Jag är på Twitter nu

Efter flera års motstånd har jag till sist börjat använda Twitter.

Min sida är här: https://twitter.com/FMemetiker

Tanken är att jag ska skapa större spridning för mina idéer genom att portionera ut dem i småbitar.

Jag tycker dock fortfarande att 140 tecken är på tok för kort för ordentliga resonamang, så även i framtiden kommer jag skriva längre inlägg här när det behövs. Då kommer jag att länka dem via Twitter.

Veronica Palm exemplifierar kvoteringsivrarnas idioti

I samband med valet av riksdagens talmän, där tre av fyra poster tillsattes av män, ger Veronica Palm (S) en stor dos dumhet och hyckleri i bara några få meningar:

"Varje parti äger sin nomineringsrätt och så tycker jag att det ska vara. Då kan man inte styra varandras val. Däremot är det här ett bevis på att vi fortfarande lever i ett samhälle där män värderas högre än kvinnor, varje gång vi ser det måste vi ta på oss de där glasögonen och fortsätta kampen för jämställdhet.
Fanns det någon kvinna uppe som förslag när Socialdemokraterna valde Urban Ahlin som talman? 
– Nej, vi valde Urban eftersom han är den bästa kandidaten och vi tror att han kan göra ett jättebra jobb"

Nej! Tre av fyra valda utgör inte bevis för någonting!
Det är fördelning som är så statistisk sannolik att ske av ren slump att ingen vettig människa skulle försöka dra några slutsater av den.
Testa att singla slant fyra gånger. Om utfallet blir tre mot ett för antingen krona eller klave, skulle du då dra slutsatsen att den "vinnande" sidan är gynnad på något sätt. Självklart inte, detta sorteras under kategorin: "Sånt händer!".
Om däremot utfallet skulle vara lika skevt över hundratals försök, då har vi orsak att börja leta skevheter. Men om man läser ovanstående citat så ser man att Palm vill få denna enskilda omröstning till att vara ett "bevis".
Tillbaka til skolbänken, grundläggande matematik!

Notera vidare vad hon säger om att S tog fram sin kandidat utefter kompetens istället för kön. Något som är helt i sin ordning!
Men när man i andra situationer hävdar att andra människor ska utses med kön som kriterium, då blir det ett hejdundrande hyckleri.

Detta är alltså en dag då jag tappat förtroendet för Veronica Palm, men hon är i gott sällskap. Hela C kan dra åt helvete efter att de inte presterat någon kandidat till posten 2:a vice talman, och därmed skänkt den till rasisten och homofoben Björn Söder.

Sverige borde få Vinter-OS, för hela världens bästa

Stockholms stads fullmäktige sa nyligen nej till att kandidera staden för Vinter-OS 2022. Detta beslut applåderades av många människor som anförde argumentet att det skulle varit ett slöseri med skattebetalarnas pengar att arrangera ett sådant jippo.
Det finns ett ord för en den attityden: NIMBY.
Surprise, surprise! OS 2022 kommer att arrangeras ändå. Det kommer bara att ske någon annanstans.
Jag hörde detta utryck av "Not in my backyard" ifrån människor som annars brukar kritisera just nimbys när det gäller sådant som ett skyskrapebygge, och som vanligtvis brukar vara kosmopolitiska nog att lyfta blicken utanför den egna nationens gränser. Men just den här gången flög alla storskaliga perspektiv åt helvete.

Just nu pågår Vinter-OS i Sotji för fullt. Detta beräknas bli det dyraste OS som någonsin arrangerats, med en kostnad på motsvarande 329 miljarder SEK, detta i ett land med en BNP per capita som är mindre än en tredjedel av Sveriges. Dyrare än Sommar-OS i Beijing, och mer än 6 gånger så dyrt som Vinter-OS i Vancouver. Stockholms föreslagna budget på ca 10 miljarder kronor är extremt blygsam i jämförelse, men det räckte för att vissa skulle säga "Inte med MINA skattepengar" (översättning: "Med någan annans istället").

Det är så det blir. När de mer måttligt sinnade länderna kliver tillbaka så hamnar spelen hos prestigekåta diktaturer som är villiga att bränna enorma summor och resurser på att få stå i världens centrum ett par veckor. Stockholms stads beslut kan mycket väl ha bidragit till att skicka ytterligare ett evenemang till en suspekt regim bara för att man inte ville avvara lite av sina pengar.

Man skulle ha gjort hela världen en tjänst genom att hålla ett Vinter-OS med vettiga dimensioner.

Då har jag inte ens börjat diskutera det faktum att Ryssland under Vladimir Putin har gått och blivit en förtryckande fascistisk regim med otäckt homofoba inslag. Och de får alltså glänsa i den olympiska eldens sken. Detta moraliska dilemma hade spelen helt sluppit om de hade hållits i en modernt demokratisk stat som Sverige. Ej heller skulle vi ha haft hemska berättelser om gästarbetare som byggt arenor under slavliknande förhållanden och sedan berövats sina löner och misshandlats av polis. Att terrorister från närbelägna Tjetjenien inte attackerat spelen än är ett under.
Till Ryssland är vi för övrigt välkomna tillbaka för VM i herrfotboll 2018 (undrar just hur mycket djupare landet har hunnit sjunka då). Sedan har vi det fullständigt idiotiska upplägget med att hålla VM:et därefter i pyttelilla totalitära stekheta Qatar, som också tänker bränna absurda summor pengar på det hela.

Det måste bli ett stopp för de galenskaperna! Och i det ingår att städer som Stockholm kliver fram och erbjuder ett OS som är politiskt fritt, ekonomiskt vettigt, miljövänligt, och tillåter alla fans att fokusera på idrotten.
Jag hoppas att Stockholm kan vända attityden till ett YIMBY för 2026 och ställer upp med en liten summa pengar för att göra hela världen en stor tjänst.

Jag tycker personligen att det var ett väldigt bra upplägg som föreslogs. De flesta evenemang i Stockholm med vissa alpina tävlingar utlokaliserade till Åre. I huvudstaden finns två nybyggda arenor som har fått mycket kritik av samma ovan nämnda människor. Kanske var det dumt att bygga två stora arenor samtidigt, men nu står de där och det enda vi kan göra är att använda dem så gott det går. Ett Vinter-OS vore perfekt för det.
Även om jag dock tycker att öppnings- och avslutningsceremonier borde hållas i den större Friends Arena, medan Tele2 Arena skulle kunna byggas om internt till en ishockeyarena (inte två, när skulle det någonsin behövas samtidigt?).
Och med nyligen diskuterade tunnelbaneutbyggnader skulle OS dessutom bli ett bra datum för att få en rejäl infrastruktur i staden.

Det är märkligt att Sverige som framstående vintersportnation ännu inte hållit ett Vinter-OS. Även jag som inte ens brukar kolla på sport tycker att det är dags. Som ren kuriosa skulle det också vara kul att det isåfall skulle bli den första stad som hållit OS både sommar och vinter.

Kom igen, Stockholm! Ladda om för 2026!

Endast de som våldtar bär ansvar för våldtäkter

En tio år gammal debattartikel som tilldelar alla män ansvar för vissa mäns våldtäkter har plötsligt seglat upp som populär länk i sociala medier, varpå krönikören har skrivit en uppföljande artikel som bygger vidare påsamma tankegångar. Dessa länkar har spridits av många som kallar sig feminister, personer jag känner och vet att de inte vanligtvis uttalar sig rabiat eller fördomsfullt, men som ändå delar dessa artiklar. Det är tragiskt eftersom bägge artiklarna är frosseri i generalisering, kollektivt skuldbeläggande och argumentationsfel.

Jag måste upprepa vad jag ser som den mest grundläggande principen i en rättstat: ingen ska åläggas skuld för ett brott som denne inte har begått.

Jag har tillbringat åtskilliga timmar med att försöka förklara detta till synes enkla koncept för anonyma internetkommentatörer, de flesta med förkärlek för Sverigedemokraterna. Jag blir om och om igen förbluffad över hur de inte verkar få in i sina hjärnor att bara för att en invandrare har begått ett brott så betyder det inte att alla invandrare ska tilldelas ansvaret. Ingen ska behöva dömas för en handling som någon annan har gjort. Det är så fundamentalt, och jag tror att de flesta av mina feministvänner delar den tanken, i alla fall när det gäller etnicitet. Men så sprider de Ehrenbergs artiklar.

Låt oss testa att byta ut lite ord i några av Ehrenbergs meningar och höra hur det låter:

"Alla muslimer delar ansvaret för våldtäkter och kvinnoförtryck, de är alla del i denna muslimska makt som låter det pågå", "Jag blir alltmer övertygad om att zigenare helt enkelt är mindre intelligenta, de verkar oförmögna att själva ställa om och göra förbättringar för sig och sina barn", "Varje somalier som säger att ansvaret för våldtäkterna är 'någon annans' är del i den kollektiva våldtäkten".

Låter inte särskilt fräscht. Det är nästan ordagrant sådant som skrivs av diverse rasister och som varje någorlunda vettig människa försöker bemöta. Men när de grova generaliseringarna riktar sig mot män så är det plötsligt okej. Det finns de som på allvar hävdar att det är okej att generalisera och tala föraktfullt om vita män, för de har ju haft makten så länge och gjort så mycket hemskt att nu är det payback-time.

Nej! Skräddarn säger nej! Varken rasism eller sexism är okej oavsett vem den riktar sig emot. Visst har vita män förtryckt andra under årtusenden, men att nu bedriva sexism i andra riktningen är inte en kompensation eller korrigering, det är bara att fortsätta med misstagen och visa att man egentligen inte har lärt sig av historien.

Om jag försöker tolka Ehrenberg positivt (och det krävs en extrem välvilja för det) så håller jag med om vissa av hans grundpoänger. Vi alla kan och bör arbeta mot kvinnoförtryckande kultur, vi bör aktivt kämpa mot våldtäkter, vi bör göra oss av med alla tendenser att skambelägga våldtäktsoffer, men det är ungefär allt det vettiga jag får ut av det.

Att vi bör förebygga brott är inte samma sak som att vi ska tilldelas ansvar när brott sker. Ehrenberg talar om en våldtäktskultur som propageras dagligen. "Varje dag du som man går förbi en H&M-annons och inte reagerar över den sjuka könsbilden, så är du en del i det manliga förtryck som skapar våldtäkter". Det är tydligen bara män som kan propagera bilden dock, de kvinnor som frivilligt ställt upp på affischerna har tydligen inte med saken att göra, de är bara viljelösa offer i så fall (och kvinnor kan ju givetvis inte våldta får man förutsätta). Citatet ovan och flera liknande är exempel på klassisk slippery-slope-argumentation vilken har använts till leda av diverse fanatiker. Idén om att små triviala handlingar är förkastliga för att de leder till något värre är felaktig därför att det går att sätta en gräns däremellan. Vi kan ha ett samhälle med underklädesreklam men utan våldtäkter. Man kan låta dagiset ringa till frun och ändå jobba mot övergrepp av kvinnor. Åsikter kommer inte i paket, det är inte allt eller inget.

Ehrenberg är tydligen besatt av att klassa saker som manliga och i denna anda går han lös på såväl "Sagan om de två tornen" som Tipslördag, utan att kunna tänka sig att det finns kvinnor som gillar dessa saker. Vad värre är att han i sina andra artikel lägger ansvaret för allt som sker i världen på män. Det stämmer att män, fortfarande har största delen av makten i världen, men det är inte hundraprocentigt. Det hindrar inte Ehrenberg för att i totalt kategorisk stil göra grova överdrifter om krig som inte löst något, att man har flabbat bort klimathotet och misslyckats med hela privata finanssystemet. Tror han ens på detta själv? Menar han att fullständigt ignorera framgångar som ändå gjorts på dessa områden, oavsett om det är män eller kvinnor som ligger bakom? Allt har tydligen gått åt helvete och det är männens fel. Han är nämligen övertygad om att män är mindre intelligenta (har ni någonsin hört ett mer biologi-deterministiskt påstående?), och att män är oförmögna att förbättra världen (för ingen människa med testiklar har ju någonsin förändrat världen till det bättre, eller hur?), all förbättring kommer från kvinnor som därför bekämpas (lite vetenskaplig belägg vore på sin plats nu).

Jag kan inte ens försöka vara välvillig längre. De här artiklarna är så vedervärdigt usla och fullständigt idiotiska att det gör mig ledsen att se att vanligtvis vettiga människor sprider dem. De är en parad av överdrifter, felaktig logik och rutten unken sexism när den är som värst förutom att den nu riktas mot män istället för kvinnor.

Ehrenberg är hela tiden konsekvent med att inkludera sig själv i kollektivet av män, och all skit han kastar ur sig riktar han mot ett "vi" som han ser sig själv som en del av. Om han vill hävda att han själv är mindre intelligent och oförmögen att förbättra världen så är jag absolut benägen att hålla med om han nu menar allvar med dessa artiklar. Men dra inte in mig i det! Ehrenberg, du känner inte mig, och vill du döma mig bara för att jag har en penis så visar du på vilken låg intellektuell nivå du baserar dina resonemang.

Men varför går dessa artiklar hem? Jag har sett det förr, denna otäcka tendens hos de mest engagerade feministerna att svälja allt som sägs i feminismens namn. Så fort något sägs emot manliga normer så är detta något inte bara bra, utan det är Sanningen som ska matas till alla tills de "slutar säga emot det som står där" (äkta citat från en vän till mig). För så är det i dagens mest aktiva feminism, man jobbar inte med värderingar, man jobbar med Den Enda Sanningen, och alla som säger emot den eller ens kritiserar materialet till den är vidriga mansgrisar eller förtappade könsförrädare.

Jag tycker verkligen det är dags för feminister att ägna mer tid åt att studera retorik (och inte gömma sig bakom ursäkten att alla klassiska läror är "enbart till för den vite mannen") för att kunna urskilja den argumentation för deras sak som är bra, och förkasta den som är dålig (som Ehrenbergs artiklar). Man ska inte svälja allt, för artiklar som Ehrenbergs gör mer skada än nytta.

Artiklarna tilltalar bara de redan frälsta, de alienerar män som försöker vara duktiga, och de har ingen potential att omvända de verkliga chauvinisterna. Bara tänk hur kul det är för mig som är en kille som vill motverka sexism och kvinnoförtryck i samhället, men som som blir tillsagd "Allt du gör är värdelöst för du är man och därmed medverkar du till våldtäkt bara genom att gå förbi en H&M-affisch". Tror ni jag blir särskilt pepp att sluta upp med feministerna om jag får höra sådant? Detta är en av de största anledningarna till att jag inte kallar mig feminist: för att sådan fruktansvärda saker som Ehrenbergs artiklar framhålls som den rätta läran.

Det finns de som säger att vi inte borde ta texterna personligt eftersom de inte riktar sig till individer utan till män som grupp. Newsflash! En grupp består enbart av individer, och hur exakt ska jag bära mig åt för att inte ta det personligt när en debattör påstår att den grupp som han buntar in mig i är mindre intelligenta? Lika lite som kvinnor och invandrare ska män ej heller behöva ta detta.

Jag accepterar ingen kollektiv skuld! Jag vägrar stå ut med fördomar riktade mot mig för egenskaper jag inte valt själv! Jag tar bara ansvar för handlingar jag själv utför! Jag gör det goda jag kan och jag vägrar att kallas hycklare eller medbrottsling för det onda som andra gör!

Det är generalisering i sig som vi ska bekämpa, inte bara rikta den åt nya håll. Vi måste alla personligen ta ansvar för en bättre värld. Det är individerna som driver utvecklingen, ej grupperna, och att då fortsätta hopklumpningen är den grövsta miss man kan göra.

Att vara privilegierad med fri rörlighet

Jag är född och uppväxt i Sverige, men just nu bor jag i Australien. Innan dess bodde jag i Israel. Innan dess Island. Varför? För att jag kände för det!

Jag ville tillbringa tid i spännande länder och få nya upplevelser. Behöver jag motivera den önskan?

När jag åker tillbaka till Sverige kommer jag att stanna till i Tokyo och hälsa på en vän som nyss flyttat dit. Varför gjorde hon det? För att hon älskar Japan och ville leva där ett tag. Ingen mer motivering nödvändig.

Vart ska jag flytta härnäst? Inte säker, jag funderar på Norge eller Tyskland, eller kanske tillbaka till Island. Ingen brådska att bestämma, jag behöver ändå inte be någon om tillåtelse.

Varför är det så enkelt för mig? För att jag är privilegierad. Jag är född som medborgare i ett rikt och välutvecklat land, och får därmed allt serverat för mig. Det är lätt att glömma, och att inte se hur mycket svårare människor från andra delar av världen har det.

SDU gjorde nyligen en film där de redogör för sin högst vinklade syn på svensk flyktingpolitik. Förutom att summera miljontals människoöden till en hög vita bollar som lätt kan flyttas fram och tillbaka, samt att förmedla intrycket att Sverige är det enda land som hjälper flyktingar och att antalet flyktingar i världen konstant ökar, så visar man också på de läskiga svarta bollarna som får stå för de illvilliga människor som gör något så avskyvärt och förkastligt som att flytta till ett annat land utan att ha asylskäl. Dessa hemska individer som gör något så kriminellt som att försöka ta sig till Sverige utan att vara förföljda. Usch för dem! Är man inte förtryckt så har man ingen ursäkt att lämna landet man är född i. Eller?

Vad drömmer svenskar om att göra då? Kanske plugga i USA? Tjäna en hacka på att jobba i Norge? Backpacka runt i Sydostasien? Skaffa ett hus i Spanien för pensionen? Inga problem med det, vi behöver inte asylskäl för sådant. Inte heller gör det något att vi har utmärkta universitet, välbetalda jobb, vandringsleder i fjällen och sommarstugor på Öland. Vi tar oss ändå rätten att söka något bättre utanför Sveriges gränser. Är vi de svarta bollarna då? De där läskiga människorna som flyttar till ett annat land utan att egentligen behöva det?

Någon som illustrerar detta utmärkt är Erik Almqvist som nyligen har flyttat till Ungern, enligt egen utsago på grund av en hotbild mot honom i Sverige och bristen på mångkultur i Ungern. Detta är alltså en man som själv vill neka andra människor möjligheten att fly från en hotbild, och som nu genom sin blotta närvaro bidrar till att göra Ungern aningen mer mångkulturellt. Ironin passerar inte obemärkt förbi, och tankarna går till det gamla citatet: "Jag ska flytta till ett land som inte tar emot invandrare".

Men jag tror att Almqvist själv inte ser hyckleriet i det han gör. För honom är det en självklarhet att han som ljushyad svensk ska få flytta till ett annat land om han så vill. Han ser sig förmodligen inte som invandrare för han är ju inte svarthårig och fattig. Det är lätt att glömma bort hur privilegierad man är.

Men de människor som mest behöver möjligheten att flytta är samma människor som nekas den. De människor som flyr krig, svält och naturkatastrofer möts av snårig byråkrati och åratal av internering när de lyckats ta sig till ett land där de skulle kunna få ett liv i trygghet. Och alla de människor som lever i fattigdom och som skulle kunna nå välstånd om de bara fick möjligheten att jobba i ett mer utvecklat land, de uppmanas att helt enkelt stanna där de är. Varför?

För att vi i den rika delen av världen inte ska få vår idyll störd av att fattiga människor kommer hit och visar upp sig i sin nöd. Många politiker, främst sverigedemokrater men även vissa andra, vill förbjuda tiggeri. Inte för att de vill hjälpa de människor som tigger, det är en efterkonstruktion, utan för att de vill slippa se tiggarna. Budskapet är solklart: fortsätt vara fattig, bara var det någonstans där jag slipper se det. Och så funkar hela migrationspolitiken globalt. Fattiga människor ska stanna där de är och fortsätta leva i misär, för det är bättre än att de kommer till västvärlden och "förstör vår stadsbild". Så cyniskt är det hela, att människor nekas att ens få en chans att förbättra sina liv, för att de människor som redan är rika vill inte riskera minsta lilla stress i sitt samhälle. De människor som mest behöver möjligheter är de som får minst.

Hela migrationspolitiken bygger på fördomar, för migranter döms för sådant de ännu inte har gjort. De huvudsakliga invändningarna är två: att invandrare skulle suga ut vårt välfärdssamhälle, och att de skulle begå brott. Ingen av dessa påståenden är relevanta invändningar mot fri rörlighet, för de utgår nämligen från felaktiga grunder.

Det sociala skyddsnätet kan konstrueras så att det inte ger samma tjänster till icke-medborgare som det gör till medborgare, utan kräver att man först ska bidra genom skatt. När jag åkte till Australien för att jobba ställde jag inga som helst krav på att få vara del av landets sociala skyddsnät. Allt jag ville ha var möjligheten att få arbeta och försörja mig själv utan att staten ställde sig i vägen.

Fri rörlighet är något helt separat från välfärdssystemet, det handlar om att ge människor rätten att röra på sig men inte att kräva ekonomiska subventioner. Ändå kanske någon protesterar mot tanken att en massa människor ska invandra till Sverige och vara fattiga, varpå jag frågar om det verkligen är bättre att de stannar i sina ursprungsländer och är fattiga där? Återigen samma resonemang att det är okej att människor är fattiga så länge vi rika slipper se det. Flyttar de till mer utvecklade länder så har de åtminstone fler möjligheter, så länge inte rasism och språkbarriärer förstör för dem, något som är högst inom vår kontroll att stävja, men mer om det någon annan gång.

En annan fördom är att invandrare bara kommer begå en massa brott, därför är det lugnast att inte släppa in dem. Med den tankegången behandlar man alltså alla invandrare som förväntade brottslingar och straffar dem för handlingar som de ännu inte begått och kanske aldrig kommer att begå. När man är inom ett visst lands gränser så förväntas man följa det landets lagar, annars blir man bestraffad. Svårare än så är det inte. Inga speciella undantag eller förväntningar ska riktas mot invandrare. Den som begår ett brott bär ansvar för det, ingen annan. Även detta är fullständigt separat från tanken om fri rörlighet, för brottsbeivrande är något som sker i alla länder.

Vi måste komma ifrån tanken om att för att hjälpa andra människor så handlar det bara om att ge dem pengar. Vi måste allt mer se att det mest av allt handlar om att ge dem möjligheter.

Vi måste sluta betrakta det som något suspekt att flytta mellan länder. Vi måste kämpa för att alla ska ges chansen att kunna flytta vart de än vill i världen, ges chansen att försörja sig själva och leva inom lagens ramar på samma villkor som de infödda, och överhuvudtaget kunna kämpa för ett bättre liv. I slutänden ska ingen behöva motivera sin flytt med något annat än: "Jag kände för att göra det".

Riv gränserna, befria människorna!

Sluta dalta med SD:s väljare - kalla idioti vid dess rätta namn

Det brukar ofta höras att Sverigedemokraterna är mobbade, att de behandlas odemokratiskt, att de trakasseras av media och det politiska etablissemanget. Men detta är senare års största politiska bluff, en skickligt skapad image som en skrämmande del av samhället är på väg att köpa. Denna bild av sakers situation är precis vad SD vill att vi ska se och tro på.

SD påstår att de inte behandlas som andra partier, och det stämmer, men i helt motsatt riktning mot vad de säger. Faktumet är att det daltas mer med SD än något annat parti. De bedöms med en helt annan måttstock än andra politiker, och de tillåts komma undan med mer rasism än någon annan. Den öppna främlingsfientlighet och fascism som frodas hos SD, deras maffiaorganisation Avpixlat, samt övriga tillhörande grupper är skrämmande (jag orkar inte ens räkna upp exempel, den som vill se kan ta en titt på Inte rasist, men...).

Varför kommer de undan med sådant? Jo, därför att journalister och skribenter i Sverige har under flera år matats med attityden att man måste vara försiktig när man skriver om SD. Denna attityd kan delas upp i olika kategorier:
1. Den mesiga: "Om du skriver något dåligt om SD så mobbar du dem och är odemokratisk"
2. Den cyniska: "Om du skriver något dåligt om SD så ger du dem uppmärksamhet och de kommer att få fler röster"
3. Den skrämda: "Om du skriver något dåligt om SD så kommer du att få motta hot och trakasserier från deras anhängare"

Jag ska ta dessa en i taget.

1. Idén om att all kritisk granskning av SD, samt att kalla dem vid deras rätta epitet "främlingsfientliga" och "rasister", är odemokratisk mobbing är en idé som framgångsrikt drivits av SD:s sympatisörer i målsättning att slippa kritik. Det har gått så långt att folk räds att skriva något minsta negativt om SD för att de vill slippa höra den jobbiga talkören om att man är odemokratisk (vare sig den kommer från SD-anhängare eller folk som "inte gillar SD men de är ju ändå demokratiskt valda").
Vad är resultatet? Plocka fram slumpvis utvald artikel om rasismincident involverande SD och tänk dig att detta hänt inom vilket annat parti som helst. Hur stor hade skandalen blivit? Garanterat större. Om Beatrice Ask och Anders Borg sprungit omkring med järnrör och skrikit "blatte-lover", hade de fått vara kvar i M ens en sekund? Knappast.
Men när det gäller SD så tassas det försiktigt och man håller tillbaka på fördömande ord för man vill ju inte verka odemokratisk. Men märkligt nog är SD det enda parti som man är en odemokratisk mobbare om man granskar, och det borde verkligen säga något om hur inplanterad den bilden är av partiets anhängare. SD bedöms med en helt annan måttstock än andra partier, och det är så de vill ha det.

2. Från diverse oroade antirasister kommer ofta det varnande påpekandet att om man ger SD negativ uppmärksamhet så kommer de bara att växa och man gör sig själv en otjänst och bör därför hålla tillbaka på alltför negativa uttalanden.
Jag finner detta en extremt nedlåtande attityd till alla väljare. Det som det säger är att svenska folket är beredda att rösta på ett parti bara för att det får uppmärksamhet, även negativ. Att folk är beredda att rösta på ett parti bara för att de blir mobbade (kom ihåg från punkt 1 att granskning är mobbing). Att folk är beredda att komplett bortse från vad ett parti står för och rösta på dem bara för att jävlas med etablerade politiker.
Då ska man fråga sig: hur pass moget är sådant röstande? Hur pass respektabelt ställningstagande är det? Hur pass dum i huvudet är man om man röstar utifrån de riktlinjerna?
Ja, jag erkänner att en del av väljarna går efter de linjerna, och jag tänker inte hålla tillbaka när jag säger att de är idioter. Även om SD verkligen var utsatta för mobbing så skulle jag inte rösta på dem eftersom deras sakpolitik är åt helvete. Jag är också less på de etablerade partierna och skulle vilja ge dem en känga, men inte fan gör jag det genom att rösta på ett parti som är sämre på alla sätt och vis!
Jag har ingen, noll, zero respekt för att någon röstar på SD bara för att vara anti, och det borde ingen annan ha heller. Och att tro att hela svenska folket resonerar på det viset blottlägger en väldigt cynisk och negativ bild av väljarkåren.
Lyckligtvis tror jag att de flesta medborgare är mognare än så. Jag tror att de flesta människor vill rösta utifrån sakpolitik och är kapabla att skaffa sig en resonabel ståndpunkt om vilket parti de ska rösta på (förutsatt att de får tillgång till ordentlig granskning från media, se punkt 1). SD har visat en märklig förmåga att öka i opinionsundersökningar varje gång de gör bort sig och varit rasistiska lite för öppet, men det måste slå i ett tak, för inget parti kan växa för evigt på negativ uppmärksamhet.
Vi måste sluta agera utifrån den nedlåtande tanken "Jag är minsann smart nog att genomskåda SD, men alla andra kommer ju rösta på vad som än står i tidningen om". Om du själv ser dig som vettig, våga utgå från att de flesta andra människor också kan vara det.
Vi måste våga uppmärksamma dåliga saker kring SD utan att tro att hela svenska folket är dumma boskap som röstar på vilket parti vars logga man än viftar framför dem.

3. Det är extremt obehagligt hur alla journalister, tjänstemän och offentliga personer som uttalar något negativt om SD eller ens bedriver granskning av dem utifrån normal standard utsätts för hot och trakasserier av en armé av nättroll påhejade av utpressarorganisationen Avpixlat, kopplad till SD via järnrörshuliganen Kent Ekeroth som fortfarande är med i partiet. De säger sig agera i demokratins namn, men all rasism och förtryck berättigas med ett påstått underläge, och det som nu sker i Sverige är jämförbart med det som drabbar regimkritiska skribenter i auktoritära stater som Ryssland, Eritrea, Venezuela, Iran m.fl., med skillnaden att SD inte är ett regeringsparti utan bara ett minoritetsparti. Vi behöver göra ett stort offentligt upprop till stöd för pressfriheten och för journalisters rätt att göra sitt jobb utan att leva i rädsla. Alla som värnar det öppna samhället måste ta detta på allvar och agera.

Jag har ägnat väl mycket tid redan åt att såga SD:s sakpolitik för de lögner och skrämselpropaganda den är baserad på, och jag tänker inte här gå djupare in på varför den är fullständigt värdelös och vidrig för mänsklig värdighet. I brist på sakliga skäl att rösta på SD ser jag att de som ändå gör det är antingen rakt ut rasister och tilltalas av det om faller ur partiföreträdarnas glappande munnar, eller så letar de enkla förklaringar till vad som är fel i deras liv och orkar inte med att läsa på innan de uttalar åsikter, eller så brister de i empati och tror att solidaritet stannar vid en nationsgräns, eller så vill de jävlas med etablissemanget och röstar i ren trots.
I alla ovanstående fall är det en fullständigt idiotiskt ställningstagande. Nej, jag tänker inte linda in det! Folk som röstar på SD är okunniga idioter med hemsk människosyn.

Vi måste sluta dalta med SD, vi måste sluta gå på deras taktiker för att slippa granskning, vi måste sluta tassa runt dem i rädsla av vad folk på nätet ska säga om oss. Vi måste säga emot varje gång deras kommentarsfältstroll försöker sprida de normer som jag tagit upp i detta inlägg.
Vi måste sluta låtsas som att det är synd om dem. De gottar sig i varje gång de inte blir inbjudna till en fotbollsmatch eller Nobelfest, och media spelar med i det hela och låter dem få enkla oförtjänta offerpoäng, trots att privata sammanslutningar får bjuda in vilka de än vill. Vill du ha en fascist vid ditt middagsbord? Du är inte odemokratisk om du säger nej. Sluta låtsas att SD ska ha rätt att vara med överallt, och att de ska få gråta ut i pressen när de inte får det, och att det skulle vara logiskt att de får röster av den anledningen.
Vi måste sluta köpa deras problemformuleringar i stil med "Hur mycket invandring tål Sverige?". Vi ska inte "ta debatten" med dem, för det finns ingen vettig debatt att ta.

Richard Dawkins har sagt att han aldrig ställer upp på debatt med kreationister, och det kan ju verka dumt då han ger intrycket av att vara feg trots att han skulle krossa dem brutalt om han väl försökte. Men hans förklaring är att åhörare tenderar att se en debatt som en kamp mellan två likvärdiga sidor där bägge har något vettigt att säga, och således riskerar man att ge legitimitet åt en motståndare som bara har skitsnack att komma med, kanske med resultat att folk lockas dit.
Allt snack om att "ta debatten" ger bilden av att SD har något att komma med, trots att de bara ger rasistisk dynga. De är inget vettigt oppositionsparti, de har inga bra lösningar att presentera, men all missriktad respektfullhet göder bara bilden att de är en legitim aktör med något viktigt att säga.
Istället ska de granskas på samma nivå som alla andra politiker, och presenteras för de byfånar de är. I riksdagen ska de isoleras så att vi kan minimera den skada de ställer till med.

De vi måste resonera med är SD:s väljare. Fråga dem varför de röstar på SD, skärskåda deras resonemang och visa på de enorma hålen i dem och hur felaktigt de har tänkt. Naturligtvis kommer många av dem att reagera tjurigt och envist. Jag kallade dem precis idioter i denna text, klart som fan att varje SD:are som läser detta kommer att hålla fast vid sin ståndpunkt i ren trots!
Men sådant varar inte för evigt. Fakta, rationalitet och empati har en tendens att bryta igenom varje hårt skal av ilska och rädsla, och det är sådant vi måste bombardera SD-anhängarna med varje dag. Vi måste fortsätta sprida tanken att öppenhet och värdighet är bättre än fördomar och fientlighet.
Det kommer att ta lång tid att nå fram till många av dem, och vi kommer kanske för överskådlig tid att ha främlingsfientligt parti för okunniga väljare i riksdagen. Men det är bättre att vara ärlig och tålmodig än att i artighetens namn ge legitimitet åt idioti och låta rasister komma undan med hemskheter.

Sluta upp med slappheten och urskuldandet av främlingsfientlighet, stå upp för ordentlig granskning, bedöm folk efter den standard man kan förvänta sig av vuxna människor, och fortsätt kämpa för mänsklig värdighet!

EU är verkligen värt fredspriset

Nobels Fredspris för 2012 kan vara det mest välförtjänta som någonsin tilldelats. Visserligen är det trist opersonligt att ge det till en så stor organisation som EU, men när det ges på meriter så är det oerhört värdigt.

Direkt efter tilldelandet så inleddes en kör av fördömanden från de vanliga belackarna. Det är fashionabelt att hata EU i Sverige, så till den milda grad att man knappast behöver ha belägg för det man säger när man utövar bashingen, och armén av EU-hatare fick givetvis en kollektiv ryggmärgsreflex att dissa tilldelandet på samma vis som man alltid känner sig tvungen att racka ner på allt som ens är kopplat till EU.

Men det finns ett faktum som ingen kan förneka, och som gör det uppenbart hur genomskinligt tom och pressad kritikstormen är: freden i Europa.
Det har aldrig varit krig mellan två EU-stater, trots att dessa stater inluderar länder som har bedrivit mängder av krig genom historien, och däribland varit huvudskådeplatsen för de två blodigaste krig som mänskligheten utkämpat. Det har varit fred i Västeuropa i 67 år, och idag är denna fred även utsträckt österut. Försoningen mellan ärkefienderna Frankrike och Tyskland har hållit ända sedan Andra Världskriget.

EU har spelat en väldigt stor roll i detta genom förhandlingar, samarbete, öppnande av gränser, handel, kulturellt utbyte, ekonomisk interdependens etc. Det är ett faktum som inte ens de mest inbitna EU-hatarna kan förneka - att EU har bidragit i hög grad till att låta hundratals miljoner männskor leva i fred i flera decennier, och det är tamejfan värt ett fredspris!

Det blir närmast pinsamt hur belackarna ändå försöker villa bort korten genom att prata om de brister EU har demokratiskt, strukturellt och byråkratiskt. Ja, jag håller med om det finns mycket som bör förbättras med EU, men det ligger ändå utanför ramen för vad fredspriset innebär, och förändrar inte ovanstående faktum.
De mer kortfattade EU-hatarna slänger på slentrian även ur sig diverse liknelser till diktaturer och skämmer därigenom ut sig med grova brott mot Godwins lag som jag tvivlar starkt att de ens själva tror på. Det är pinsamt att man ska behöva förklara för vuxna människor att EU trots alla sina imperfektioner är inte i närheten lika illa som Nazityskland, Sovjetunionen eller Iran.

Andra väljer att peka på den svåra ekonomiska krisen som flera EU-länder just nu genomgår och menar att det är dålig tajming att ge priset nu. Jag tycker tvärtom - det är utmärkt tajming!
Trots skuldkrisen som tvingat flera länder till recession och enskilda människor till desperation så är vi inte i närheten av att se krig bryta ut i Europa. Låt mig upprepa det för tydlighets skull: vi är långt ifrån att ens ha risk till krigsutbrott! Det är en stor skillnad till hur länderna ifråga agerade i liknande situationer förr i tiden. Det är lätt att publicera foton på kravallpolis, tårgas och brinnande barrikader och låtsas som att det är ett argument, men dessa scener är ljusår ifrån de fruktansvärda scener som utspelade sig i forna krig.

Vad vi ser nu är istället att länderna samarbetar och hjälper varandra. Tyska ledare tvingar inte på Grekland nedskärningar för att vara taskiga, och om man tycker det är fel approach så får man argumentera för det istället för att ägna sig åt fler brott mot Godwins lag och ignorera det faktum att länderna inom EU nu gör vad de kan för att stödja varandra istället för att låta varandras ekonomier krascha. Samarbete är rätt väg att gå, särskilt i svåra tider, och att tilldela fredspriset just nu är ett oerhört starkt statement för att stödja detta och mana till dess fortsättning. Jag hoppas att tilldelningen av priset ger en rejäl skjuts till insatserna att hålla EU samman.

Det problem som Europa står inför är inte mer integration via EU, tvärtom. Det är en återgång till segregation via nationalism som är det verkliga hotet. Att så många människor än idag rutinmässigt delar in andra människor i grupper efter nationalitet och separerar dessa och ställer dem mot varandra är det som hotar freden. Håll det i åtanke när du läser nyheterna om skuldkrisen nästa gång: alla de farligaste riskerna vi står inför har att göra med minskat samarbete, inte ökat. Nationalism är ett gissel som plågar mänskligheten, och insatser för att minska dess inflytande är insatser för långsiktig fred.

EU-hatarna själva illustrerar grupptänket när de gladeligen slänger ur sig beskyllningar och stereotyper kring hela det norska folket utifrån ett beslut som tagits av en liten kommitté. Se inom er själva, och där kommer ni att hitta problemet.

Själv skålar jag för ett av de mest klarsynta fredsprisen någonsin.