Vatikanen kan man verkligen lita på. Så fort det finns något som har att göra med mänsklig befruktning att göra så är de där och ger den exakt motsatta åsikten mot vad allt som är framstegsvänligt. När nu Robert Edwards vunnit Nobelpriset (mycket värdigt) för sitt arbete inom in-vitro-befruktning så är en talesman från Vatikanen ute i media och uttalar sig om hur oetiskt det är, stödd på några grumliga resonemang om att det fruktansvärt att mänskliga embryon avlidit i dylika processer. Man håller alltså fast vid tanken att ett ägg och en spermie sammanslagna är värt oändligt mycket medan ett ägg och en spermie separat är inte värda någonting.
Vatikanen står bara för dogma och verkar sakna all förmåga till att göra ens den enklaste konsekvensanalys. Om man bryr sig om mänskligt liv, såsom abortmotståndare brukar säga sig göra, då bör man jubla över en teknik som gjort det möjligt för hittills nära fyra miljoner barn att födas av ej fertila föräldrar. Ergo, de embryon som dött i processen skulle aldrig ha haft chansen att födas ändå!
Ibland undrar jag om Vatikanen medvetet spelar dumma för att upprätthålla en konsekvent image. Kom ihåg att dessa miffon bara har makt så länge vi låter deras ord ha inflytande.
P.S. Kan alla sluta kalla Robert Edwards för "provrörsbarnens fader"? Det blir liksom lite fel, om ni förstår vad jag menar...
onsdag 6 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar