritiserar SD så blir man tvungen att värja sig mot att få islamistanklagelser smetade på sig, vilket gör att man blir tvungen att ägna debatten åt helt meningslösa klarlägganden.

Det här måste stoppas. De två fascistlägren ska inte få skapa bilden av att om man är emot den ena sidan så är man automatiskt för den andra. Denna retoriska bluff måste krossas när den än upptäcks. Det är inte enbart fascisternas politiska utspel som ska bemötas, deras vilseledande debattstil måste stoppas så att frihetliga röster kan nå fram i full styrka.

Några goda nyheter

2010-06-22T18:41:00.007+02:00

Ibland känns det som att alla politiska beslut i världen fattas av inskränkta idioter som bara är ute efter av att begränsa människors frihet, och det blir mest sådant jag skriver om på den här bloggen i all min ilska och uppgivenhet.
Men ibland tas ändå en del bra beslut som är värda att hyllas. Jag har samlat på mig några bra nyheter från de senaste två veckorna, saker som har klubbats igenom i Sverige och i landet jag kommer att bo i härnäst: Island. Det är följande:

Ett sprutbytesprogram för narkomaner ska inledas i Stockholm. Detta för att minska smittspridning och därmed rädda människoliv. Det är glädjande att detta drivs igenom trots nykterhetslobbyn som med sin vidriga moralism om vilka substanser man ska få ta in i sin kropp hellre vill låta människor dö än att göra något som ses som att hjälpa folk som tar narkotika.
Ett genomförandebeslut har klubbats för ombyggnaden av Slussen. Även om mycket återstår att bestämma i detalj så är jag glad att man går framåt i arbetet med att ersätta den fula jobbiga betongkarusellen med något vackrare som är värdigt en modern storstad. Saklig kritik ska självklart få påverka, men vi måste sluta lyssna på de ständiga nej-sägarna som menar att minsta förändring från dagsläget är en katastrof.
Riksdagen har beslutat att förbudet mot nya kärnreaktorbyggen ska hävas. Detta är viktigt då nya bättre kärnreaktorer är förmodligen det bästa redskapet för att få stabil billig koldioxidfri elförsörjning fram tills dess att fusionskraften kan ta över. MP skjuter sig själva i foten med sin skräckpropaganda och oseriösa kalkyler.
Det isländska alltinget har enhälligt röstat igenom Icelandic Modern Media Initiative. Jag ska läsa på mer i detalj om detta lagpaket, men det verkar som att det är ett mycket bra initiativ för att skapa världens bästa lagstiftning för yttrandefrihet och pressfrihet. Förhoppningsvis kan detta göra Island till ett journalistiskt paradis och även influera EU-länderna.
Alltinget har även röstat igenom en könsneutral äktenskapslagstiftning, också detta enhälligt. Det innebär att från den 27 juni kommer Island tillhöra den lilla men växande skara länder som ger homosexuella relationer samma status som heterosexuella tvärtemot de förtryckande religiösa traditionerna.

Där har vi några saker att glädjas åt. Idioterna har tydligen inte full kontroll över världens utveckling.

Störta monarken genom att ställa en fråga

2010-06-19T21:25:00.003+02:00

Jag har ett förslag på hur man skulle kunna störta Sveriges monark enbart genom att ställa en fråga till denne. Ja, det är så enkelt.

Bakgrunden är att successionsordningen säger:

"§ 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935)."

Den Augsburgiska bekännelsen säger:

"De fördöma alla kätterier, som uppkommit i denna punkt, såsom manikéerna, vilka antogo två urprinciper i tillvaron, en god och en ond; likaså valentinianerna , arianerna, eunomianerna, muhammedanerna och alla andra dylika."

Poängen här är att enligt grundlagen så måste man fördöma muhammedaner (d.v.s. muslimer) för att få vara Sveriges monark. Alltså tänker jag mig följande aktion.

Vi kan ta tronföljaren Victoria Bernadotte som exempel. Någon reporter med medföljande kameraman går fram till henne och ställer frågan: "Fördömer du muslimer?".
Om hon svarar "Nej", vilket förmodligen skulle ses som det mest naturliga i dagens Sverige, så bryter hon mot den Augsburgiska bekännelsen och ska därför fråntas sin successionsrätt.
Om hon svarar något i stil med "Inga kommentarer" så betyder det att hon inte gör ett aktivt fördömande vilket bekännelsen kräver, och ska därför fråntas sin successionsrätt.
Om hon svarar "Ja" så uppfyller hon bekännelsens krav och får behålla sin succesionsrätt. Men hon kommer att skapa en enorm motvilja hos medborgarna, inte enbart den stora gruppen muslimer i Sverige. Förmodligen kommer enbart SD:are stå bakom hennes uttalande, resten av svenska folket kommer bli förbannade och röster som kräver hennes avgång kommer att höjas i större skaror än någonsin tidigare.

Okej, riktigt så lätt kommer det nog inte gå. Jag tvivlar på att riksdagen kommer att avsätta henne ifall hon inte vill fördöma muslimer, eftersom riksdagspolitiker verkar tycka att grundlagen behöver man bara följa när man känner för det, och de vill ju inte avsätta stackars Victoria över något så oviktigt som krav från landets konstitution. Men även i en sådan situation kommer det löjliga faktum belysas att vår statschef i vad som ska föreställa ett sekulärt samhälle måste bekänna sig till ett religiöst dokument från 1500-talet. Monarkins föråldrade vämjelighet kommer som aldrig tidigare att framstå som så uppenbar för så många människor, och allt fler kommer att fråga sig varför vi håller fast vid den.

Jag tycker vi ska göra ett försök, vi kommer att vinna på det oavsett utfall. Någon som kan gå fram till Victoria och ställa den obekväma frågan? Tänk dig den möjligheten: att kunna störta ett kungadöme enbart genom att ställa en fråga. Bättre än i sagorna.

Stycka upp Belgien

2010-06-16T14:47:00.004+02:00

Att Belgien är ett offer för språkskillnader illustreras tydligt av att det separatistiska flamländska partiet NVA blev största parti i parlamentsvalet nyligen. Jag tycker det är något perverst över partier som riktar sig till vissa folkgrupper inom ett land istället för att rikta sig till alla medborgare, men det absolut värsta med detta är att det bekräftar det jag länge har hävdat: språkskillnader är det som orsakar mest uppdelning mellan människor i vår värld. Språkskillnader är långt starkare än religiösa, politiska, kulturella och även rasmässiga skillnader när det gäller att resa gränser mellan olika grupper, och det är det absolut största hotet mot visionen om en enad värld.

Belgien är en märklig konstruktion av två ganska jämnstarka språkgrupper där man försöker upprätthålla en nationskänsla baserad på... ja, vad? Att man råkar vara en nation? Nu vill många att det redan lilla landet ska delas i två ännu mindre för att de inte kommer överens med folk som talar ett annat språk. En viktig orsak sägs vara ekonomi då flamländarna beklagar sig över att deras pengar går till det fattigare Vallonien. Men det låter som ett genomskinligt argument då rika och fattiga människor finns i alla delar av Belgien och omfördelning sker även lokalt. Men då träder språkskillnaderna in på scenen och ger ett enkelt sätt att dela upp befolkningen i två distinkta grupper med etiketter för de enskilda individerna, och därefter kan gruppkonflikten blomma ut på allvar.

Jag har ett förslag på vad som ska göras med Belgien: stycka upp landet och ge till grannländerna. Vallonien ges till Frankrike, Flandern ges till Nederländerna, och den lilla tyskspråkiga biten i öster ges till Tyskland. Belgien som nation upphör att existera och inga nya nationer bildas i dess ställe.
Den svåraste frågan är vad som ska göras med Bryssel. Erfarenheter från Berlin och Jerusalem visar att det är en fruktansvärd idé att dela upp en storstad mellan två länder. Förmodligen borde Bryssel ges till Frankrike eftersom en majoritet av invånarna är fransktalande (vilket kan få den angenäma bieffekten att Frankrike till slut kan ge upp kravet på att Europaparlamentet måste flytta fram och tillbaka till Strasbourg).
Den stora fördelen med den här lösningen är att den gör att Europa får ett land mindre och därmed färre gränser.

Men den här lösningen är inte så sannolik eftersom det verkar oerhört svårt att få folk att ge upp nationell självständighet. Människor verkar obevekligt kräva att en nationalstat består om den en gång har funnits, och den enda förändring man kan tänka sig är att etablera fler nationalstater. Det bevisar åter hur nationalism är en stark mem som kan få människor att göra saker som de inte vinner något på.
Att små länder splittras i ännu mindre länder är en väldigt olycklig utveckling som leder till fler gränser, sämre rörlighet, ökad främlingsfientlighet, mer konfrontationistisk utrikespolitik och sämre levnadsstandard. Att kräva mer självständighet för fler regioner är inte den väg som Europa bör gå.

Jag tycker det är tragiskt nog att de skarpa gränserna mellan språkligt definierade nationer så gravt försvårar europeisk integration, men Belgien visar hur vanskligt det kan vara när en skarp språkgräns går rakt igenom ett land och tvingar samtliga medborgare att leva i en klumpig tillvaro där de måste lära sig två språk för att ens ta sig fram i sitt eget land, och därmed gör det jobbigare för dem att även lära sig omvärldens språk. Vi måste minimera den negativa effekt som språkskillnader har på mänsklighetens gemensamma utveckling, och detta utan att falla till nödlösningen med mer nationalism.

Piratpartister - ut på slagfältet!

2010-06-11T19:53:00.005+02:00

Jag märker en enorm skillnad i diskussionerna kring Piratpartiet nu jämfört med förra året. När vi lyckades ta oss in i Europaparlamentet så regerade en bild av att PP är ett seriöst parti som tar upp viktiga aspekter av politiken och som det är en stor poäng i att rösta på. I år så verkar våra belackare dyka upp i enorma skaror. De skriker ur sig att PP är ett skämtparti, en bunt pajasar, en opålitlig och värdelös organisation. De drar upp gamla felaktiga anklagelser som "PP vill bara få tanka film gratis utan att upphovsmännen får betalt", påståenden som jag trodde hade motbevisats och utrotats ur debatten för länge sedan.
Det värsta är dock inte att vi blir bemötta av förolämpningar och lögner från folk som är för lata/envisa/dumma för att tillbringa tre minuter på vår hemsida och läsa vad partiet faktiskt står för. Det värsta är att dessa röster oftast får stå oemotsagda.
Förra året fanns mängder av pirater som omedelbart dök upp och korrigerade falska anklagelser och förklarade att det finns allvarliga problem i samhället som PP erbjuder en lösning på. Av någon anledning verkar dessa piratröster vara frånvarande. Belackarna kan sitta och skrocka tillsammans utan att någon bemöter dem. Det är då de som äger diskussionen, och eventuella åskådare kommer att ta intryck.
Hur kunde detta hända? Hur kunde piratnärvaron på internet minska så dramatiskt att debatten har sjunkit till en nivå som inte var värdig ens 2006?

Just nu är Sverigedemokraterna mest aktiva på nätet. Överallt dyker de upp med blågula profilbilder, skriver om "massinvandring" och "PK-eliten", säger sig vara Sveriges enda räddning undan en påstådd undergång, och hävdar envist att alla rasismanklagelser är en mediekonspiration. De går gärna till attack mot PP eftersom båda partierna kämpar om en vågmästarposition (och märkligt nog om samma väljare till viss del) och därför har de allt att vinna på att sänka PP.
Detta är givetvis en medveten astroturfing för att SD ska verka större än vad de egentligen är, men de lyckas förvånansvärt bra med att verka vara överallt på samma gång. Skillnaden mot PP förra året är att pirater i högre grad är artiga, vältaliga och resonerande, medan SD mest ägnar sig åt envis trollning av alla sidor som ens har ett kommentarsfält. Pirater är argumenterande, sverigedemokrater är aggressiva. De skäms inte för sig heller, eftersom det verkar som att mycket av det sociala stigmat i att vara sverigedemokrat har försvunnit.

Vi får inte låta dem äga det som borde vara PP:s hemmaarena: internet. Vi får inte ta skit på det här viset, då kommer vi att förlora röster. Alla pirater måste ut på slagfältet, omedelbart! Varje gång du ser något förolämpande eller lögnaktigt skrivet om Piratpartiet: svara! Vänta inte, hugg till direkt. Givetvis på ett sätt som visar att du är intelligentare än den som skrev anklagelsen. Var beredd på att bemöta även motargument. Stå för ditt ställningstagande och visa att du är en vettig människa.
Att vi lyckades argumentera trovärdigt i egenskap av vanliga människor gjorde att vi ägde internet förra året. Frånvaron av detta gör att vi förlorar opinionen i år. Det är dags att vinna tillbaka det som är vårt.

Piratpartiet är det enda liberala alternativet

2010-06-11T19:16:00.004+02:00

Den absolut största anledningen till att jag röstar på Piratpartiet till riksdagen är för att det är det enda liberala parti som har en chans att komma in.

Tianmi: Unga liberaler röstar pirat.

HAX: Piratpartiet är ett frihetsparti.

Detta betyder inte att PP är ett högerparti! Den senaste mandatperioden under alliansregimen har gjort det mycket tydligt att höger och liberal inte är samma sak.
Det som gör att PP är liberalt är att det är det enda parti som står upp rakryggat för medborgarnas friheter och rättigheter, och som inte är beredda att kompromissa med detta. Det enda parti som formar sin politik utifrån principer istället för att vara beredda att använda statens makt till vad de än känner för. Det enda parti som vill skydda oss från paternalism och godtyckliga kränkningar.
Visst är inte PP:s program heltäckande, men det är på sätt och vis en styrka då det finns så många områden som de inte driver politik på, vilket passar profilen för ett liberalt parti. Men jag erkänner absolut att PP inte är det perfekta liberala parti jag önskar mig, men det är helt enkelt det bästa vi har då inget av partierna i sjuklövern (och absolut inte SD) värnar människors frihet.
Så för en person som vill att liberala värderingar ska styra politiken så är Piratpartiet det bästa parti att lägga sin röst och sin energi på i detta val.

Avsluta det amerikanska militärimperiet

2010-06-10T15:06:00.005+02:00

Det är inte ofta jag ser något värde i de anti-amerikanska utspelen som kommer från den svenska vänstern eftersom det verkar som att man förutsättningslöst måste slentrianhata USA om man är röd i Sverige. Men i ett utspel nyligen fanns en viss gnutta klarsynthet när man krävde att USA ska lämna sina militärbaser utomlands.

Detta måste analyseras styckvis utifrån de olika platser i världen som amerikanska trupper finns i. Till att börja med finns större delen i de krigshärjade länderna Irak och Afghanistan. Jag har aldrig varit för ett alltför hastigt tillbakadragande därifrån eftersom det skulle kunna kasta länderna in i totalt inbördeskrig och övertagande av nya totalitära regimer. Men lyckligtvis verkar det som att situationen har förbättrats så pass att ett amerikanskt tillbakadragande från båda länderna kan tänkas genomföras under de närmsta två åren. Det vore en stor lättnad att USA lämnar direkta väpnade konflikter med den muslimska världen.
På andra ställen i världen har amerikansk militär en viss relevans. Till exempel i Sydkorea (och till viss del Japan) för att avskräcka från nordkoreanska aggressioner, och i Djibouti för att bekämpa somaliska pirater. Dessa trupper bör stanna kvar tills vidare.

Det jag ifrågasätter är främst den stora amerikanska närvaron i EU-länder. Ett förvånande faktum är att USA har fler soldater i Tyskland (54 100) än i Afghanistan (34 800), detta 65 år efter Andra Världskrigets slut. Jag tror knappast att dessa behövs för att Tyskland inte ska bilda Fjärde Riket, eller för att förhindra EU-länderna från att attackera varandra över gränsdispyter. Det är EU som måste förhindra att konflikter uppstår inom EU, detta genom samarbete och interdependens, inte genom att be USA sitta bredvid med vapenmakt.
Det kan hävdas att amerikansk militär kan behövas ifall en ny kris på Balkan, i stil med Kosovo-krisen 1999, uppstår. Men det är återigen främst EU:s ansvarsområde och om USA behöver bistå så kan man göra det med tillfälliga insatser utifrån sina NATO-partners baser. Faktum är även att amerikanska bombflyg kan utföra räder var som helst på jordklotet från sina hemmabaser i Nordamerika. Behovet av permanenta amerikanska baser i Europa ser jag som något man kan starkt ifrågasätta.
Det brukar även framföras att värdländerna ofta inte vill att USA ska dra tillbaka sin militär, men detta är knappast ett argument för att de ska vara kvar. Det är självklart att ett land allierat till USA vill ta chansen att få sitt försvar skött av USA. För varje militärbas som USA har på tysk mark så betyder det att tyska staten kan lägga mindre pengar på sin egen militär. Det är klart de vill ha amerikanerna kvar när de spar pengar. USA drog sig tillbaka från Island 2006, mot isländska protester. Men det verkar som att Island klarar sin militära säkerhet bra ändå, utan att ens ha en egen armé.

Slutligen tror jag att ett trupptillbakadragande kan vara bra för amerikanerna själva, och det inte bara genom att spara stora summor pengar som kan användas till annat. Jag besökte USA senast för fem månader sedan och kunde på massvis av ställen se kampanjer under parollen "Support our troops". Jag tror att det faktum att hundratusentals unga amerikaner skickas utomlands med vapen i hand, och att många av dem kommer tillbaka i kistor, gör att amerikanerna får en väldigt störd bild av sin egen nation. Man vänjs vid att vara i ett tillstånd av permanent krig, man uppfostras till att tro att man måste rikta vapen mot sin omvärld för att kunna upprätthålla sin livsstil.
Jag tror det skulle vara mycket nyttigt för USA att starta en ny situation där fred är normaltillståndet och krig är undantag. "Support our troops" måste erstättas med "Support our aid-workers". Det kommer vi alla att vinna på i längden.

Nationaldumhetsdagen (och ett bättre förslag)

2010-06-06T14:51:00.007+02:00

Idag är det Sveriges nationaldag och vi blir av media uppmanade att gå ut och vifta med blågula flaggor. Personligen ser jag inte poängen. Det är alltså meningen att vi ska fira att livets omständigheter gjort att vi lever i en viss statsbildning inom territoriella gränser som formats av den mänskliga historiens godtycke. Att jag själv fötts här och tvingats till medborgarskap i Kungariket Sverige räcker tydligen för att folk ska tycka att jag borde vifta med en gammal kristen korstågssymbol och uttrycka uppskattning för kulturella saker som skapats av människor som också råkat leva inom samma gränser.
Nationalism är inte logiskt, det är bara en stark mem som får människor att hylla något som egentligen inte gör dem någon nytta, eller rentav är destruktivt såsom världshistoriens nationalistiska krig visat. Det är oerhört tragiskt hur människor kan bli slavar under värdelösa idéer. Jag tänker istället på att vi bor på en liten blå prick ute i det tomma kosmos, och då framstår gränserna vi drar upp mellan oss som oerhört löjliga.
Vissa personer försöker få det till att handla om att hylla viktiga värden: frihet, jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter etc. Men de värdena är inte unikt svenska, och jag hyllar dem var än i världen de uppstår. Om någon föreslår att vi firar Frihetsdagen så är jag på, all the way. Problemet är dock att vi inte är så fria som jag tycker att vi borde vara, och absolut inte så fria som folk låtsas att de är när de hyllar sin nation.
Hur som helst är min hypotes att det finns inget av det goda i livet som jag inte skulle kunna få även om nationen Sverige inte fanns, och om man ser det på det viset så återstår ingen poäng i att fira en nationaldag.
Lyckligtvis är intresset för nationaldagsfirandet i Sverige ganska svalt, men det behövs ändå sägas att det är en dålig högtid överhuvudtaget som jag tar ställning emot.

Det finns dock en annan sak som jag vill högtidlighålla idag. För 66 år sedan genomfördes historiens största militära landstigning när allierade trupper invaderade Normandie. Detta var en överväldigande operation som ledde till att Västeuropa räddades från nazismen och fördes in i modern demokrati. Tusentals soldater stupade på slagfältet i kampen för att befria miljontals civila.
Jag besökte själv Normandie för två år sedan. Jag såg stränderna, jag såg bunkrarna, jag såg de vördnadsväckande raderna av vita gravstenar. Jag ångrar bara att jag inte tog chansen att tala med någon av veteranerna som vandrade omkring på minnesplatserna med sina barn och barnbarn. Än idag blir jag tårögd när jag tänker på dessa modiga män som riskerade sina liv för att kommande generationer skulle få leva utan förtryck.
Detta är något som verkligen är värdefullt att visa vår tacksamhet för idag. Här i Sverige är väl det mesta jag kan göra att titta på Saving Private Ryan och Band of Brothers samt mina egna foton från Omaha Beach, Pointe du Hoc och Colleville-sur-Mer. Men jag önskar att vi kunde ersätta den svenska nationaldagen med något så mycket mer äkta som ett högtidlighållande av Dagen D.

Det begränsade tänkandets parti

2010-06-01T19:49:00.003+02:00

Sverigedemokraterna har presenterat sin skuggbudget, och de erkänner samtidigt att det är partiets ledning som har beräknat den på egen hand utan hjälp av ekonomiska experter vilket förmodligen säger en del om kvaliteten på uppskattningarna av effekten som ett 90%-igt stopp för invandringen skulle innebära.

Det finns två andra förslag i skuggbudgeten som säger en hel del om vad för slags parti SD är, och varför jag aldrig kommer att rösta på dem. Det ena är minskat utlandsbistånd, det andra är ökade anslag till försvaret (givetvis i samband med återinfört militärt slaveri).
Det är så uppenbart att SD är ett parti som vill förstärka gränserna här i världen. De vill att vi ska minska den hedervärdiga och högst naturliga viljan att hjälpa människor som lever under svåra förhållanden i andra världsdelar. Vad som sker med människor utanför Sveriges gränser verkar SD strunta helt i. Istället vill de att vi ska lägga våra pengar på att rikta vapen utåt och vara rädda för vår omvärld. De vill att vi ska låsa in oss i vårt eget land och sitta med fingret på avtryckaren mot allt som rör sig utanför gränsen.

Personligen så vill jag istället riva ner gränser. Jag vill hjälpa till att utveckla och förbättra tillvaron för människor, oavsett vilket medborgarskap de har. Jag vill att vi ska rusta ned våra vapen och sluta sitta redo att döda varandra. Jag vill ha en värld där nationer inte längre betyder någonting.
Jag tänker ofta på hur vi lever på en liten blå prick i ett gigantiskt tomrum, och i det perspektivet känns det så löjligt att vi människor ägnar oss åt gränsdragningar och krig den lilla tid vi har på en liten planet.
Visst är jag realist nog att förstå att världens gränser inte kommer att rivas i första taget, tyvärr. Men det är dit jag vill arbeta, steg för steg, metodiskt hela tiden mot det målet. Då gäller det att ha visioner som sträcker sig längre än till närmsta tullstation.

SD däremot vill aktivt bura in oss människor i olika territorier och fortsätta nationalismens vansinne. Det är ett parti för människor med små drömmar.

Nytt intellektuellt sammanbrott över Gaza-konflikten

2010-05-31T15:35:00.003+02:00

Från min horisont och utifrån den information jag har tillgänglig nu (vilken jag erkänner är högst bristfällig) så analyserar jag dagens incident så här:

Det var givet att israeliska flottan skulle borda Ship to Gaza. De tänker inte ta några risker med att släppa in vad som helst i Gaza så länge Hamas sitter vid makten. Men att bordningen skedde på internationellt vatten är brottsligt, och om det skulle visa sig att israeliska soldater var de som började använda våld är det ett ännu värre brott. Detta måste utredas noga för att de ansvariga ska ställas till svars.
Men Israel har knappast något intresse av att massakrera fredliga aktivister. Det förefaller som att det passiva motstånd som utlovades var mer än passivt. Närmare bestämt syns det tydligt på en video som har läckt ut att människor på båtarna handgripligen attackerar israeliska soldater. Om det har funnits en grupp aktivister på båtarna som har haft för avsikt att provocera israelerna så har de alltså riskerat sina egna och andras liv, och resultatet har blivit blodbad.
Jag litar dock inte på uttalanden från någondera sidan eftersom båda har intresse av att ljuga om vem som startade våldsamheterna.

Men den bristfälliga informationen hindrar givetvis inte den stora proteststormen från att bryta ut här i Sverige och ensidigt fördöma Israel. Närmare bestämt verkar det som att det enda politiskt korrekta idag är att ge Israel hela skulden. Att jag i detta inlägg gör något så radikalt som att fördöma båda sidorna kommer då enligt den falska dikotomins logik göra att jag ses som att jag står på Israels sida, och kommer att bli kallad terrorist och mördare.

Själv ser jag det som ganska enkelt att om man är på en konvoj som man vet kommer bli bordad av israelisk militärmakt så är det dummaste man kan göra att gå till motangrepp. Trodde de att de skulle vinna ett sjöslag mot israeliska flottan? Det finns de som säger att aktivisterna hade rätt till nödvärn när de blev bordade på internationellt vatten. Må så vara, men i den situationen så är det ingen som kommer att diskutera rättigheter. Går du till angrepp mot en israelisk soldat så kommer du att bli skjuten. Förvänta dig inte att soldaten kommer att backa och säga: "Ja, du har ju rätt att försvara dig". Hela logiken bakom Israels försvar är att om du svarar med våld så åker du på storpisk. Det enda vettiga att göra är att lägga dig ner med händerna på huvudet, och vill du citera internationell rätt så finns det gott om tid till det när du överlevt.
Men uppenbarligen fanns det folk ombord på båtarna som inte var så försiktiga med sina liv. Det hela måste utredas noga för att se vad som gick snett.

Här hemma så verkar allt nyanserat tänkande kring incidenten försvinna. Ett exempel är att Niklas Wykman nu utsätts för en smädelsekampanj för att han sagt att det var bra att konvojen inte nådde sitt mål. Han har beklagat förlusten av människoliv och det han menar är alltså inte att han önskade blodbadet. Hans poäng var att konvojen genomfördes av felaktiga ideologiska syften och till stöd för terrororganisationen Hamas. För detta har han nu blivit villebråd, Jytte Guteland med flera kräver hans avgång och på Facebook har 877 personer gått med i gruppen "Niklas Wykman är en terrorist".
Om det är den nivån debatten ska föras på så står jag på din sida, Niklas. All the way!

Till sist vill jag även länka till artiklar av min vän Viktor Abdulal som idag gör en nykter analys av händelsen samt tidigare har betonat att om man verkligen vill hjälpa Gaza så bör man sätta press på Egypten.

Beatrice Ask slår nytt rekord i äcklighet

2010-05-30T18:27:00.006+02:00

"Skatteverket lät 2005 göra en enkätundersökning där 1000 personer ombads att rangordna vad de ansåg mest integritetskränkande. Trea på den listan hamnade att uppgifter om taxerad inkomst och förmögenhet är offentliga. De enda områden som ansågs vara mer kränkande för integriteten var avlyssning av mobiltelefonsamtal och e-post"

Det är svårt att tro det, men detta är de meningar som inleder det debattinlägg i SvD som Beatrice Ask idag fått publicerat. Hon går till angrepp mot oppositionen för att de inte vill göra tillräckligt för att skydda privatpersoners ekonomiska uppgifter, och hon gör det under rubriken "I Bodströmsamhället väger integriteten lätt". Må så vara, men Asksamhället är om möjligt ännu värre.
Ask säger inte ett ord om det faktum att hon aktivt har arbetat för att få igenom FRA-lagen som godtyckligt scannar medborgarnas e-mail. Hon och regeringen vill genomdriva datalagringsdirektivet som ska registrera och logga alla mobiltelefonsamtal. I och med att hon nu citerar Skatteverkets undersökning från 2005 så erkänner hon öppet att hon medvetet har grovt kränkt de två frågor som svenskarna värderar högst integritetsmässigt. Och nu vill hon att vi ska vara glada över att hon inte tänker kränka den tredje.
Att hon ens tar ordet integritet i sin mun är äckligt, att hon försöker utmåla sig som integritetens väktare visar att hon saknar både självinsikt och skam. Hon har fört ett aktivt krig mot medborgarnas rätt till ett privatliv, och nu försöker hon få oss att tro att det är hon som värnar denna rätt. Tror hon att vi är dumma i huvudet? Hennes debattinlägg är ett öppet hån mot alla oss som undrar hur i helvete hon kan få inneha en ministerpost.
Fy fan en sån vidrig människa!

KD:s enda förtjänst

2010-05-26T18:14:00.004+02:00

I stort sett är KD ett äckligt konservativt och religiöst motiverat parti som inte hör hemma i ett sekulärt samhälle, och jag önskar helst att de åker ut ur riksdagen i nästa val. Nu har det till och med lanserats en Wagenius lag, uppkallad efter min nuvarande favoritpolitiker i Sverige, som går ut på att om du upptäcker att du håller med KD om något så bör du tänka över det ett varv till.

Det finns dock en sak som jag har tänkt över noga och som jag skulle vilja ge KD och främst Göran Hägglund cred för. De verkar nämligen vara de enda i riksdagen som för ideologiska resonemang. De diskuterar kring att politiken måste ha en gräns. Detta gör dem tämligen unika bland våra folkvalda som i övrigt verkar tycka att politiken har inga gränser och att politiker måste kunna få detaljstyra allt. För i dagens Sverige kan man öppet ha attityden att om man tycker människor gör fel beslut i sina liv så ska man få tvinga dem att göra annorlunda. Detta går man alltså till val på: att säga till medborgarna att de inte vet sitt eget bästa och att politiker måste bestämma åt dem, utan någon som helst horisont på paternalismen.
Då är det ändå uppfriskande att se Hägglund i senaste Agenda där han gång på gång fick svara på samma fråga av en förbluffad programledare, och redogöra för att vårdnadsbidraget ska föräldrarna själva få bestämma över även om det i slutänden inte blir så jämlikt som politikerna vill ha det. Någonstans ska det ta stopp och lämnas över till medborgarna.

Nu lever inte KD upp till några liberala principer i verkligheten eftersom de ändå entusiastiskt bidrar till den högst anti-frihetliga alliansregimen. Men Hägglund ska ändå ha kudos för att han yttrar orden som varje partiledare borde ha tatuerade spegelvänt i pannan:
"Politiken måste ha gränser"

KD är tydligen inte 100 % värdelösa.

Retroaktiv könskvotering

2010-05-14T19:21:00.003+02:00

Ett märkligt fenomen som har dykt upp är feministers krav på ett jämställt historieberättande. Det finns de som stör sig på att det nästan bara är män som nämns vid namn i historieböckerna, och nu vill de visst göra någon slags kvotering så att lika många kvinnor som män ska omnämnas, eller på något sätt få kvinnors situation att beskrivas lika mycket som männens.

Politiskt motiverad historierevisionism är något jag finner väldigt läskigt eftersom det är inne på Sanningsministeriets ansvarsområden. Man ska vara väldigt försiktig i att peta i det som framtida generationer kommer att läras som sanningen, och önsketänkande ska hållas utanför det.
Kvinnor har systematiskt förtryckts under världshistorien, och det är inte något vi kan ändra på. De personer som haft direkt inflytande på samhällets politiska, ekonomiska och vetenskapliga utveckling har nästan uteslutande varit män. Så vad vi ska göra? För varje kung som nämns, ska vi också nämna en hemmafru? Varje gång det berättas om ett regeringssammanträde, ska vi också berätta vad som försigick i köket? Knappast. Historieberättande handlar mest om att redogöra för de viktiga förändringar som inträffade, och kvinnors marginaliserade enformiga tillvaro har inte samma vikt.

Men det märkligaste är ändå att det är feminister som föreslår historierevideringen trots att feminismen finner mycket av sitt existensberättigande i historien. Det faktum att kvinnor har varit så marginaliserade är ett varnande exempel, och vi vill inte tillbaka dit.
Så vi ska inte låtsas som att kvinnor har haft större inflytande än vad de egentligen haft bara för att få en 50-50-statistik i historieböckerna. Istället ska vi betona hur kvinnor har varit förtryckta under världshistorien och på så vis se att vi lever i bättre tider nu.

Rita mer Muhammed

2010-05-11T20:13:00.006+02:00

Det finns en väldigt god anledning till att rita så många Muhammed-bilder vi orkar just nu, och det handlar inte om att såra någons känslor. Det handlar om att hot och terror inte ska få löna sig.

Lars Vilks har blivit attackerad vid ett föredrag i Uppsala. Just nu grämer jag mig enormt över att jag inte visste om föredraget så att jag kunde ha gått dit och sett spektaklet med egna ögon, för jag gillar alltid att se ett rejält spektakel.
Samtidigt kommer samma ilska upp igen över att det finns folk som tycker att man ska utöva våld mot någon för att denne har ritat en teckning. Dessa medeltida fasoner måste bemötas med obevekligt motstånd från det sekulära samhället. Ligisterna på föredraget ska ställas inför rätta, och Vilks ska inte behöva be om ursäkt för något, och ingen ska behöva be om ursäkt å hans vägnar.

Nästa vecka är det dags för Everybody Draw Mohammed Day. Poängen är att så många människor som möjligt ritar Muhammed, och jag tänker tjuvstarta idag.
Det finns vissa som tycker att visst ska man få rita Muhammed men man bör inte göra det eftersom det är dumt att förolämpa folk med flit. Men detta handlar inte om att förolämpa, det handlar om att skapa en Streisandeffekt. När man försöker censurera något så kommer uppmärksamheten kring saken ifråga att göra att den ses av långt fler människor än om man inte hade försökt censurera. Ju mer islamisterna angriper yttrandefriheten, desto mer kommer vi att svara med exakt det de angriper. Varje gång Vilks blir hotad så kommer tusentals nya Muhammedteckningar att dyka upp på internet. Islamisterna måste till sist inse att deras våldsamma protester motverkar sina egna syften, och enda sättet att få stopp på Muhammedteckningarna är att helt enkelt strunta i dem tills folk tröttnar på att teckna dem, precis så som man ska svara på förolämpningar i ett civiliserat samhälle.

Så rita din egen Muhammed-teckning, för frihet försvaras bäst genom att användas när den angrips. Här är mitt bidrag:

Att slutförvara kärnavfallet kan bli ett dyrt misstag

2010-05-03T23:13:00.002+02:00

Det avfall som genereras av dagens kärnreaktorer kommer att vara farligt radioaktivt i över 100 000 år, och då känns det som att det bästa att göra av det är att begrava i tjocka kapslar långt ner i geologiskt stabilt urberg och sedan se till att ingen kommer i närheten av det.
Problemet med denna bedömning är att det är det bästa vi kan göra med dagens teknik, och det känns som en rimlig gissning att kärnkraftstekniken kommer att förändras en hel del under de kommande 100 000 åren. Det är rent av naivt att tro att det bästa vi kan göra är att slutförvara avfallet för överskådlig framtid. Det kommer kanske bara dröja några decennier innan vi kan neutralisera det istället.

Jag är visserligen inte lika skarp på kärnfysik som jag var när jag var 10 år gammal och slukade böcker i ämnet, men jag försöker hålla mig uppdaterad. Många forskare tror att inom några decennier kan vi ha reaktorer som kan drivas på dagens avfall vilket kommer att kraftigt reducera både mängden och halveringstiden på resterna. Så kallade bridreaktorer kan alltså nästintill neutralisera det radioaktiva avfallet och dessutom få ut energi ur det.
Tekniken är dock svår att bemästra än, men även om det tar 50 år innan vi har sådana reaktorer på plats i stor skala så är det värt att jämföra med 100 000 års slutförvaring.

Även om vi inte skulle få fram bridreaktorer av det slaget så kan vi mycket väl ha kommersiella fusionsreaktorer på plats om 50 år, och det vore rent sagolikt eftersom vi då skulle ha tillgång till mer energi än vad vi kommer veta vad vi ska använda den till. Då skulle det kunna bli lönsamt att använda energi till att oskadliggöra kärnavfallet och därmed bli av med en stor miljöfara. Med tillräckligt mycket energi kan man klyva avfallet till helt ofarliga isotoper. Återigen teknik som inte finns idag, men som med stor sannolikhet kommer vara tillgänglig i framtiden.

Med allt detta i åtanke så tror jag att det kan vara en grov felinvestering att bygga det svenska slutförvaret i Forsmark för 25 miljarder kronor. Det kan mycket väl bli så att Sverige genomför projektet och känner sig stolta över att vara det första landet i världen med ett slutförvar, bara för att några år senare finna sig i en värld där avfallet går att oskadliggöra, och den bästa lösningen är börja att gräva upp skiten igen och ta itu med den på riktigt istället för att sopa under mattan.
Därför tror jag att det är bäst att avfallet tills vidare får ligga kvar i mellanlagret Clab, och att pengarna som skulle gå till ett slutförvar istället investeras i nya generationer av reaktorer. När vi snackar om tidsperioder på över 100 000 år så är det väldigt okej att vara teknikoptimist.

Belgien kastar ut liberalismen

2010-04-22T14:30:00.007+02:00

Belgien är på väg att lagstifta mot burkor, och det gör mig oerhört ledsen att se att människor i dagens Europa har en så relativistisk syn på frihet. Alla säger sig gilla frihet men så fort man ser något man inte gillar så vill man förbjuda det, och säger sig göra det av liberala skäl. Detta är inte liberalism, det är fascism.

Jag gillar inte heller burkor, men det har inte ett dugg med saken att göra. Alla tänkbara argument mot burkor kommer aldrig att övertrumfa det faktum att staten inte har att göra med hur medborgarna klär sig. Det är vidrigt att sådana här lagar drivs igenom av folk som har mage att kalla sig liberala. Man säger sig vilja befria kvinnorna bakom burkorna, men man gör det med diktatoriska metoder. Det går faktiskt att ha på sig en burka av egen fri vilja. Vad är poängen med att kämpa mot förtryck om man förråder de principer man säger sig skydda?

Uttalanden görs om att det skulle vara en rättighet att få se andra människors ansikten. Och var kom det påståendet ifrån? Det bara dök upp i debatten helt plötsligt. Någon hittade på att "det här är en rättighet" och baserar sedan sin argumentation på det. Men det funkar inte att man ska få hitta på att saker är rättigheter. Nyckeln till att förstå detta är att det inte kan vara en rättighet att avkräva andra människor vissa beteenden, speciellt inte när det gäller deras privatliv.

Uppfattningen om demokrati i dagens Europa är tydligen att vad än majoriteten vill är rätt. Men det är ett väldigt olyckligt tankefel. Bara för att 99% vill slå på 1% så blir inte misshandel rätt. Vi måste stoppa den här utvecklingen mot en majoritetstyranni som tycker sig få kränka individer hur som helst. Jag tänker inte ens ta upp andra argument i debatten, för jag tycker att det jag skrivit ovan är långt viktigare än allt annat som framförts både för och emot ett burkaförbud. Ni får gå någon annanstans om ni vill fundera på vad som krävs för att bryta mot frihetliga principer.

Nästa gång jag är i Belgien ska jag ta på mig en burka, sätta mig på en parkbänk och se vad som händer. Om en frivilligt maskerad person minding his own business blir arresterad då visar det tydligt på lagens absurditet.

UPPDATERING: Burkaförbudet verkar fördröjas av en belgisk regeringskris, som jag hoppas varar länge om de belgiska folkvalda tänker envisas med att föra fram idiotiska morallagar. Deras regering verkar inte hålla eftersom... wait for it... de som talar olika språk i landet inte kan komma överens! Jag återkommer i en senare bloggpost till språkskillnaders splittrande kraft.

Ett år sedan Pirate Bay-domen

2010-04-17T22:23:00.004+02:00

På årsdagen av det svenska rättsväsendets största blunder någonsin så publicerar Rick Falkvinge en debattartikel på Aftonbladets hemsida. Artikeln plockades dock bort av redaktionen med ursäkten att den ska faktagranskas. Lyckligtvis finns artikeln att läsa på Ricks blogg.
Hela historien är märklig då Aftonbladet och faktagranskning är två begrepp som inte är så nära förknippade med varandra. Närmare bestämt publicerar Aftonbladet vad för skit som helst som kan förväntas sälja lösnummer och annonsplatser, och det där med att kolla fakta verkar man aldrig bry sig om. Jag har även sett många debattartiklar med uppenbara faktafel. Så fort en anti-pirat skriver en debattartikel så brukar den som regel drypa av faktafel eftersom de annars skulle ha svårt att få sina löjliga argument att låta vettiga för intelligentare organismer än fiskmåsar.
Någon måste alltså ha skrämt Aftonbladet till tystnad denna gång, och det är extra märkligt då Ricks artikel inte innehåller några nya avslöjanden och inget som skulle kunna klassas som förtal. Det är tydligen så upphovsrättsdebatten går till idag att kritiska röster tystas.

För övrigt så tappar Piratpartiet medlemmar dessa dagar. Svenska Dagbladet försöker få det att låta som en nyhet trots att det har varit högst väntat att många av dem som gick med i partiet i ren ilska över Pirate Bay-domen inte skulle förnya sitt medlemskap ett år senare.
Piratpartiet är trots detta väldigt stort, det kommer inte ta någon skada av varken medlemstapp eller kvällsblaskecensur. Det är nog snarare positivt att årsdagen uppmärksammas så vi kan få igång valrörelsen till det viktigaste svenska valet någonsin.
Själv står jag på piratsidan som aldrig förr.

Alla måste få vara politiker

2010-04-17T18:23:00.003+02:00

Jan Rejdnell och Alexander Bard skriver på Newsmill att "Krav på arbetslivserfarenhet ska vara nödvändig för att få inneha politiska poster"

Tanken bakom det är god. Våra politiker bör vara kompetenta på annat än internt partiarbete. Men det som herrarna har missat är att om man ställer upp villkor för att någon ska få inneha en politisk post så trampar man på en av de mest grundläggande rättigheterna som finns i en demokrati, nämligen den att varje myndig medborgare ska få engagera sig i politiken.
Det ska inte spela någon roll vad för bakgrund du kommer ifrån. Vem som helst ska ha rätt att ge sig in i poltiken och ska ha rätt att kandidera till vilken post som helst.

Men hur gör man för att få fram de kompetenta politiker som vi alla efterfrågar? Genom att rösta såklart. Det går inte att förvänta sig att alla kandidater ska vara framsorterade med de rätta meriterna, dels för att i ett demokratiskt samhälle så ska ingen få sitta och lagstifta om vilka meriter som är "rätt", men även för att om du som väljare vill veta att du röstar på en person som motsvarar dina förväntningar så får du ta reda på detta innan du kliver in i valbåset.

Värnplikt är slaveri

2010-04-12T16:12:00.003+02:00

Trots sin iver att pissa på allt vad liberalism heter så har alliansregeringen ändå lyckats genomföra några frihetliga reformer under denna mandatperiod, kanske bara av en slump när de singlade slant om vilken politik de skulle föra, men det finns hursomhelst vissa saker att glädjas åt. En sådan är att värnplikten avskaffas.

Värnplikt är nämligen slaveri. Det går knappast att formulera det bättre än vad Henrik Unné gör på Newsmill: "När någon människa eller stat, med våld eller hot om våld, tvingar en annan människa att göra något åt henne, utan den andra människans medgivande, då är det definitionsmässigt slaveri. Värnplikten är en, med hot om fängelsestraff, påtvingad ofrivillig tjänstgöring. Den är slaveri, med staten som slavdrivaren"

Unné vill med detta även kontra Göran Greiders förslag om att den militära värnplikten ska ersättas med en social värnplikt där alla unga människor ska tvingas till ett års slitjobb i vård, skola eller omsorg där det behövs folk. Det menat som en slags moralisk uppfostran som ska skapa bättre medborgare.

Hur kommer det sig att i dagens Sverige finns det personer som tycker att det är en bra idé att tvinga andra människor till ett års arbete för att fostra dem till en subjektiv bild av vad en god medborgare är? Hur kommer det sig att respekten för människors fria val är så låg att förslag om utökat statligt slaveri mottas med gillande kommentarer? Greiders sociala värnplikt skiljer sig inte i princip, bara i omfattning, från slaveriet i kommunistiska regimer som Sovjetunionen och Kampuchea.
Det är förmodligen för att vi är så vana vid militär värnplikt att det ses som en naturlig del av samhället. Vi har blivit lurade till att tro att vi inte skulle kunna försvara oss från ryssens angrepp om vi inte kunde tvinga unga män att tjänstgöra i armén. Vi har blivit indoktrinerade till att tycka att nationens bästa står över individens frihet.

Dessa idéer är en börda vi måste kasta av oss. Nationens syfte är att värna individen, inte tvärtom. Nästa gång du läser en text om svenska försvaret, testa då att byta ut orden "värnpliktiga" och "värnplikt" till "slavar" respektive "bomullsplockning" och känn på hur det låter. Ganska snart komer du inse att det är något jävligt ruttet med Greider & Co:s förslag på hur man enkelt fyller tomma platser i vården, och du kommer liksom jag att glädjas åt att den sista formen av statligt slaveri i Sverige snart är avskaffat.

Miljövänligare flyg

2010-04-04T15:25:00.002+02:00

SVT Rapport berättar om ett ämne som jag har hållit koll på ett tag: utvecklingen av biobränsle för flyg. Det finns många människor som vägrar tro på att flyget kan bli mer miljövänligt, men faktum är att inom några få år så kommer förmodligen en stor del av världens kommersiella flygplansflotta att drivas av biobränslen.

Jag har sagt det länge nu: det finns ingen anledning att föra krig mot flygindustrin och utmåla människor som skurkar för att de vill flyga. Det är inte transportmedlet i sig det är fel på, det är drivmedlen vi måste förändra. Till dessa nya bränslen ska man lägga utvecklingen av nya bränslesnålare flygplanstyper som Airbus A380, Airbus A350, Boeing 787 och Boeing 747-8, plus åtgärder som glidflygning vid landning. Snart kommer utsläppen från flyget ha minskats drastiskt och Svensson behöver inte längre ha dåligt samvete för att ta sig ett jullov i Thailand.

Jag blir ofta kallad naiv för att jag tror att teknologin kommer att lösa våra miljöproblem. Det är märkligt då jag om och om igen bevisas ha rätt när utvecklingen går framåt. Jag tror att vetenskapen är bra mycket snabbare än politiken för att möta de utmaningar vi står inför.
Flygning är bra! Det ger människor möjlighet att se världen på ett sätt som man aldrig tidigare kunnat i historien, och det är en viktig del i framväxten av globalt välstånd. Så sluta den bakåtsträvande kampen mot flyget! Inse att utvecklingen går åt rätt håll, och passa på att njuta av möjligheterna det ger.

Vetenskapens nya era

2010-04-03T00:40:00.004+02:00

Forskare vid Large Hadron Collider har lyckats få upp partikelacceleratorn till rekordhöga energinivåer och kan därmed på allvar börja söka efter förklaringen till hur universum uppstod och varför det finns materia. Det är några av de största frågor som mänskligheten har stått inför, och jag tänker följa utvecklingen med stort intresse.
Få saker får mig så exalterad som spektakulära forskningsprojekt. Just nu finns flera sådana att följa: Hubble-teleskopet, Internationella Rymdstationen, Allen Telescope Array, James Webb-teleskopet, ITER, European Extremely Large Telescope och Laser Interferometer Space Antenna bara för att nämna några.
Vissa människor klagar över att det slösas pengar på de här sakerna, men personligen har jag svårt att se att även de enorma summor som läggs på dessa projekt skulle vara slöseri då de går till att hjälpa oss att förstå de svåraste saker vi någonsin undrat om universum.

Jag tänker härifrån dra paralleller till religion, och jag kan börja med att påpeka att förmodligen har ännu större summor genom historien lagts på att bygga kyrkor, moskéer och tempel. Upprätthållandet av sagor och vidskepligheter har nog varit betydligt dyrare än vetenskapen, även om man bara räknar i monetära värden.

Just när det gäller LHC så har vi den märkliga situationen att en av de partiklar som experimentet ska försöka hitta - Higgsbosonen - har fått det tragiska smeknamnet "gudspartikeln". Att detta namn sprids i media kan ge många människor den felaktiga bilden av att forskarna letar efter något som har med Gud att göra. Det här är ingen bagatell - jag är rädd att detta namn kommer att ge miljoner människor en förvrängd bild av vad partikelfysikerna håller på med, och de fantastiska upptäkterna kommer inte att kunna förmedlas korrekt till allmänheten. Det verkar som om den hotade religionsmemen gör ett fult försök att inkräkta på vetenskapsmännens arbete.

För religion har all anledning att känna sig hotad av LHC. Vid det här laget i historien har evolutionsbiologin visat att det inte behövs någon gud för att förklara livets utveckling. Vissa religiösa försöker envist förneka detta, medan andra något intelligentare dito istället pekar på universums uppkomst (och vetenskapens vita fläck där) för att visa på var Gud kommer in i bilden. Men om några decennier kanske vetenskapen har en klar och tydlig bild av hur Big Bang hände, och om Gud inte hittas där, var har vi då ett behov av Gud som förklaring?
Steg för steg undanröjs behovet av Gud som en vetenskaplig hypotes, och till slut är han reducerad till det han alltid varit i mina ögon: ett fantasifoster som visserligen är en intressant saga men som inte står att finna i den verkliga världen. Kanske då kan vi äntligen få leva i ett samhälle av vetenskap, logik och rationalitet.

Det är vad jag drömmer om, och det kanske är till stor del drömmar. Jag har inga illusioner om att vi kommer förstå hela universum inom kort, ej heller om att religion skulle dö snabbt ens om vi gjorde. Men jag tänker ändå fortsätta drömma, och ta emot nyheter från LHC med entusiasm.

Ett ateistiskt filmtips

2010-03-29T01:15:00.002+02:00

Det känns inte som att det görs så många filmer med skarp satir av religion, speciellt inte i USA. Därför kändes det så uppfriskande att se "The Invention of Lying", en amerikanskproducerad film, men skapad av brittiske och öppet ateistiske Ricky Gervais. Filmen utspelar sig i en värld där alla människor talar sanning hela tiden, mitt favoritexempel på detta var när huvudpersonens drömtjej säger till honom att hon inte vill bli ihop med honom för han verkar inte ha bra gener, tydligt och öppet vad dejting egentligen handlar om.
Men istället för att bara vara en wacky komedi så tar filmen en intressant vändning efter att huvudpersonen upptäckt att man kan ljuga, och i en känslomässigt stark scen tröstar han sin dödssjuke mor med att det finns ett liv efter döden vilket man välkomnas till av "the man in the sky". Jag ska inte spoila handlingen mer, men det gör inte så mycket att säga att den illustrerar hur det krävdes att någon upptäcker hur man ljuger för att religion ska uppstå.
Väldigt tänkvärd film.

Och när vi ändå är inne på ämnet om religion versus sanning så kan jag rekommendera Sam Harris' kloka ord.

Avgå, Beatrice Ask!

2010-03-19T17:27:00.003+01:00

I dagens Sverige har vi en justitieminister som skiter fullständigt i rättsäkerhet. Tydligare än så går det inte att beskriva henne sett från de förslag hon lägger fram.
Hon har tidigare sett till att medieindustrin får begära ut medborgares IP-adresser så de kan bedriva utpressning i privat regi. Hon har sett till att vår internettrafik får filtreras godtyckligt av en myndighet som har misskött sig grovt tidigare.
Många fler episoder kan dras upp, men på bara de senaste dagarna har Ask nog slagit nytt rekord i arrogans. Hon skiter fullständigt i Lagrådets invändningar om hot mot personlig integritet, och vill gå vidare med att minderåriga barn ska kunna tvingas till drogtester. Att polisen systematiskt använder drogtester för att trakassera uppkäftiga personer har undgått Ask helt.
Idag har hon dessutom luftat idén att misstänkta sexköpare ska få kuvert i grälla färger hemskickade så att de ska hängas ut för familj och grannar.
Det är en avsevärd skillnad på att vara misstänkt och att vara dömd, men det verkar inte Ask bry sig om eftersom sexköp är ett så fruktansvärt brott som man måste ta till specialåtgärder mot på ett sätt som man inte gör mot förskingring, misshandel, våldtäkt eller mord. Skitsamma om någon oskyldigt misstänkt drabbas. Offentlig skampåle hämtas direkt från medeltiden och ska användas mot dem som bryter mot statens morallagar.

Att vara justitieminister innebär att man ska värna rättsäkerheten. Beatrice Ask har vid upprepade tillfällen visat sig inte bara oduglig att göra detta, hon har direkt skitit i det. Därför finns det bara en vettig sak för henne att göra: avgå!

När historieskrivning blir politik

2010-03-14T18:31:00.004+01:00

Jag tycker det var fel av Sveriges riksdag att ens vilja besluta i frågan om de turkiska övergreppen på armenier 1915 var folkmord eller inte. Politiker är helt fel människor för att skriva historia.
Det ska inte finnas en officiell historieskrivning som folket påtvingas, det är en inskränkning av det fria ordet, forskningen måste få göras utan politiska påtryckningar. Jag kan själv inte svara på om händelserna ifråga var folkmord eller inte. Det överlämnar åt dem som kan saken bättre: professionella historiker. Åsikterna därifrån kommer dock att gå isär, men det beror nog mest på att en "antingen-eller"-definition av begreppet folkmord är för klumpig.
Dagens relationer till Turkiet ska inte alls vara en faktor när man gör bedömningar av historien, men det blir ändå det när politiker engageras i frågan, för politiker är historien bara ett verktyg för vad de vill göra idag.

Men jag försvarar inte på något sätt ilskan från Turkiets håll. Det är inte några anklagelser som riktas mot nu levande människor, så gott som alla som var närvarande 1915 är döda idag. Ändå försöker Turkiet få det att låta som att folkmordsanklagelsen är ett angrepp på dagens turkar. Nationalismen fräter än en gång på logiken.
Man borde kunna göra som Tyskland: erkänna att folkmord begåtts inom det egna landets gränser, och därefter försonas och gå vidare. Att försöka skydda en annan generation från anklagelser om illdåd hjälper ingen.