Eftervalsanalys: Piratpartiet

Piratpartiet fick ett uruselt valresultat, ingen idé att förneka det.
Jag hade inte väntat mig att PP skulle komma in i riksdagen, men jag trodde att att 2% var en rimlig prognos och 1% var lätt inom räckhåll. Nu landade partiet på 0,65%, största parti utanför riksdagen vilket dock är en klen tröst. Symboliskt nog är siffran bara strax över resultatet 2006. Det är väldigt märkligt eftersom partiet som organisation har utvecklats massivt under dessa fyra år, men trots att man gått från okända nybörjare till allmänt känt EU-parti så har väljarstödet till riksdagen knappt ökat alls. Jag använder inte ordet "katastrof" än, jag väntar med det tills jag ser vad en riksdag utan PP orsakar för skada på samhället. Men det är en enorm besvikelse. Ett knytnävsslag och en spottloska i ansiktet på alla som jobbat hårt för partiet.

Varför gick det så här? Jag tror vi får inse att gammelmedia fortfarande är mäktigare än vi vill tro. Jag har flera gånger fått den ärligt menade frågan "Finns Piratpartiet fortfarande?". Väldigt märklig fråga tycker jag som följer med i bloggvärlden och ser att PP är mer aktivt än någonsin. Men syns man inte i de stora tidningarna och TV-kanalerna så är man under radarn för 95% av befolkningen. Det funkar inte att försöka komma in i riksdagen om man ignoreras av de stora etablerade nyhetsförmedlarna. Medieverkligheten har inte kommit speciellt långt.
Men inte ens på internet har vi kunnat äga i år. Jag har märkt att det finns en märklig samling troll som har gått i organiserad offensiv mot PP, de måste verkligen ha känt sig personligt hotade av möjligheten med pirater i riksdagen. Så de har använt sig av förlöjligande, guilt-by-association, gamla klyschor, samt rena lögner, och de har för det mesta kommit undan med det då de tappra pirater som har korrigerat felaktigheterna har varit för få. I den mån det har funnits en bild av PP så har den formats av våra fiender.

Väljarna blev inte lockade. Dels tror jag att folk är för invanda med det traditionella partisystemet, och man kan inte ta till sig ett parti som utformar sitt uppdrag annorlunda. Jag har lagt fram mängder av nyttokalkyler för att visa hur mycket vi hade att vinna på att rösta in PP, men detta har inte lyckats ta sig igenom det första filtret av "Man måste ha ett heltäckande program"-blockering som sitter stenhårt i folks politiska tänkande. Det gick aldrig in i folks huvuden att det fanns stora fördelar med en piratröst ändå.
I övrigt var alla för upptagna med att oroa sig för SD. Högst befogat, men det ledde till att många inte vågade rösta på annat än de etablerade partierna, och det framgick aldrig att en ordentlig offensiv av piratfrämjande skulle kunna ha hållit SD utanför riksdagen. Men ingen ville ta några risker, och det funkade inte, och nu har vi ett fascistiskt parti där vi skulle kunna ha haft ett liberalt istället.

Vart går vi härifrån? Vidare förstås.
Våra fiender har varit snabba att ta tillfället att dödförklara oss, men det är inget att än skitsnack, dålig journalistik och illa dold maffiapropaganda. Piratrörelsen har kanske stannat i växten, men det inte samma sak som att man är död!
Vi har tusentals engagerade medlemmar, två mandat i Europaparlamentet, och dussintals systerpartier världen över. Piratfrågor kommer att fortsätta tas upp, även om det känns kämpigt nu. Det har höjt röster för Falkvinges avgång, men det är fel väg att gå. Dels för att det inte skulle lösa några problem, dels för att en visionär som han är en av PP:s största tillgångar, även om han låter käften glappa vid fel tillfällen ibland.
Jag är inte säker på vad min relation till Piratpartiet blir i framtiden. Jag kommer att fortsätta vara medlem och stödja partiet ideologiskt på alla sätt jag kan, men inför valet 2014 får jag göra en bedömning om det är det bästa alternativet att satsa på eller om vi kanske har fått fram något ännu vassare.