Hahahahahahahahaha! Dagens asgarv! Jag har blivit blockad från att kommentera på Politiskt Inkorrekt. Mina pikar åt byfånerasisterna blev till slut nog, och efter hela två kommentarer ikväll för att bryta mönstret av total konsensus i inskränkthet som råder där så blev jag utsparkad.
Läsning på PI är en studie i lyteskomik. Där hänger grovt rasistiska människor, ni vet de där SD-väljarna som partiet helst inte vill associeras med. Jag har varit inne där några gånger tidigare och kommenterat saker, mest för att ge dem ett avbrott i sin lilla bubbla och få dem att inse att det finns folk som på allvar tycker annorlunda.
Visst, jag kan ha varit lite spydig några gånger, och jag kanske inte höll högsta saklighet alltid. Men jämfört med det genomsnittliga hånet och personangreppen som haglar där så var mina inlägg högst civiliserade. Dock uttryckte jag åsikter som de inte ville se på sin sajt, och då åkte jag ut.
Detta samtidigt som PI hyllar friandet av Geert Wilders som en seger för yttrandefrihet och öppen debatt. Hyckleriet och ironin är skrattretande.
Nej, jag menar inte att allmän yttrandefrihet ska gälla på en privat sajt. De var i sin fulla rätt att sparka ut mig. Men de ger inte något starkt exempel på de principer de säger sig stödja. De kunde ha låtit folk debattera mig och därefter se mina kommentarer drunkna i den stora mängden. Istället valde de det enkla alternativet att hantera en obekväm röst: tysta den.
PI främjar inte öppen debatt. De gillar yttrandefrihet när det gäller deras egna åsikter, annars är den mest till bekymmer.
Men det var nog lika bra det. Att debattera med lurkarna på PI är lika meningslöst som att dunka huvudet i en tegelvägg. Bäst att hålla sig borta från den freakshowen så man inte tappar tilltron till mänskligheten helt.
Visar inlägg med etikett yttrandefrihet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett yttrandefrihet. Visa alla inlägg
onsdag 29 juni 2011
måndag 18 april 2011
Polisanmäl inte studentspex!
Hallands Nation i Lund har blivit polisanmälda för hets mot folkgrupp efter en incident på en maskeradsittning där en frackklädd "slavägare" auktionerade ut tre svartsminkade "slavar". Jag tänker inte ens recensera lämpligheten i skämtet, för det är inte det relevanta i historien. Det som händer nu är att det är upplagt för ännu en vända i världens nya favoritsport: "Att känna sig kränkt och gnälla om det offentligt".
Studentsittningar spårar ur, så är det bara. Senast i onsdags var jag på en sittning där mängden avklädning under tävlingsmomentet skulle ha beskrivits som "nakenchock på fyllefest" om en kvällstidningsreporter varit närvarande. Under mina år på Uppsala Universitet har jag dessutom hört och sett, samt även skrivit och framfört, mängder av skämt som är bra mycket grövre än vad det låter som att Hallandsincidenten var.
Varför är studenthumor stundtals så grov? Är det för att man försöker såra och kränka människor? Nej, det bara är så att ämnen som är tabu blir roliga. Jag får fråga någon av mina psykologvänner om den exakta orsaken, men jag vet bara att om man vågar skämta om kontroversiella ämnen så kan man lätt slå storslam i rolighet, men med den lilla bieffekten att man riskerar att någon tar illa vid sig. Därför är det viktigt att den som ger sig in i ett sådant sammanhang som studentlivet förstår spelreglerna. Man kan förväntas lyssna på skämt man ogillar och sedan skaka av sig det hela, för det var ju trots allt bara ett skämt.
Visst kan skämt slå fel. Om det rör sig om trakasserier eller förtal om enskilda personer, eller någon form av practical joke som resulterar i skada på människor eller egendom, då finns det anledning att se allvarligt på det hela. Men om det rör sig om ren uppvisningshumor ej riktad mot någon enskild människa, då är det att betrakta som ett yttrande. Och ni vet vid det här laget vad jag känner om yttrandefrihet.
Att skicka polisen på någon för att denne fällt ett yttrande hör inte ett demokratiskt land till. Inte ens om detta yttrande var ett fysiskt framförande av grov och kränkande humor. Det talas ofta om att vi måste göra oss av med världens hädelselagar, men vad många debattörer missar är att den svenska lagen om hets mot folkgrupp är de facto en hädelselag. Den stipulerar nämligen att ett yttrande som förmedlar "fel" åsikt blir ett ärende för polis och domstolsväsende som kan utdela straff för det. Behöver jag förklara i detalj varför detta är läskigt?
Sedan behöver även den här historien tillföras lite visdom i form av de två fantastiska orden: Väx upp!
Som vuxen människa ska man om man känner sig kränkt av ett skämt gå och tala om detta för personen som framförde skämtet. Man ska berätta sin syn på saken och kräva en ursäkt. Om man får en ärlig ursäkt så är saken att betrakta som löst. Om man inte får en ursäkt så får man vara ovänner i framtiden.
Vad man INTE ska göra som vuxen människa är att gå till statens väpnade gren och be att våldsmonopolet ska bestraffa personen som skämtade. Det är som att springa till dagisfröken och skvallra, fast tusen gånger värre, och i vuxen ålder.
Har man kommit så långt i livet att man går på universitetet förväntas man kunna hantera konflikter på lämplig nivå, och ett kränkande skämt ska man hantera personligen genom att tala med den som framförde skämtet. Allt annat är mesigt och fegt.
Så lär er skilja på skämt och allvar, lär er hantera konflikter på ett rakt och moget sätt, ge fan i att använda yttrandefrihetsinskränkande lagar, och låt studenter fortsätta skämta grovt!
Studentsittningar spårar ur, så är det bara. Senast i onsdags var jag på en sittning där mängden avklädning under tävlingsmomentet skulle ha beskrivits som "nakenchock på fyllefest" om en kvällstidningsreporter varit närvarande. Under mina år på Uppsala Universitet har jag dessutom hört och sett, samt även skrivit och framfört, mängder av skämt som är bra mycket grövre än vad det låter som att Hallandsincidenten var.
Varför är studenthumor stundtals så grov? Är det för att man försöker såra och kränka människor? Nej, det bara är så att ämnen som är tabu blir roliga. Jag får fråga någon av mina psykologvänner om den exakta orsaken, men jag vet bara att om man vågar skämta om kontroversiella ämnen så kan man lätt slå storslam i rolighet, men med den lilla bieffekten att man riskerar att någon tar illa vid sig. Därför är det viktigt att den som ger sig in i ett sådant sammanhang som studentlivet förstår spelreglerna. Man kan förväntas lyssna på skämt man ogillar och sedan skaka av sig det hela, för det var ju trots allt bara ett skämt.
Visst kan skämt slå fel. Om det rör sig om trakasserier eller förtal om enskilda personer, eller någon form av practical joke som resulterar i skada på människor eller egendom, då finns det anledning att se allvarligt på det hela. Men om det rör sig om ren uppvisningshumor ej riktad mot någon enskild människa, då är det att betrakta som ett yttrande. Och ni vet vid det här laget vad jag känner om yttrandefrihet.
Att skicka polisen på någon för att denne fällt ett yttrande hör inte ett demokratiskt land till. Inte ens om detta yttrande var ett fysiskt framförande av grov och kränkande humor. Det talas ofta om att vi måste göra oss av med världens hädelselagar, men vad många debattörer missar är att den svenska lagen om hets mot folkgrupp är de facto en hädelselag. Den stipulerar nämligen att ett yttrande som förmedlar "fel" åsikt blir ett ärende för polis och domstolsväsende som kan utdela straff för det. Behöver jag förklara i detalj varför detta är läskigt?
Sedan behöver även den här historien tillföras lite visdom i form av de två fantastiska orden: Väx upp!
Som vuxen människa ska man om man känner sig kränkt av ett skämt gå och tala om detta för personen som framförde skämtet. Man ska berätta sin syn på saken och kräva en ursäkt. Om man får en ärlig ursäkt så är saken att betrakta som löst. Om man inte får en ursäkt så får man vara ovänner i framtiden.
Vad man INTE ska göra som vuxen människa är att gå till statens väpnade gren och be att våldsmonopolet ska bestraffa personen som skämtade. Det är som att springa till dagisfröken och skvallra, fast tusen gånger värre, och i vuxen ålder.
Har man kommit så långt i livet att man går på universitetet förväntas man kunna hantera konflikter på lämplig nivå, och ett kränkande skämt ska man hantera personligen genom att tala med den som framförde skämtet. Allt annat är mesigt och fegt.
Så lär er skilja på skämt och allvar, lär er hantera konflikter på ett rakt och moget sätt, ge fan i att använda yttrandefrihetsinskränkande lagar, och låt studenter fortsätta skämta grovt!
Etiketter:
humor,
hädelselag,
yttrandefrihet
söndag 27 juni 2010
Försvara yttrandefriheten konsekvent
Även i vårt så kallade sekulära samhälle blir de som hädar utsatta för betydande hot från religiösa grupper. Det tydligaste exemplet på senare tid är attackerna på Lars Vilks, något som gör mig nådigt förbannad och där jag oreserverat ställer upp för rätten att teckna vad man vill utan att hotas för det. Det finns dock de politiska grupper som är ute efter att samla billiga poäng på denna händelse. Ni vet vilka jag menar.
För Sverigedemokraterna är Vilks-debatten ett slagträ att använda i deras skambeläggande av muslimer. Detta är genomskinligt då SD inte är konsekventa när de försvarar yttrandefriheten.
I Polen hotas en artist med upp till två års fängelse för att ha uttalat sig nedsättande om Bibeln. I Spanien riskerar en konstnär upp till 192 000 euro i böter för att ha tillagat ett krucifix i en ugn. När dessa människors yttrandefrihet hotas av religiös förföljelse så är SD knäpptysta. Varför? För att det äger rum utanför Sverige och är därmed inte något som SD bryr sig om? För att hädandet är riktat mot kristendomen och inte något som SD är beredda att försvara?
SD är inte yttrandefrihetens försvarare, om nu någon blivit lurad att tro det. SD vill tvärtom gärna begränsa yttrandefriheten för muslimer med förbud mot burkor och minareter - till att börja med. Ett Wilders-inspirerat förbud mot Koranen kommer säkert härnäst.
De äkta försvararna av yttrandefriheten känns igen på en viss egenskap: konsekvens.
För Sverigedemokraterna är Vilks-debatten ett slagträ att använda i deras skambeläggande av muslimer. Detta är genomskinligt då SD inte är konsekventa när de försvarar yttrandefriheten.
I Polen hotas en artist med upp till två års fängelse för att ha uttalat sig nedsättande om Bibeln. I Spanien riskerar en konstnär upp till 192 000 euro i böter för att ha tillagat ett krucifix i en ugn. När dessa människors yttrandefrihet hotas av religiös förföljelse så är SD knäpptysta. Varför? För att det äger rum utanför Sverige och är därmed inte något som SD bryr sig om? För att hädandet är riktat mot kristendomen och inte något som SD är beredda att försvara?
SD är inte yttrandefrihetens försvarare, om nu någon blivit lurad att tro det. SD vill tvärtom gärna begränsa yttrandefriheten för muslimer med förbud mot burkor och minareter - till att börja med. Ett Wilders-inspirerat förbud mot Koranen kommer säkert härnäst.
De äkta försvararna av yttrandefriheten känns igen på en viss egenskap: konsekvens.
Etiketter:
religion,
sverigedemokraterna,
yttrandefrihet
tisdag 22 juni 2010
Några goda nyheter
Ibland känns det som att alla politiska beslut i världen fattas av inskränkta idioter som bara är ute efter av att begränsa människors frihet, och det blir mest sådant jag skriver om på den här bloggen i all min ilska och uppgivenhet.
Men ibland tas ändå en del bra beslut som är värda att hyllas. Jag har samlat på mig några bra nyheter från de senaste två veckorna, saker som har klubbats igenom i Sverige och i landet jag kommer att bo i härnäst: Island. Det är följande:
Men ibland tas ändå en del bra beslut som är värda att hyllas. Jag har samlat på mig några bra nyheter från de senaste två veckorna, saker som har klubbats igenom i Sverige och i landet jag kommer att bo i härnäst: Island. Det är följande:
- Ett sprutbytesprogram för narkomaner ska inledas i Stockholm. Detta för att minska smittspridning och därmed rädda människoliv. Det är glädjande att detta drivs igenom trots nykterhetslobbyn som med sin vidriga moralism om vilka substanser man ska få ta in i sin kropp hellre vill låta människor dö än att göra något som ses som att hjälpa folk som tar narkotika.
- Ett genomförandebeslut har klubbats för ombyggnaden av Slussen. Även om mycket återstår att bestämma i detalj så är jag glad att man går framåt i arbetet med att ersätta den fula jobbiga betongkarusellen med något vackrare som är värdigt en modern storstad. Saklig kritik ska självklart få påverka, men vi måste sluta lyssna på de ständiga nej-sägarna som menar att minsta förändring från dagsläget är en katastrof.
- Riksdagen har beslutat att förbudet mot nya kärnreaktorbyggen ska hävas. Detta är viktigt då nya bättre kärnreaktorer är förmodligen det bästa redskapet för att få stabil billig koldioxidfri elförsörjning fram tills dess att fusionskraften kan ta över. MP skjuter sig själva i foten med sin skräckpropaganda och oseriösa kalkyler.
- Det isländska alltinget har enhälligt röstat igenom Icelandic Modern Media Initiative. Jag ska läsa på mer i detalj om detta lagpaket, men det verkar som att det är ett mycket bra initiativ för att skapa världens bästa lagstiftning för yttrandefrihet och pressfrihet. Förhoppningsvis kan detta göra Island till ett journalistiskt paradis och även influera EU-länderna.
- Alltinget har även röstat igenom en könsneutral äktenskapslagstiftning, också detta enhälligt. Det innebär att från den 27 juni kommer Island tillhöra den lilla men växande skara länder som ger homosexuella relationer samma status som heterosexuella tvärtemot de förtryckande religiösa traditionerna.
Där har vi några saker att glädjas åt. Idioterna har tydligen inte full kontroll över världens utveckling.
Etiketter:
Island,
kärnkraft,
narkotika,
Stockholm,
yttrandefrihet
tisdag 11 maj 2010
Rita mer Muhammed
Det finns en väldigt god anledning till att rita så många Muhammed-bilder vi orkar just nu, och det handlar inte om att såra någons känslor. Det handlar om att hot och terror inte ska få löna sig.
Lars Vilks har blivit attackerad vid ett föredrag i Uppsala. Just nu grämer jag mig enormt över att jag inte visste om föredraget så att jag kunde ha gått dit och sett spektaklet med egna ögon, för jag gillar alltid att se ett rejält spektakel.
Samtidigt kommer samma ilska upp igen över att det finns folk som tycker att man ska utöva våld mot någon för att denne har ritat en teckning. Dessa medeltida fasoner måste bemötas med obevekligt motstånd från det sekulära samhället. Ligisterna på föredraget ska ställas inför rätta, och Vilks ska inte behöva be om ursäkt för något, och ingen ska behöva be om ursäkt å hans vägnar.
Nästa vecka är det dags för Everybody Draw Mohammed Day. Poängen är att så många människor som möjligt ritar Muhammed, och jag tänker tjuvstarta idag.
Det finns vissa som tycker att visst ska man få rita Muhammed men man bör inte göra det eftersom det är dumt att förolämpa folk med flit. Men detta handlar inte om att förolämpa, det handlar om att skapa en Streisandeffekt. När man försöker censurera något så kommer uppmärksamheten kring saken ifråga att göra att den ses av långt fler människor än om man inte hade försökt censurera. Ju mer islamisterna angriper yttrandefriheten, desto mer kommer vi att svara med exakt det de angriper. Varje gång Vilks blir hotad så kommer tusentals nya Muhammedteckningar att dyka upp på internet. Islamisterna måste till sist inse att deras våldsamma protester motverkar sina egna syften, och enda sättet att få stopp på Muhammedteckningarna är att helt enkelt strunta i dem tills folk tröttnar på att teckna dem, precis så som man ska svara på förolämpningar i ett civiliserat samhälle.
Så rita din egen Muhammed-teckning, för frihet försvaras bäst genom att användas när den angrips. Här är mitt bidrag:
Lars Vilks har blivit attackerad vid ett föredrag i Uppsala. Just nu grämer jag mig enormt över att jag inte visste om föredraget så att jag kunde ha gått dit och sett spektaklet med egna ögon, för jag gillar alltid att se ett rejält spektakel.
Samtidigt kommer samma ilska upp igen över att det finns folk som tycker att man ska utöva våld mot någon för att denne har ritat en teckning. Dessa medeltida fasoner måste bemötas med obevekligt motstånd från det sekulära samhället. Ligisterna på föredraget ska ställas inför rätta, och Vilks ska inte behöva be om ursäkt för något, och ingen ska behöva be om ursäkt å hans vägnar.
Nästa vecka är det dags för Everybody Draw Mohammed Day. Poängen är att så många människor som möjligt ritar Muhammed, och jag tänker tjuvstarta idag.
Det finns vissa som tycker att visst ska man få rita Muhammed men man bör inte göra det eftersom det är dumt att förolämpa folk med flit. Men detta handlar inte om att förolämpa, det handlar om att skapa en Streisandeffekt. När man försöker censurera något så kommer uppmärksamheten kring saken ifråga att göra att den ses av långt fler människor än om man inte hade försökt censurera. Ju mer islamisterna angriper yttrandefriheten, desto mer kommer vi att svara med exakt det de angriper. Varje gång Vilks blir hotad så kommer tusentals nya Muhammedteckningar att dyka upp på internet. Islamisterna måste till sist inse att deras våldsamma protester motverkar sina egna syften, och enda sättet att få stopp på Muhammedteckningarna är att helt enkelt strunta i dem tills folk tröttnar på att teckna dem, precis så som man ska svara på förolämpningar i ett civiliserat samhälle.
Så rita din egen Muhammed-teckning, för frihet försvaras bäst genom att användas när den angrips. Här är mitt bidrag:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)