Revolution!

Diktaturerna i Nordafrika faller, och det är inget tvivel om att det är en kedjereaktion. Folk ser vad som har hänt i ett land och inser att de kan göra detsamma i sitt eget land, och helt plötsligt är det så uppenbart att en diktator inte kan hålla sig kvar vid makten om folket väl har bestämt sig för att störta honom. Det är blodiga scener som utspelar sig när ledaren försöker behålla makten för maktens skull, men hans slut nalkas förbluffande snabbt.

Det här är en revolution som drivs av internet. Wikileaks har levererat insyn i det politiska fulspelet, och nu organiserar folk demonstrationer via sociala medier, och de rapporterar på bloggar och videosajter. En sådan koordination och informationsspridning har aldrig varit möjlig tidigare. Det är en ny värld vi skådar.
När talibanerna störtades 2001 och Saddam Hussein 2003 så var det många, däribland jag själv, som var hoppfulla om att detta skulle leda till demokrati och frihet i dessa länder. Vi blev ytterst besvikna, det blev mest krig och elände som resultat. När folket reser sig och störtar diktatorerna ser det annorlunda ut. Det verkar som att internet har gjort mer för demokrati i arabvärlden på 3 månader än vad den amerikanska armén har gjort på 3 decennier. Men givetvis får vi vänta och se innan vi kan konstatera det med säkerhet.

Det är inte bara diktatorerna som är överrumplade över förloppet - ledarna i de s.k. demokratierna i Väst står också och undrar vad fan det är som händer. De har länge åsidosatt kampen för frihet och mänskliga rättigheter och istället funnit det oerhört bekvämt att ha stabila diktaturer i sitt grannskap. Inga stökigheter, bara goda handelsförbindelser. Att människor torterats i hemliga fängelser betyder inte så mycket när man kan sälja vapen och köpa olja. Men nu är det dags för ett brutalt uppvaknande även för de europeiska ledarna.
Flera av de säger rakt ut att den högsta prioriteten är att få de egna medborgarna ut ur Libyen, och därmed får vi se hur vidrigt nationalstaternas system egentligen är när vissa människoliv värderas högre än andra beroende på nationalitet. Men det blir värre: de europeiska fascistpartierna (där SD hör till) vill nu att man ska hindra möjliga flyktingsströmmar över Medelhavet. Italien vill ha solidaritet från sina grannländer inför detta, och i detta sammanhang har ordet solidaritet perverterats till att betyda att man ska kunna avvisa människor i nöd. Så länge de nödställda människorna från den läskiga kontinenterna Afrika håller sig borta så skiter de europeiska fascisterna i vad som händer med dem.

Jag nyss ett TV-reportage där en man stod vid den tunisiska gränsen och talade om revolutionerna i Tunisien, Egypten och nu Libyen. Han sa att detta kommer att hända i alla världens länder.
Det är något väldigt vackert i de orden. Förhoppningsvis kommer vi att få slippa denna enorma blodsutgjutelse, men budskapet måste gå fram över hela världen att regeringar ska vara rädda för sitt folk.

Ghadaffi & Co - Avgå!
Bildt & Co - Var rädda!

Är du rädd för Google?

DN:s hemsida har idag en artikel om hur läskigt det är att Google har fått en så stark ställning i sökmotorbranschen att företaget har håller på att skaffa sig ett monopol som kan utnyttjas på farliga sätt för att hota internetanvändares privatliv.
Det må vara sant att ett sådant monopol är skrämmande, men artikeln i sig visar även på hur problemet har uppstått i och med att man nästintill sätter likhetstecken mellan "sökmotor" och "Google".
Newsflash! Det finns andra sökmotorer!
Det är väldigt lätt att byta. Själv kör jag Altavista sedan ett tag tillbaka. Jag får de resultat jag letar efter och jag slipper känna att jag stödjer ett monopol. Så enkelt är det.

Googles läskiga monopol är enbart en produkt av lata konsumenter. Är du rädd för Google? Sluta gnäll, lägg in en annan sökmotor istället!

Gör SVT till betalkanal

TV-avgiften måste avskaffas. Den är en rutten kvarleva av en svunnen tid, och det är enbart p.g.a. politikernas slapphet som denna dinosaurie har överlevt de senaste två decenniernas tekniska utveckling. Tanken att man ska ta ut en avgift på innehav av en teknisk apparat som man i lagens namn äger för att bekosta en kanal som man kanske inte tittar på är en sjuk idé som strider mot allt vad framstegsvänlighet heter. Men det är ändå inte det sjukaste i dagens debatt.
Nyligen har politiker från blocken varit ute och resonerat kring en reform av TV-avgiften, och det är tragiskt att se att de bara lyckas komma med lösningar som är ännu mer bakåtsträvande: att införa en skatt på alla hushåll (även de utan TV). Det är en avsevärd försämring mot dagens situation.

Jag är förbluffad över att politikerna inte ser den tekniska lösning som finns mitt framför oss. Hela landet har digital-TV. Vill du ha Canal+ så betalar du en prenumeration för att se det, annars kan du inte se kanalen. Samma lösning går att göra för SVT, inga konstigheter, borde gå att fixa snabbt. På internet kan man införa ett prenumerationssystem för SVT Play, det borde vara ännu enklare. Det här är inget märkligt alls, redan idag betalar ju folk en avgift så det borde inte bli en svår övergång från att betala en sorts räkning till att betala en annan, med enda skillnaden att den nya räkningen är för en tjänst som man faktiskt har begärt.
Den som vill ha SVT betalar, den som inte vill ha SVT slipper. Om det blir ett bortfall i intäkter så är det ett visst fenomen kallat "efterfrågan" som tar sig uttryck, och då får man justera antingen priset eller kvaliteten på tjänsten. Economics 101. Det är så en marknad ska fungera - kunden betalar och får därefter en tjänst. Inte som idag där man får en tjänst vare sig man vill det eller ej och blir därefter tvingad att betala.

Det finns inga tekniska hinder för att göra systemet rätt. Det enda skäl som man skulle kunna anföra för att fortsätta med TV-avgift, eller TV-skatt, är om man vill fortsätta påtvinga folket SVT. Om man fortfarande tycker att folket måste matas med "rätt" kultur och "rätt" nyhetsbevakning. Om man inte tror att folk är kapabla att finna information på egen hand, eller inte vill att de ska göra det utan ett noga kalibrerat filter. Om man tycker att hela folket måste få statligt godkänd media serverad till sig. Det känns om att ordet "kulturfascism" är passande för sådant.
Idag har vi all världens information och kultur några knapptryck bort. Vi behöver inte längre en statlig stiftelse som trycker ner saker i halsen på oss och skickar oss en räkning för det.

Det är dags att göra systemet tidsenligt och rättvist. SVT som betalkanal, SVT Play som prenumerationstjänst. Tekniken finns redan på plats. Det är inte svårt. Det är bara viljan som behövs.

Politiskt Korrekt

Min personliga relation till begreppet "politiskt korrekt" är från min tid på Politices Kandidat-programmet vid Uppsala Universitet (det är en lycklig slump att även programmets namn förkortas PK). Många som går där drivs av en "rädda världen"-mentalitet som yttrar sig i form av höga akademiska ambitioner, politiskt engagemang, föreningsengagemang och diverse kreativa aktiviteter som till slut ska utmynna i att man räddar små gulliga barn och sälungar från krig, svält och miljöförstöring. Oerhört PK.
Samtidigt är detta givetvis ett ämne för studentikosa internskämt av imponerande självrannsakan. Det görs även en poäng i att provocera med detta genom att rått men hjärtligt skoja på politiskt inkorrekta vis, speciellt när vi på insparkssexor åkte ut till en bygdegård på landet för att öva spex varvat med hög alkoholkonsumtion. Då yrde det av extremt grova skämt om så känsliga ämnen som hustrumisshandel, barnsoldater och incest på ett manér som skulle fått Babben Larsson att rodna om hon hörde det.

I övriga samhället användes PK mest som en benämning på politikers finspråk som var avsett att passa i formella sammanhang och som inte skulle vara stötande på något vis för vem som än kunde tänkas höra det.
Men någon gång under Sverigedemokraternas spurt till riksdagen så förändrades detta - PK blev ett skällsord. Om man, som jag, har ägnat sig åt den smått meningslösa sysselsättningen att debattera med SD:are så märker man att det inte dröjer länge innan man blir kallad PK, det sker vanligtvis direkt efter att man sagt något som är det minsta kritiskt om SD.

Som jag tolkar deras användning av begreppet så är innebörden följande: alla etniska svenskar tycker egentligen som SD, men vissa är för fega för att erkänna det och dessa benämns PK. Det har alltså kommit att betyda "någon som är för feg för att säga sanningen". Detta är ett oerhört lågt debattknep eftersom det kan användas mot vem som helst som säger vad som helst eftersom det implicerar att talaren helt enkelt ljuger.
Detta kombineras märkligt nog med konspirationsretorik. Jag är inte mycket för konspirationsteorier överlag, men det blir extra löjligt när SD:arna vill få det att låta som att det finns ett "PK-etablissemang" eller "PK-maffia" som styr Sverige. En konspiration av människor som slagit ihop sig bara för att de är fega. Låter knappast trovärdigt.

SD:arna däremot använder begreppet Politiskt Inkorrekt med stolthet, som om det skulle vara något bra i sig, vilket märks på att ett av de främsta propagandaorganen för SD (formellt sett oberoende, men det lurar ingen) är en hemsida som heter Politiskt Inkorrekt. Gå in där och läs i några kommentarsfält. Det är rysligt att se människor som uttrycker sig så öppet rasistiskt, och det torde inte lämna några tvivel om vad det är för folk vi har att göra med. Det gör mig uppriktigt rädd att läsa hur dessa SD-fans odlar dolkstötslegender och utpekar folk som landsförrädare, medan de själva går allt djupare in i den närmast religiösa tron att allt som sägs emot SD är en enda konspiration, att de sitter på den enda sanningen och att alla ska tycka som dem till sist. Människor som sluter sig i en sådan bubbla är väldigt svåra att få ut därifrån.

Den som anklagar mig för att vara PK känner mig helt enkelt inte. Den som anklagar mig för att vara PK har inte läst min blogg, och har än mindre sett mig genomföra studentspex. Jag tar ställning i många kontroversiella ämnen som etablerade politiker inte vill diskutera, och jag är inte rädd för att stöta mig med folk som jag tycker har fel (vilket inkluderar islamister). Men jag kan inte acceptera den rasism som SD står för, och därmed blir även jag en måltavla för PK-pilar.
Det finns bara en sak att göra: ta tillbaka begreppet. Jag kommer att göra mitt bästa för att återföra "politiskt korrekt" till att handla om förnämt finspråk och ädla ambitioner. Jag kommer alltid att förknippa PK med mina glada dagar på Pol Kand-programmet, och det kan sverigedemokraterna aldrig ta från mig.

Dumheten vinner på sin enkelhet

I politisk debatt stöter man på massvis av förenklade verklighetsbeskrivningar som människor häver ur sig med enorm självsäkerhet. De ståndpunkter som jag stör mig på mest just nu kan formuleras något i stil med nedanstående:

"Det är eurons fel att ekonomin går åt helvete för Grekland och Irland. Den gemensamma valutan är död"

"Det är en väldigt kall och snöig vinter i Sverige, och det är ett tydligt bevis på den globala uppvärmningen är en gigantisk bluff"

"Om inte Sverige slutar släppa in invandrare så kommer vi bli en islamistisk teokrati snart"

"Med sin religionskritik visar Humanisterna tydligt hur de på stalinistiskt manér vill förbjuda religion och indoktrinera oss i vad vi ska tro på"

Dessa påståenden kan likna karikatyrer, men det är ibland skrämmande hur likt det är hur vissa människor uttrycker sig. Dessa ståndpunkter korresponderar vanligtvis till varsin dikotomi där meningsmotståndare placeras i en extremkategori för att man inte håller med om det som sägs.
Antingen är man för en total nedmontering av EMU eller så vill man förstöra den europeiska ekonomin. Antingen så förkastar man klimatforskarnas påståenden eller så är man en domedagsprofet som vill att vill att vi ska gå tillbaka till stenåldern. Antingen så stödjer man Sverigedemokraterna eller så gillar man islamistisk terror och kvinnoförtryck. Antingen så vill man låta religiösa organisationer husera fritt i samhället eller så vill man förbjuda folk från att ha religion.

Det är väldigt mänskligt att dela in världen i två sidor, men det är ofta så otroligt fel. Det är mödosamt att förklara att det ofta rör sig om en kontinuerlig skala där en mittenposition är den vettigaste. Eller att det finns en tredje position att ta. Eller att hela problemformuleringen är felaktig och att ingen av positionerna är rätt.
Det här är komplicerade frågor, de enkla tvärsäkra påståendena funkar helt enkelt inte. Nationalekonomi, klimatforskning, integration och sekularisering är väldigt invecklade ämnen som tar tid att reda ut. Man kan ägna långa diskussioner åt att förklara sambanden och visa på hur saker egentligen hänger ihop när man läser bortom medias rubriker. Man kan lägga ner massvis med energi på att undervisa allt det som ligger dolt och få folk att förstå den mångfasetterade verkligheten, bara för att dagen efter få samma enkla påståenden som ovan kastade i ansiktet igen.

För hur dumma ovanstående påståenden (och många fler därtill) än är så sprids de lätt för att de är enkla och de är snabba att föra fram. Detta ger sanningen en stor nackdel i att den är komplicerad och tar lång tid att förklara. Idiotmemerna har en fördel kortsiktigt, och för en insatt debattör resulterar det i ett enda sisyfosarbete att reda ut röran.
Ofta känner jag mig uppgiven och undrar om det är värt slitet att förklara samma saker om och om igen. Men faktum är att idiotmemerna orsakar samhället stor skada med sin framfart, och det finns ingen enkel lösning i att bekämpa dem. Så det är bara att hugga i igen.

Var inte rädd för orden nigger och neger

Som ett led i de nypuritanska strömningar som sveper över världen så vill vissa idag att den klassiska romanen "Adventures of Huckleberry Finn" rensas på ordet "nigger". På CNN gör sig Boyce Watkins till själva sinnebilden för en apologet när han säger att detta inte är censur. Rent komiskt är det att han ingenstans i artikeln använder sig av ordet nigger, utan gör den vanliga fegisutvägen och skriver "The N-word". Det är alldeles för lätt att reta människor som självcensurerar sig, det är bara att skriva något i stil med: "Pardon me sir, but could you clarify which N-word you are referring to? There are a lot of words on N, and I need to know which one you are referring to".
Det är rent idiotiskt att man i diskussionen om ett ord inte vågar nämna själva ordet, lika idiotiskt som att rapportera om kontroverser kring Muhammedteckningar utan att visa själva teckningarna, eller döma en serieteckningssamlare för barnporrinnehav utan att låta någon utomstående se bilderna.

När det gäller nigger-debatten så har vi fått en svensk variant nu när en nyutgåva av "Ture Sventon i Paris" har stoppats efter att förlaget inte fick ändra ordet "neger".
Vi måste tala klarspråk om sådan här redigering: det är censur, och ska inte försöka kallas för något annat. Att ändra i ett skrivet verk i en nyutgåva på samma språk (översättningar är förstås en annan historia) för att ta bort vissa ord utan författarens tillåtelse (något som är svårt att få när denne är död) är ett angrepp på yttrandefrihet och ideell upphovsrätt. Ursäkta om jag låter dogmatisk, men sådant här trams kan jag helt enkelt inte acceptera. Av ren princip ska man låta historisk litteratur vara som den är, för annars är man en kulturförvrängare som minskar vår möjlighet att förstå historien. Det funkar inte att försöka få 6000 år av mänsklig skriven kultur att passa till vad som är politiskt kulturellt idag. Vi måste lära oss att hantera saker så som de en gång framställts.

Det är allmänt känt att nigger är ett ord vars innebörd är högst beroende av vem som yttrar det, på samma sätt som neger i svenskan är beroende av ett sammanhang. Hur man än tolkar orden så är det skrattretande löjligt och patetiskt att se vuxna människor som är rädda för ord. Då gör man sig till så oerhört lätta offer för parodi att man kan vara säker på att orden aldrig kommer att försvinna.

Avslutningsvis så måste jag berätta om när jag satt på en transatlantisk flygning för ett par år sedan och såg flygplansversionen av Die Hard III. Där finns en scen när McClane blir tvingad att stå på ett gathörn i Harlem bärande en skylt med texten "I hate niggers!". Denna scen hade retuscherats, vilket dels berövar den på sin logik, men det blev extra roligt då man inte hade ändrat ordet till något politiskt korrekt såsom "blacks". Nej, istället stod det "I hate everyone!".
Det är tydligen bättre att hata alla, än att säga ett fult ord.

Medborgarföraktets retorik kan vara så enkel

Ur en retorisk synvinkel är det väldigt intressant att analysera den komiska intervjun med Tobias Ringholm, förlåt, Billström där han svarar samma sak på alla frågor som ställs under tre och en halv minut.
Procedurmässigt gör han helt rätt. Han har fått en instruktion (förmodligen från husse Fredrik) om att inte kommentera ämnet, och han följer uthålligt denna officiella förhållningsorder hur mycket reportern än försöker lirka. En tämligen god soldat.

Ändå tycker nästan alla som ser intervjun att han framstår som ett jävla stolpskott. Han beter som en slav, en robot, som inte har någon egen vilja utan bara upprepar instruktionerna han fått utan att ge någon förklaring. Lika irriterande som Computer says No. Detta befäster en bild av att politiker är en annan sorts varelse än vanliga människor, och det spär på politikerföraktet.

Men det värsta föraktet är det som går i andra riktningen. Det är ett tydligt medborgarförakt som regeringen uppvisar via verktyget Billström. Allmänheten vill ha svar på om ministrarna har sagt något annat bakom kulisserna än vad de har sagt offentligt angående invandringspolitik. Regeringen visar däremot att de tycker att allmänheten inte har rätt att få svar, att vi ska hållas ovetande så länge det bara går. Oviljan att bemöta och förklara, för att istället bara vägra kommentera, visar att de tycker att svenska folket inte är värda att få svar direkt. Fårskocken ska inte bry sig under tiden som herdarna reder ut problemen.
Extra tydlig är arrogansen i Billströms ordval. Han "konstaterar" att han inte kan kommentera, han har inte möjlighet att kommentera. Detta är rent objektivt skitsnack. Det är klart han kan kommentera, det är bara så att han inte vill kommentera (och inte får). Det här sättet att blanda ihop kan och vill är visserligen ganska vanligt i dagligt tal, men det är lika felaktigt och irriterande ändå. Det ger dels samma känsla av en robot (är han inte programmerad att kunna kommentera?), men också av att Billström tror att vi är för dumma för att analysera vad han säger.

"Inga kommentarer" är en fras som man kan vifta undan reportrar med när man går från en byggnad till en väntande bil. Men att stå i en enskild intervju flera minuter i sträck och vägra att förklara för medborgarna vad det är som pågår - det är inte hållbart. Det uppvisar enbart en mentalitet hos politikern ifråga att allmänheten har inte rätt att få veta, och jag tycker att vem som än har den mentaliteten är för mig diskvalificerad från att vara politiker. När allmänheten kräver svar då ska svar ges, för det är vi som är politikernas chefer, inte tvärtom.
Jag önskar att Billström tvingas att avgå, inte bara p.g.a. en avskyvärd hållning i sakfrågan utan även för det öppna medborgarförakt han visar. Men jag fruktar att husse låter honom sitta kvar av ren envishet, vilket för oss tillbaka till ruta 1 igen.