Ett ateistiskt filmtips

Det känns inte som att det görs så många filmer med skarp satir av religion, speciellt inte i USA. Därför kändes det så uppfriskande att se "The Invention of Lying", en amerikanskproducerad film, men skapad av brittiske och öppet ateistiske Ricky Gervais. Filmen utspelar sig i en värld där alla människor talar sanning hela tiden, mitt favoritexempel på detta var när huvudpersonens drömtjej säger till honom att hon inte vill bli ihop med honom för han verkar inte ha bra gener, tydligt och öppet vad dejting egentligen handlar om.
Men istället för att bara vara en wacky komedi så tar filmen en intressant vändning efter att huvudpersonen upptäckt att man kan ljuga, och i en känslomässigt stark scen tröstar han sin dödssjuke mor med att det finns ett liv efter döden vilket man välkomnas till av "the man in the sky". Jag ska inte spoila handlingen mer, men det gör inte så mycket att säga att den illustrerar hur det krävdes att någon upptäcker hur man ljuger för att religion ska uppstå.
Väldigt tänkvärd film.

Och när vi ändå är inne på ämnet om religion versus sanning så kan jag rekommendera Sam Harris' kloka ord.

Avgå, Beatrice Ask!

I dagens Sverige har vi en justitieminister som skiter fullständigt i rättsäkerhet. Tydligare än så går det inte att beskriva henne sett från de förslag hon lägger fram.
Hon har tidigare sett till att medieindustrin får begära ut medborgares IP-adresser så de kan bedriva utpressning i privat regi. Hon har sett till att vår internettrafik får filtreras godtyckligt av en myndighet som har misskött sig grovt tidigare.
Många fler episoder kan dras upp, men på bara de senaste dagarna har Ask nog slagit nytt rekord i arrogans. Hon skiter fullständigt i Lagrådets invändningar om hot mot personlig integritet, och vill gå vidare med att minderåriga barn ska kunna tvingas till drogtester. Att polisen systematiskt använder drogtester för att trakassera uppkäftiga personer har undgått Ask helt.
Idag har hon dessutom luftat idén att misstänkta sexköpare ska få kuvert i grälla färger hemskickade så att de ska hängas ut för familj och grannar.
Det är en avsevärd skillnad på att vara misstänkt och att vara dömd, men det verkar inte Ask bry sig om eftersom sexköp är ett så fruktansvärt brott som man måste ta till specialåtgärder mot på ett sätt som man inte gör mot förskingring, misshandel, våldtäkt eller mord. Skitsamma om någon oskyldigt misstänkt drabbas. Offentlig skampåle hämtas direkt från medeltiden och ska användas mot dem som bryter mot statens morallagar.

Att vara justitieminister innebär att man ska värna rättsäkerheten. Beatrice Ask har vid upprepade tillfällen visat sig inte bara oduglig att göra detta, hon har direkt skitit i det. Därför finns det bara en vettig sak för henne att göra: avgå!

När historieskrivning blir politik

Jag tycker det var fel av Sveriges riksdag att ens vilja besluta i frågan om de turkiska övergreppen på armenier 1915 var folkmord eller inte. Politiker är helt fel människor för att skriva historia.
Det ska inte finnas en officiell historieskrivning som folket påtvingas, det är en inskränkning av det fria ordet, forskningen måste få göras utan politiska påtryckningar. Jag kan själv inte svara på om händelserna ifråga var folkmord eller inte. Det överlämnar åt dem som kan saken bättre: professionella historiker. Åsikterna därifrån kommer dock att gå isär, men det beror nog mest på att en "antingen-eller"-definition av begreppet folkmord är för klumpig.
Dagens relationer till Turkiet ska inte alls vara en faktor när man gör bedömningar av historien, men det blir ändå det när politiker engageras i frågan, för politiker är historien bara ett verktyg för vad de vill göra idag.

Men jag försvarar inte på något sätt ilskan från Turkiets håll. Det är inte några anklagelser som riktas mot nu levande människor, så gott som alla som var närvarande 1915 är döda idag. Ändå försöker Turkiet få det att låta som att folkmordsanklagelsen är ett angrepp på dagens turkar. Nationalismen fräter än en gång på logiken.
Man borde kunna göra som Tyskland: erkänna att folkmord begåtts inom det egna landets gränser, och därefter försonas och gå vidare. Att försöka skydda en annan generation från anklagelser om illdåd hjälper ingen.

Fundamentalism är det enda språket vissa människor förstår

Jag avskyr ordet "darwinism". Det visar nämligen på en tendens hos många människor att klumpa ihop allt som har med evolution att göra till ett enda paket som Charles Darwin levererade för 150 år sedan och som inte har förändrats sedan dess. Visst gjorde Darwin den största enskilda insatsen för att förklara livets utveckling, och det ska han ha stor ära för. Men han förklarade inte allt.
Det har skett stora framsteg inom biologin sedan Darwins tid, främst genom framväxten av genetik. Mängder av forskare har kompletterat Darwins teorier och gjort att vi idag har en mycket större förståelse av evolutionen än vad Darwin var i närheten av.
Att tillskriva en enda människa hela konstruktionen av evolutionsteorin är direkt okunnigt. Ändå är det som många människor gör, vilket leder till löjliga konsekvenser som att de kräver att Darwin måste få ifrågasättas, och missar att det är exakt vad forskare har gjort i 150 år nu.
Jag tror det har att göra med hur bokstavstroende människor fungerar. Tror man att Bibeln har varit den eviga och oföränderliga sanningen ända sedan den skrevs då är nog lätt att ha en bild av att andra människor tror att "On the origin of species" är en liknande helig bok som är ofelbar. Tror man på konceptet med heliga texter så kommer man ha väldigt svårt att förstå hur vetenskapen fungerar med dess ständiga testande och vidareutveckling. Allt ifrågasätts och kompletteras. De av oss som ser att evolutionsteorin är sann har inte kommit till den slutsatsen genom att läsa Darwin på samma sätt som religiösa läser Bibeln.
Är man fundamentalist så verkar man tro att alla andra är det också för vad de själva tror på, och det är en inställning som är sorgligt svår att ta sig ur.

Och snälla, sluta använda ordet "darwinism"!