EU är verkligen värt fredspriset

Nobels Fredspris för 2012 kan vara det mest välförtjänta som någonsin tilldelats. Visserligen är det trist opersonligt att ge det till en så stor organisation som EU, men när det ges på meriter så är det oerhört värdigt.

Direkt efter tilldelandet så inleddes en kör av fördömanden från de vanliga belackarna. Det är fashionabelt att hata EU i Sverige, så till den milda grad att man knappast behöver ha belägg för det man säger när man utövar bashingen, och armén av EU-hatare fick givetvis en kollektiv ryggmärgsreflex att dissa tilldelandet på samma vis som man alltid känner sig tvungen att racka ner på allt som ens är kopplat till EU.

Men det finns ett faktum som ingen kan förneka, och som gör det uppenbart hur genomskinligt tom och pressad kritikstormen är: freden i Europa.
Det har aldrig varit krig mellan två EU-stater, trots att dessa stater inluderar länder som har bedrivit mängder av krig genom historien, och däribland varit huvudskådeplatsen för de två blodigaste krig som mänskligheten utkämpat. Det har varit fred i Västeuropa i 67 år, och idag är denna fred även utsträckt österut. Försoningen mellan ärkefienderna Frankrike och Tyskland har hållit ända sedan Andra Världskriget.

EU har spelat en väldigt stor roll i detta genom förhandlingar, samarbete, öppnande av gränser, handel, kulturellt utbyte, ekonomisk interdependens etc. Det är ett faktum som inte ens de mest inbitna EU-hatarna kan förneka - att EU har bidragit i hög grad till att låta hundratals miljoner männskor leva i fred i flera decennier, och det är tamejfan värt ett fredspris!

Det blir närmast pinsamt hur belackarna ändå försöker villa bort korten genom att prata om de brister EU har demokratiskt, strukturellt och byråkratiskt. Ja, jag håller med om det finns mycket som bör förbättras med EU, men det ligger ändå utanför ramen för vad fredspriset innebär, och förändrar inte ovanstående faktum.
De mer kortfattade EU-hatarna slänger på slentrian även ur sig diverse liknelser till diktaturer och skämmer därigenom ut sig med grova brott mot Godwins lag som jag tvivlar starkt att de ens själva tror på. Det är pinsamt att man ska behöva förklara för vuxna människor att EU trots alla sina imperfektioner är inte i närheten lika illa som Nazityskland, Sovjetunionen eller Iran.

Andra väljer att peka på den svåra ekonomiska krisen som flera EU-länder just nu genomgår och menar att det är dålig tajming att ge priset nu. Jag tycker tvärtom - det är utmärkt tajming!
Trots skuldkrisen som tvingat flera länder till recession och enskilda människor till desperation så är vi inte i närheten av att se krig bryta ut i Europa. Låt mig upprepa det för tydlighets skull: vi är långt ifrån att ens ha risk till krigsutbrott! Det är en stor skillnad till hur länderna ifråga agerade i liknande situationer förr i tiden. Det är lätt att publicera foton på kravallpolis, tårgas och brinnande barrikader och låtsas som att det är ett argument, men dessa scener är ljusår ifrån de fruktansvärda scener som utspelade sig i forna krig.

Vad vi ser nu är istället att länderna samarbetar och hjälper varandra. Tyska ledare tvingar inte på Grekland nedskärningar för att vara taskiga, och om man tycker det är fel approach så får man argumentera för det istället för att ägna sig åt fler brott mot Godwins lag och ignorera det faktum att länderna inom EU nu gör vad de kan för att stödja varandra istället för att låta varandras ekonomier krascha. Samarbete är rätt väg att gå, särskilt i svåra tider, och att tilldela fredspriset just nu är ett oerhört starkt statement för att stödja detta och mana till dess fortsättning. Jag hoppas att tilldelningen av priset ger en rejäl skjuts till insatserna att hålla EU samman.

Det problem som Europa står inför är inte mer integration via EU, tvärtom. Det är en återgång till segregation via nationalism som är det verkliga hotet. Att så många människor än idag rutinmässigt delar in andra människor i grupper efter nationalitet och separerar dessa och ställer dem mot varandra är det som hotar freden. Håll det i åtanke när du läser nyheterna om skuldkrisen nästa gång: alla de farligaste riskerna vi står inför har att göra med minskat samarbete, inte ökat. Nationalism är ett gissel som plågar mänskligheten, och insatser för att minska dess inflytande är insatser för långsiktig fred.

EU-hatarna själva illustrerar grupptänket när de gladeligen slänger ur sig beskyllningar och stereotyper kring hela det norska folket utifrån ett beslut som tagits av en liten kommitté. Se inom er själva, och där kommer ni att hitta problemet.

Själv skålar jag för ett av de mest klarsynta fredsprisen någonsin.