Sluta dalta med SD:s väljare - kalla idioti vid dess rätta namn

Det brukar ofta höras att Sverigedemokraterna är mobbade, att de behandlas odemokratiskt, att de trakasseras av media och det politiska etablissemanget. Men detta är senare års största politiska bluff, en skickligt skapad image som en skrämmande del av samhället är på väg att köpa. Denna bild av sakers situation är precis vad SD vill att vi ska se och tro på.

SD påstår att de inte behandlas som andra partier, och det stämmer, men i helt motsatt riktning mot vad de säger. Faktumet är att det daltas mer med SD än något annat parti. De bedöms med en helt annan måttstock än andra politiker, och de tillåts komma undan med mer rasism än någon annan. Den öppna främlingsfientlighet och fascism som frodas hos SD, deras maffiaorganisation Avpixlat, samt övriga tillhörande grupper är skrämmande (jag orkar inte ens räkna upp exempel, den som vill se kan ta en titt på Inte rasist, men...).

Varför kommer de undan med sådant? Jo, därför att journalister och skribenter i Sverige har under flera år matats med attityden att man måste vara försiktig när man skriver om SD. Denna attityd kan delas upp i olika kategorier:
1. Den mesiga: "Om du skriver något dåligt om SD så mobbar du dem och är odemokratisk"
2. Den cyniska: "Om du skriver något dåligt om SD så ger du dem uppmärksamhet och de kommer att få fler röster"
3. Den skrämda: "Om du skriver något dåligt om SD så kommer du att få motta hot och trakasserier från deras anhängare"

Jag ska ta dessa en i taget.

1. Idén om att all kritisk granskning av SD, samt att kalla dem vid deras rätta epitet "främlingsfientliga" och "rasister", är odemokratisk mobbing är en idé som framgångsrikt drivits av SD:s sympatisörer i målsättning att slippa kritik. Det har gått så långt att folk räds att skriva något minsta negativt om SD för att de vill slippa höra den jobbiga talkören om att man är odemokratisk (vare sig den kommer från SD-anhängare eller folk som "inte gillar SD men de är ju ändå demokratiskt valda").
Vad är resultatet? Plocka fram slumpvis utvald artikel om rasismincident involverande SD och tänk dig att detta hänt inom vilket annat parti som helst. Hur stor hade skandalen blivit? Garanterat större. Om Beatrice Ask och Anders Borg sprungit omkring med järnrör och skrikit "blatte-lover", hade de fått vara kvar i M ens en sekund? Knappast.
Men när det gäller SD så tassas det försiktigt och man håller tillbaka på fördömande ord för man vill ju inte verka odemokratisk. Men märkligt nog är SD det enda parti som man är en odemokratisk mobbare om man granskar, och det borde verkligen säga något om hur inplanterad den bilden är av partiets anhängare. SD bedöms med en helt annan måttstock än andra partier, och det är så de vill ha det.

2. Från diverse oroade antirasister kommer ofta det varnande påpekandet att om man ger SD negativ uppmärksamhet så kommer de bara att växa och man gör sig själv en otjänst och bör därför hålla tillbaka på alltför negativa uttalanden.
Jag finner detta en extremt nedlåtande attityd till alla väljare. Det som det säger är att svenska folket är beredda att rösta på ett parti bara för att det får uppmärksamhet, även negativ. Att folk är beredda att rösta på ett parti bara för att de blir mobbade (kom ihåg från punkt 1 att granskning är mobbing). Att folk är beredda att komplett bortse från vad ett parti står för och rösta på dem bara för att jävlas med etablerade politiker.
Då ska man fråga sig: hur pass moget är sådant röstande? Hur pass respektabelt ställningstagande är det? Hur pass dum i huvudet är man om man röstar utifrån de riktlinjerna?
Ja, jag erkänner att en del av väljarna går efter de linjerna, och jag tänker inte hålla tillbaka när jag säger att de är idioter. Även om SD verkligen var utsatta för mobbing så skulle jag inte rösta på dem eftersom deras sakpolitik är åt helvete. Jag är också less på de etablerade partierna och skulle vilja ge dem en känga, men inte fan gör jag det genom att rösta på ett parti som är sämre på alla sätt och vis!
Jag har ingen, noll, zero respekt för att någon röstar på SD bara för att vara anti, och det borde ingen annan ha heller. Och att tro att hela svenska folket resonerar på det viset blottlägger en väldigt cynisk och negativ bild av väljarkåren.
Lyckligtvis tror jag att de flesta medborgare är mognare än så. Jag tror att de flesta människor vill rösta utifrån sakpolitik och är kapabla att skaffa sig en resonabel ståndpunkt om vilket parti de ska rösta på (förutsatt att de får tillgång till ordentlig granskning från media, se punkt 1). SD har visat en märklig förmåga att öka i opinionsundersökningar varje gång de gör bort sig och varit rasistiska lite för öppet, men det måste slå i ett tak, för inget parti kan växa för evigt på negativ uppmärksamhet.
Vi måste sluta agera utifrån den nedlåtande tanken "Jag är minsann smart nog att genomskåda SD, men alla andra kommer ju rösta på vad som än står i tidningen om". Om du själv ser dig som vettig, våga utgå från att de flesta andra människor också kan vara det.
Vi måste våga uppmärksamma dåliga saker kring SD utan att tro att hela svenska folket är dumma boskap som röstar på vilket parti vars logga man än viftar framför dem.

3. Det är extremt obehagligt hur alla journalister, tjänstemän och offentliga personer som uttalar något negativt om SD eller ens bedriver granskning av dem utifrån normal standard utsätts för hot och trakasserier av en armé av nättroll påhejade av utpressarorganisationen Avpixlat, kopplad till SD via järnrörshuliganen Kent Ekeroth som fortfarande är med i partiet. De säger sig agera i demokratins namn, men all rasism och förtryck berättigas med ett påstått underläge, och det som nu sker i Sverige är jämförbart med det som drabbar regimkritiska skribenter i auktoritära stater som Ryssland, Eritrea, Venezuela, Iran m.fl., med skillnaden att SD inte är ett regeringsparti utan bara ett minoritetsparti. Vi behöver göra ett stort offentligt upprop till stöd för pressfriheten och för journalisters rätt att göra sitt jobb utan att leva i rädsla. Alla som värnar det öppna samhället måste ta detta på allvar och agera.

Jag har ägnat väl mycket tid redan åt att såga SD:s sakpolitik för de lögner och skrämselpropaganda den är baserad på, och jag tänker inte här gå djupare in på varför den är fullständigt värdelös och vidrig för mänsklig värdighet. I brist på sakliga skäl att rösta på SD ser jag att de som ändå gör det är antingen rakt ut rasister och tilltalas av det om faller ur partiföreträdarnas glappande munnar, eller så letar de enkla förklaringar till vad som är fel i deras liv och orkar inte med att läsa på innan de uttalar åsikter, eller så brister de i empati och tror att solidaritet stannar vid en nationsgräns, eller så vill de jävlas med etablissemanget och röstar i ren trots.
I alla ovanstående fall är det en fullständigt idiotiskt ställningstagande. Nej, jag tänker inte linda in det! Folk som röstar på SD är okunniga idioter med hemsk människosyn.

Vi måste sluta dalta med SD, vi måste sluta gå på deras taktiker för att slippa granskning, vi måste sluta tassa runt dem i rädsla av vad folk på nätet ska säga om oss. Vi måste säga emot varje gång deras kommentarsfältstroll försöker sprida de normer som jag tagit upp i detta inlägg.
Vi måste sluta låtsas som att det är synd om dem. De gottar sig i varje gång de inte blir inbjudna till en fotbollsmatch eller Nobelfest, och media spelar med i det hela och låter dem få enkla oförtjänta offerpoäng, trots att privata sammanslutningar får bjuda in vilka de än vill. Vill du ha en fascist vid ditt middagsbord? Du är inte odemokratisk om du säger nej. Sluta låtsas att SD ska ha rätt att vara med överallt, och att de ska få gråta ut i pressen när de inte får det, och att det skulle vara logiskt att de får röster av den anledningen.
Vi måste sluta köpa deras problemformuleringar i stil med "Hur mycket invandring tål Sverige?". Vi ska inte "ta debatten" med dem, för det finns ingen vettig debatt att ta.

Richard Dawkins har sagt att han aldrig ställer upp på debatt med kreationister, och det kan ju verka dumt då han ger intrycket av att vara feg trots att han skulle krossa dem brutalt om han väl försökte. Men hans förklaring är att åhörare tenderar att se en debatt som en kamp mellan två likvärdiga sidor där bägge har något vettigt att säga, och således riskerar man att ge legitimitet åt en motståndare som bara har skitsnack att komma med, kanske med resultat att folk lockas dit.
Allt snack om att "ta debatten" ger bilden av att SD har något att komma med, trots att de bara ger rasistisk dynga. De är inget vettigt oppositionsparti, de har inga bra lösningar att presentera, men all missriktad respektfullhet göder bara bilden att de är en legitim aktör med något viktigt att säga.
Istället ska de granskas på samma nivå som alla andra politiker, och presenteras för de byfånar de är. I riksdagen ska de isoleras så att vi kan minimera den skada de ställer till med.

De vi måste resonera med är SD:s väljare. Fråga dem varför de röstar på SD, skärskåda deras resonemang och visa på de enorma hålen i dem och hur felaktigt de har tänkt. Naturligtvis kommer många av dem att reagera tjurigt och envist. Jag kallade dem precis idioter i denna text, klart som fan att varje SD:are som läser detta kommer att hålla fast vid sin ståndpunkt i ren trots!
Men sådant varar inte för evigt. Fakta, rationalitet och empati har en tendens att bryta igenom varje hårt skal av ilska och rädsla, och det är sådant vi måste bombardera SD-anhängarna med varje dag. Vi måste fortsätta sprida tanken att öppenhet och värdighet är bättre än fördomar och fientlighet.
Det kommer att ta lång tid att nå fram till många av dem, och vi kommer kanske för överskådlig tid att ha främlingsfientligt parti för okunniga väljare i riksdagen. Men det är bättre att vara ärlig och tålmodig än att i artighetens namn ge legitimitet åt idioti och låta rasister komma undan med hemskheter.

Sluta upp med slappheten och urskuldandet av främlingsfientlighet, stå upp för ordentlig granskning, bedöm folk efter den standard man kan förvänta sig av vuxna människor, och fortsätt kämpa för mänsklig värdighet!

Det är dags att begrava generaliseringarna och den kollektiva skulden

Propagandakriget i efterspelet kring attentaten i Norge är redan igång, och det finns många som har intresse av att förvirra, så jag ska försöka reda ut några av sakerna som diskuteras nu.

SD:s Kent Ekeroth låg i startgroparna att använda terrordåden i politiska syften eftersom han och många andra var tvärsäkra på att islamister låg bakom det hela. Tidigare har hatsidor som Politiskt Inkorrekt använt bilder av Taimour Abdulwahab (självmordsbombaren i Stockholm) för att hetsa mot alla muslimer. Det har skett skamlöst och aggressivt.

Men SD:arna kom av sig, och det blev jävligt tyst ett tag. Nu är de dock tillbaka för att rädda vad som räddas kan, och det är inte vackert.

Låt oss se hur det blir om vi använder nationalisternas egen retorik på Anders Behring Breivik. Han är en kristen fundamentalist, ska vi då säga att "Kristendomen är en våldbejakande ideologi som är oförenlig med ett demokratiskt samhälle", "Det finns inga moderata kristna", "Kristendomen är det största hotet sedan nazismen" och "Att släppa in kristna i vårt samhälle är självmord"?

Nej, givetvis ska vi inte säga sådant, för det är vidriga generaliseringar om stora grupper människor där de flesta är fridfulla och tar avstånd från våld. Ändå är det exakt sådana saker som nationalister har sagt om muslimer, och ofta kommit undan med det. Jag är inte ett fan av vare sig kristendom eller islam, men att dela ut kollektiv skuld på ovanstående sätt är något som gör mig väldigt arg.

Vad gör armén av SD-troll nu? De använder sina två främsta vapen: lögner och hån.

Trots allt som står skrivet på deras hatsidor försöker de nu påstå att de minsann aldrig har hetsat mot muslimer i allmänhet. Istället försöker de påstå att de är lika oskyldiga som vanliga muslimer när islamister begår terrordåd (något de aldrig sagt tidigare). Sorry, men sverigedemokrater är inte den grupp som motsvarar muslimer i dagens situation. Ovanstående exempel med kristna är mer träffsäkert. SD och deras supporters är däremot en liten grupp som aktivt driver propaganda, och är snarast att jämföra med de islamistiska näteverk som i värsta fall kan driva anhängare till självmordsdåd.

Ändå försöker nationalisterna aktivt håna alla som talar politik i samband med Breiviks dåd, trots att det är ett uppenbart politiskt dåd (närmare bestämt drivande samma agenda som SD och övriga nationalistpartier, om än med grövre metoder). Nationalisterna viftar undan det hela med att Breivik är en ensam galning och brännmärker alla som vågar nämna politik i sammanhanget (för de är nämligen skitskraja för implikationerna som kommer fram). Ändå var det ända fram till nyligen som de hånade oss som påstod att Abdulwahab var en ensam galning, och var istället överlyckliga att slå politiska poänger av det hela. Nu är situationen omvänd, och de försöker skamlöst använda den retorik de nyligen hånat. Oceanien är och har alltid varit i krig med Östasien.

Breivik är en ensam galning. Men hans extremism växte inte fram av sig själv i ett vakuum. På samma sätt som islamister indoktrinerades han i nätcommunities där hatet flödar. Sidor som PI och partier som SD har faktiskt en skuld i sammanhanget. Inte för morden i sig, men för att piska upp en stämning där man avhumaniserar fienden och förrädare. Det är nu dags att pudla, rejält!

Det är där vi är idag. Ingen gör den galna generaliseringen att skylla dåden i Norge på alla kristna, men samtidigt försöker nationalisterna frenetiskt slippa en diskussion om vad deras ideologi och retorik har för kopplingar till Breiviks dåd. Men den diskussionen ska de inte slippa. Allt hänger ihop – en hatfylld retorik mot muslimer där hatsidorna kommer undan med att utdela kollektiv skuld för terrordåd är bland det som driver folk som Breivik, och att låta dem styra debatten även denna gång vore en katastrof. Jag lovar att göra min insats för att så inte ska bli fallet.

Det enda jag kan hoppas på är att SD-trollen lär sig något nu när de står i de anklagades bås. Skulden för morden ligger hos mördaren, skulden för hatet ligger hos nätverken som hetsade honom, men den stora befolkningen som aldrig varit inblandade bär ingen skuld.

Nationalisterna har nu tre handlingsalternativ: de kan lägga av med att använda generaliseringar och kollektiv skuld som politiska verktyg, de kan fortsätta använda verktygen konsekvent och måste nu hetsa mot kristna, eller så kan de använda verktygen selektivt och få sitt hyckleri exponerat för hela världen. Hur ska ni ha det?

Personligen hoppas jag på det första alternativet. Det är dags att vi blir av med den avhumanisernade retoriken som ställer grupper mot varandra och göder det hat som i slutänden dödar.

Open letter to Pat Condell

Dear Pat,

First I would like to thank you for most of your videos. Your strong uncompromising stance against religion and your eloquent way of expressing it is like beautiful music to the staunch atheist I am.

But I am also Swedish, and interested in politics, and that's why I must complain about your video "Goodbye Sweden", simply because knowing something about Swedish politics is basis enough to complain here. Not because the video steps on cultural sensitivities, but because you provide a picture that simply is not representative.

I recognize everything you say in the video, because it all seems copy-pasted from the election campaign of the Sweden Democrats – a nationalist, isolationist, and racist party (I mean actual racist, not “Oh my god you can't criticize Islam you're a racist”-racist). To put it in a way that you might relate to: they are the BNP of Sweden. They oppose Islam because they want to establish an ethnically pure, Christian monoculture instead. And everything you say in the video has been said by them, word for word.

They employ the tactic of not really lying, but instead just picking and choosing from reality and only utter what's suits them and ignore the rest. Nothing new really, politicians do it all the time, but SD do it on an unprecedented scale. For example, about the rapes: they were very happy to blame the rising numbers of reported rapes on immigrants (not individual immigrants, but immigrants as a group) without being able to supply any evidence for it. In fact, the number of reported rapes has increased in Sweden since a new broader definition of rape was introduced to Swedish law in 2005. If you follow the current case against Julian Assange, you will see that this definition causes a lot of problems in itself, but that's a separate discussion.

I could keep on going about the other examples you use in the video, but the basic thing you should know is that for every apologist action in Sweden (like the stupid comments by the mayor of Malmö) there is a reaction (massive public criticism). There is an open debate going on, not silence as you seem to think. About the constitution: it's being changed by the government all the time, but it doesn't really mean anything since there is no constitutional court so the government never needs to care about following the constitution anyway. You talk about “multiculturalism” and “Swedish values” as if those were important concepts, but there is no clear definition on either, so they don't make any sense from a lawmaker's point of view.

Back to SD. They employed another tactic when they got criticized (about things like their budget proposal which didn't hold up to the scrutiny of even a freshman economics student), they played the conspiracy card. “The government and all, really all, media are in on it. And if you criticize anything SD says, you are also in on it, or just too much of a coward to speak the truth”. Pat, I'm sad to see you bought that part as well. It's all an act to make SD look like the martyr soothsayer, when in fact they aren't the least bit critical of the sources they themselves quote. There is freedom of the press in Sweden, and the media are bringing up many of the issues about Islam. It does no good to scream “Censorship!” just because the media doesn't say what you want them to say.

Now, I'm not a fan of the Swedish government. They are doing a lot to take our freedom away. But not in the name of Islam (I challenge you to name even one piece of Swedish legislation that has been made according to Muslim guidelines) but instead they are using the threat of Islamist terror to push through some awful anti-privacy laws. I'm not worried that any islamization of Sweden will happen any time soon, I am much more worried about the 1984-style Soviet state that is being constructed.

You may at this point think of me as an apologist for Islam, and I really hate sounding like one, but I feel forced into taking this position because using rhetoric from the Christian fascists is the wrong to go. They have succeeded in spreading a carefully crafted picture of Sweden that makes things seem a lot worse than you would experience if you actually spend some time in Sweden. I'm sad to see an intelligent debater as yourself couldn't penetrate their smokescreen. There are not only two sides in ths fight. I suggest you take contact with The Swedish Humanist Association next time you need some facts on religious influence on Swedish society, I'm sure they will be happy to provide it to you. They know who you are since you are somewhat of a star of the online atheist community, but I know many of them have reacted strongly against your video about Sweden for the same reasons I have.

Personally I spent much time during the last election campaign to counteract the vicious propaganda that you so uncritically have passed along now. I hope to be spending my time up ahead with something more constructive – a new party is being founded, it's called Liberaldemokraterna (no relation to the British LibDems). It will have secularism as a cornerstone, and I hope it will be the right tool to fight all fascism, both Muslim and Christian. Don't worry about any impending Islamic State of Sweden, because it will have to happen over the bloody corpses of me and countless other Swedish secularists.

We need a strong voice as yours, Pat. But please be careful about your sources before you make strong statements about another country.

Yours sincerely,

Självmordsreaktioner

Ett riktigt klantarsel sprängde ihjäl sig själv på Drottninggatan och lyckades bara skada två andra personer i processen. Därmed passar han väl in i mallen för svenska terrorister som enbart utmärker sig med sin inkompetens och inte någon förmåga att orsaka betydande fysisk skada. Han klarade inte ens av att tajma in det på Nobeldagen!

Däremot tror jag att reaktionerna på attentatet kommer att orsaka oss tusenfalt större skada, minst. Först kommer Sverigedemokraterna och övriga rasister att tolka det här som en legitim anledning att ytterligare trakassera stora grupper människor som på något sätt kan associeras till de etniska och religiösa kollektiv som bombaren tillhörde. Redan nu ylar SD:are om att man har del i skulden för detta attentat om man tycker att liberal invandringspolitik är bra. SD-trollens retoriska dumheter når nya bottennivåer.

Sedan så är jag också rädd att regeringen kommer att använda denna historia som ett argument för att gå vidare med integritetskränkande övervakningslagar. En människas galenskap används för att rättfärdiga att vi alla ska övervakas, vi har sett det förr så många gånger. Vi får inte låta dem komma undan med det. Vi måste tålmodigt om och om förklara varför massövervakning är både ineffektivt och odemokratiskt.

Men det allra mest ironiska och mest märkliga är att sådana här attentat tenderar att förstärka de två fenomen som så uppenbart har orsakat det i första början.
Först har vi, som ovan nämnt, spridningen av fördomar mot människor som upplevs som främlingar, och åläggandet av en kollektiv skuld på människor som råkar tillhöra samma kollektiv som attentatsmannen. Att bli utpekad och förföljd för vad en ensam galning har gjort är lika otrevligt som att vara rädd för att bli dödad av nämnda sorts galning för att man tillhör en viss grupp. Den polariserade "vi-mot-dem"-känslan som genomsyrade bombarens sinne och låg bakom hans beteende kommer att bli starkare, med SD som främsta påhejare. Och så så får vi än mer av den varan.

Sedan har vi religionen. Sverigenazisterna skyller detta på islam, mer mainstream debattörer skyller på religiös fanatism. Personligen skyller jag på religion överhuvudtaget och jag är inte rädd för att säga det. Tyvärr är jag ganska ensam om det. De flesta vågar inte stöta sig med så många människor som man gör då man säger att det är de påhittade religiösa irrlärorna som förgiftar människors tänkande i sådan grad att det leder till att några av dem går så här långt. Utan religion skulle vi knappast ha självmordsattentat.
Men det som kommer att hända nu är att religiösa företrädare kommer att fördöma detta attentat och uppmuntra till att föra fram de fredliga aspekterna av religion, underförstått stärka sin egen ställning i samhället.
Jag däremot tänker vara tydlig med att det inte bara är religiös extremism som är problemet, det är religion.

Försvara yttrandefriheten konsekvent

Även i vårt så kallade sekulära samhälle blir de som hädar utsatta för betydande hot från religiösa grupper. Det tydligaste exemplet på senare tid är attackerna på Lars Vilks, något som gör mig nådigt förbannad och där jag oreserverat ställer upp för rätten att teckna vad man vill utan att hotas för det. Det finns dock de politiska grupper som är ute efter att samla billiga poäng på denna händelse. Ni vet vilka jag menar.

För Sverigedemokraterna är Vilks-debatten ett slagträ att använda i deras skambeläggande av muslimer. Detta är genomskinligt då SD inte är konsekventa när de försvarar yttrandefriheten.
I Polen hotas en artist med upp till två års fängelse för att ha uttalat sig nedsättande om Bibeln. I Spanien riskerar en konstnär upp till 192 000 euro i böter för att ha tillagat ett krucifix i en ugn. När dessa människors yttrandefrihet hotas av religiös förföljelse så är SD knäpptysta. Varför? För att det äger rum utanför Sverige och är därmed inte något som SD bryr sig om? För att hädandet är riktat mot kristendomen och inte något som SD är beredda att försvara?

SD är inte yttrandefrihetens försvarare, om nu någon blivit lurad att tro det. SD vill tvärtom gärna begränsa yttrandefriheten för muslimer med förbud mot burkor och minareter - till att börja med. Ett Wilders-inspirerat förbud mot Koranen kommer säkert härnäst.

De äkta försvararna av yttrandefriheten känns igen på en viss egenskap: konsekvens.

Fascisternas falska dikotomi

Jag avskyr både islam och nationalism, speciellt när extremister på båda sidor drar fenomenen så långt att det blir jihadism respektive xenofobi. Islamofascister och högerextremister står idag i konflikt med varandra, men det betyder inte att vi vettiga människor måste välja en av dessa två sidor, vilket de vill få oss att tro.
Ett i raden av många kassa retoriska knep som sverigedemokrater använder sig av är att så fort de får kritik så anklagar de motståndaren för att försvara framväxten av islamism, även om man inte överhuvudtaget sagt något om islam. De vill nämligen skapa bilden av att om man ogillar islam så är SD enda räddningen, och om man ogillar SD så stödjer man islamister. Utifrån detta så vill de vinna röster på sådana händelser som attackerna mot Lars Vilks och den avsky som det väcker hos civiliserade människor.

Men detta är en falsk verklighetsskildring. Vi står inte inför ett val mellan dessa två alternativ. Frihetsälskande människor tar avstånd från alla sorters fascism, vare sig den kommer från islams religiösa dogma eller från SD:s främlingsfientliga isolationism och illa dolda nazism.
Problemet är att om SD lyckas få sin falska dikotomi att dominera debatten så blir det svårare att utöva verklig kritik. Jag vill gå ut hårt för att kritisera militant islamism, men jag är i dagsläget rädd att om jag gör det så hjälper jag en bunt nynazister att komma in i riksdagen. SD gör det alltså svårare att bekämpa islamism, vilket knappast kan ha varit deras syfte (även om de förmodligen driver kampen mot islam främst för att det var den lättaste syndabocken de kunde hitta). När man sedan kritiserar SD så blir man tvungen att värja sig mot att få islamistanklagelser smetade på sig, vilket gör att man blir tvungen att ägna debatten åt helt meningslösa klarlägganden.

Det här måste stoppas. De två fascistlägren ska inte få skapa bilden av att om man är emot den ena sidan så är man automatiskt för den andra. Denna retoriska bluff måste krossas när den än upptäcks. Det är inte enbart fascisternas politiska utspel som ska bemötas, deras vilseledande debattstil måste stoppas så att frihetliga röster kan nå fram i full styrka.

Piratpartister - ut på slagfältet!

Jag märker en enorm skillnad i diskussionerna kring Piratpartiet nu jämfört med förra året. När vi lyckades ta oss in i Europaparlamentet så regerade en bild av att PP är ett seriöst parti som tar upp viktiga aspekter av politiken och som det är en stor poäng i att rösta på. I år så verkar våra belackare dyka upp i enorma skaror. De skriker ur sig att PP är ett skämtparti, en bunt pajasar, en opålitlig och värdelös organisation. De drar upp gamla felaktiga anklagelser som "PP vill bara få tanka film gratis utan att upphovsmännen får betalt", påståenden som jag trodde hade motbevisats och utrotats ur debatten för länge sedan.
Det värsta är dock inte att vi blir bemötta av förolämpningar och lögner från folk som är för lata/envisa/dumma för att tillbringa tre minuter på vår hemsida och läsa vad partiet faktiskt står för. Det värsta är att dessa röster oftast får stå oemotsagda.
Förra året fanns mängder av pirater som omedelbart dök upp och korrigerade falska anklagelser och förklarade att det finns allvarliga problem i samhället som PP erbjuder en lösning på. Av någon anledning verkar dessa piratröster vara frånvarande. Belackarna kan sitta och skrocka tillsammans utan att någon bemöter dem. Det är då de som äger diskussionen, och eventuella åskådare kommer att ta intryck.
Hur kunde detta hända? Hur kunde piratnärvaron på internet minska så dramatiskt att debatten har sjunkit till en nivå som inte var värdig ens 2006?


Just nu är Sverigedemokraterna mest aktiva på nätet. Överallt dyker de upp med blågula profilbilder, skriver om "massinvandring" och "PK-eliten", säger sig vara Sveriges enda räddning undan en påstådd undergång, och hävdar envist att alla rasismanklagelser är en mediekonspiration. De går gärna till attack mot PP eftersom båda partierna kämpar om en vågmästarposition (och märkligt nog om samma väljare till viss del) och därför har de allt att vinna på att sänka PP.
Detta är givetvis en medveten astroturfing för att SD ska verka större än vad de egentligen är, men de lyckas förvånansvärt bra med att verka vara överallt på samma gång. Skillnaden mot PP förra året är att pirater i högre grad är artiga, vältaliga och resonerande, medan SD mest ägnar sig åt envis trollning av alla sidor som ens har ett kommentarsfält. Pirater är argumenterande, sverigedemokrater är aggressiva. De skäms inte för sig heller, eftersom det verkar som att mycket av det sociala stigmat i att vara sverigedemokrat har försvunnit.


Vi får inte låta dem äga det som borde vara PP:s hemmaarena: internet. Vi får inte ta skit på det här viset, då kommer vi att förlora röster. Alla pirater måste ut på slagfältet, omedelbart! Varje gång du ser något förolämpande eller lögnaktigt skrivet om Piratpartiet: svara! Vänta inte, hugg till direkt. Givetvis på ett sätt som visar att du är intelligentare än den som skrev anklagelsen. Var beredd på att bemöta även motargument. Stå för ditt ställningstagande och visa att du är en vettig människa.
Att vi lyckades argumentera trovärdigt i egenskap av vanliga människor gjorde att vi ägde internet förra året. Frånvaron av detta gör att vi förlorar opinionen i år. Det är dags att vinna tillbaka det som är vårt.

Det begränsade tänkandets parti

Sverigedemokraterna har presenterat sin skuggbudget, och de erkänner samtidigt att det är partiets ledning som har beräknat den på egen hand utan hjälp av ekonomiska experter vilket förmodligen säger en del om kvaliteten på uppskattningarna av effekten som ett 90%-igt stopp för invandringen skulle innebära.

Det finns två andra förslag i skuggbudgeten som säger en hel del om vad för slags parti SD är, och varför jag aldrig kommer att rösta på dem. Det ena är minskat utlandsbistånd, det andra är ökade anslag till försvaret (givetvis i samband med återinfört militärt slaveri).
Det är så uppenbart att SD är ett parti som vill förstärka gränserna här i världen. De vill att vi ska minska den hedervärdiga och högst naturliga viljan att hjälpa människor som lever under svåra förhållanden i andra världsdelar. Vad som sker med människor utanför Sveriges gränser verkar SD strunta helt i. Istället vill de att vi ska lägga våra pengar på att rikta vapen utåt och vara rädda för vår omvärld. De vill att vi ska låsa in oss i vårt eget land och sitta med fingret på avtryckaren mot allt som rör sig utanför gränsen.

Personligen så vill jag istället riva ner gränser. Jag vill hjälpa till att utveckla och förbättra tillvaron för människor, oavsett vilket medborgarskap de har. Jag vill att vi ska rusta ned våra vapen och sluta sitta redo att döda varandra. Jag vill ha en värld där nationer inte längre betyder någonting.
Jag tänker ofta på hur vi lever på en liten blå prick i ett gigantiskt tomrum, och i det perspektivet känns det så löjligt att vi människor ägnar oss åt gränsdragningar och krig den lilla tid vi har på en liten planet.
Visst är jag realist nog att förstå att världens gränser inte kommer att rivas i första taget, tyvärr. Men det är dit jag vill arbeta, steg för steg, metodiskt hela tiden mot det målet. Då gäller det att ha visioner som sträcker sig längre än till närmsta tullstation.

SD däremot vill aktivt bura in oss människor i olika territorier och fortsätta nationalismens vansinne. Det är ett parti för människor med små drömmar.

Därför är SD fel svar på islamismen

Sverigedemokraterna har sett en glimrande chans att lägga beslag på en viktig politisk fråga, nämligen den om islamismens framväxt i Europa, för att vinna röster till sin spurt mot riksdagen. Jag håller med om att islams framfart i världen skapar många problem som måste tacklas, men låt mig visa varför en röst på SD är helt fel sätt att göra detta. Jag tänker peka på de bättre alternativ som bör väljas i första hand.

Att kämpa mot religioners auktoritära tendenser, och att försvara det sekulära samhället, är en ädel kamp. Det är en kamp för ett samhälle där varje person får tro vad man vill, samtidigt som man slipper utsättas för förtryck och indoktrinering av andras religiösa föreställningar. Föreningen Humanisterna är ett bra exempel på en organisation som för denna kamp.
Tycker du däremot att islam ska hållas borta för att Sverige ska vara ett kristet land, då har du mycket att förklara. Kristendomen är en lika blodig och diktatorisk religion som islam, och det svenska samhället har liberaliserats trots kristendomen, inte på grund av den. Det är sekulariseringen vi har att tacka för det relativt fria samhälle vi lever i.

Att kämpa mot den förtryckande politik som är en verklighet i de flesta muslimska länder, det är också en ädel kamp. Men det är en kamp som inte riktas mot islam i sig. Vi måste bekämpa alla inskränkningar av vår frihet vare sig de kommer ifrån muslimer, kristna eller icke-religiösa. Det är en kamp som förs i den politiska arenan, men tyvärr verkar inte något nuvarande riksdagsparti vara något jag vill rekommendera för detta, men det finns ändå en del ställen man kan vända sig till.
Poängen är att om du är emot kvinnoförtryck så kämpa för lagar mot kvinnoförtryck, inte lagar mot minareter. Angrip de dåliga fenomenen, inte neutrala saker som du associerar med något dåligt. Om du är villig att inskränka yttrandefriheten för muslimer, då trampar du på de friheter du säger dig försvara.
Samtidigt är detta kontraproduktivt eftersom ett angrepp på fredliga kulturella uttryck underminerar grogrunden för moderat islam, vilket de flesta muslimer utövar, och kan driva folk rakt i armarna på radikala islamister. Islam kan också sekulariseras, om vi ger det en chans.

Om du trots dessa förslag vill stå vid gränsen och stoppa folk för att de kommer från "fel" länder, då är du helt enkelt en xenofob och möjligtvis rasist. Dömer du folk som grupper och inte individer, dömer du folk efter deras härkomst och inte deras handlingar, då är det du som är det största hotet mot demokratin.
SD är inte lösningen, de är en upptrappning av problemet.

Sverigedemokraterna eller Piratpartiet

Det smärtar mig djupt att ens nämna Sverigedemokraterna och Piratpartiet i samma mening, men det finns en värdefull lärdom att dra när man ställer dem mot varandra. Det är två väldigt olika partier, och skillnaden är enorm när det gäller deras syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Jag har mycket svårt att se hur någon kan stå och väga mellan dessa två partier i ett val, men uppenbarligen finns det folk som gör det. När PP skrällde i valet till Europaparlamentet så visade flera undersökningar att de hade tagit flest röster från SD. Flera kommentatorer menade att om inte PP hade ställt upp i valet så hade SD kommit in i parlamentet den här gången. Detta var för mig en stor överraskning, men en högst angenäm sådan.
Förklaringen står nog att finna i den alltid så betydelsefulla gruppen "arga unga män".Det finns många där som hyser ett förakt för sittande politiker och vill utnyttja sin röst till att ge en spark åt det man uppfattar som etablissemanget. På vilket sätt det sker kommer i andra hand. Ena dagen kan det handla om invandringsfrågan, andra dagen om fildelning. Det viktiga är att någon form av missnöje når fram till politikerna. Och det är just här som den viktiga lärdomen finns. Det mest effektiva sättet att hålla SD utanför riksdagen kan vara att fokusera debatten på informationspolitik. Det var vad som hände i EU-valet, och det kan göras igen. Om de arga unga männen blir tillräckligt upprörda kring piratfrågor så tas rampljuset från SD.
Fundera kring detta, alla ni som oroas över SD:s framfart. Personligen skulle jag se det som en vacker dubbelseger att få in PP och hålla SD utanför.

Varning för SD-troll

Det vimlar av SD-positiva kommentarer på Internet i de här dagarna. Speciellt på Newsmill så kommenteras det av SD-anhängare på allt som är på minsta vis kopplat till invandringspolitik eller svenskhet (och mycket som inte är kopplat till det).
Huruvida det är många SD-anhängare som skriver, eller om det är ett fåtal som är väldigt aktiva, går inte att se. Men retoriken som används är så enkelspårig och upprepande att den är lätt att känna igen. Jag tänkte nämna några av mina observationer.

* De är väldigt snabba på att koppla vilka problem som helst i samhället till "massinvandringen" eller "islamiseringen av Sverige", oavsett hur långt den ursprungliga diskussionen var från dessa fenomen.

* Kritiserar man SD så blir man beskylld för att vara en del av "etablissemanget" eller "PK-maffian".

* De brukar ofta beskylla folk för att vara rasister mot svenskar.

* De slänger ur sig ett "SD 2010" när de vill vara tydliga.

Dessa saker är bara några av flera klyschor som upprepas om och om igen så fort det ges tillfälle. Det är ett uppenbart försök av SD att verka som en bred folklig rörelse. Håll utkik efter dessa troll, och slå gärna till mot det de säger. Oddsen är stora att de inte har några mer genomtänkta svar än de slagord som de försöker nöta in hela tiden.

Fördummandet av islamdebatten

Jag kommer förmodligen att göra en hel del islambashing på den här bloggen. Jag gillar inte islam - men det har att göra med att jag inte gillar religion överhuvudtaget.
Problemet just nu är att Sverigedemokraterna försöker kapa hela debatten kring problem med islamistisk fundamentalism, detta för att de ska skrapa ihop röster utan att behöva tala rakt ut om sina politiska drömmar.

Felet som SD gör är att angripa muslimerna som grupp istället för islam som ideologi, och det är en avsevärd skillnad. Det finns mycket som skrämmer när det gäller islam: kvinnoförtryck, sharialagar, jihad etc. Men om man är liberal så är man emot totalitära tendenser oavsett varifrån de kommer. Man pekar inte ut grupper av människor, man pekar ut handlingar. Kampen måste tas på den politiska arenan, men SD vill istället att den ska föras i gränskontrollerna genom att stänga ute folk ur landet genom att säga att de inte passar in.

Egentligen drömmer SD om ett helylle-Sverige där små blonda kristna barn vid namn Mats och Linda står givakt vid Svea banér och äter falukorv till middag. Svarthåriga muslimen Ahmed passar inte in i deras bild av Sverige, och därför använder de frågan om islamistisk fundamentalism för att stänga honom ute.

Gå inte på SD:s dubbelspel! Vi måste bemöta den politiska islamismen, men SD har inte lösningen. De värnar inte vår frihet, de har helt andra mål på sin agenda.