Sätt inte åldersgräns på värktabletter!

Tydligen så sker många självmordsförsök, framförallt bland unga tjejer, genom att de försöker överdosera värktabletter. Jag tror säkert att detta beror på att det är den starkaste medicinen som de flesta människor får tag på. Omedelbart efter att denna nyhet kommit så får vi självklart påhälsning av en expertpanel av paternalister som vill ge råd om hur vi ska skydda människor från sig själva. De tolkar detta som att vi måste göra det svårare för folk att få tag på dessa tabletter. Åldersgränser och övriga restriktioner diskuteras. Detta är djupt tragiskt av så många anledningar.

Till att börja med så kommer folk som vill försöka ta livet av sig alltid att hitta medel till detta. Finns det inga värktabletter att testa med så kan man snart hitta något annat, för som bekant är ALLT giftigt i tillräckligt stor dos. Vanligt koksalt (NaCl) till exempel, sätter man i sig 100 g av det så dör man. Oj, vad fruktansvärt att jag yttrade den informationen! Dags att sätta 18-årsgräns på inköp av salt?
Hittar man inget att förgifta sig med så kan man alltid hitta på något annat, som att hoppa från ett hus. Ska det bli 18-årsgräns på att gå högre än första våningen i byggnader? Okej, detta håller på att urarta i slippery-slope-argumentation, så jag bryter här. Men poängen är att folk som vill ta livet av sig kan göra detta på hur många sätt som helst, och om vi ska sätta åldersgränser på allt som är farligt så finns det inte mycket i världen som barn får vara i närheten av (och det hjälper ju inte ett dugg för den som är över 18 och vill ta livet av sig).
Men om vi nu ska sätta åldersgräns på värktabletter, hur ska det efterlevas? Är det tanken att den 17-åring som har bultande huvudvärk måste be någon köpa ut? För det kommer väl inte vara 18-årsgräns på att inneha värktabletter? Eller...?
Det kommer fortfarande inte finnas åldersgräns på att ta tabletter ur föräldrarnas badrumsskåp. Är det mängden av värktabletter tillgängliga i folks hem som ska minskas? Jag tror de flesta hushåll har ett lager med värktabletter - ska det vara slut på den eran (något som alltså skulle kräva ransonering, eller lås på badrumsskåpen)?

Restriktioner på tillgången av värktabletter drabbar till absolut största del de minst 99% av köparna som använder tabletter för att... gissa vad!... bota värk. Man skulle alltså prioritera bort den stora massans välmående för att försöka rädda den lilla andelen som försöker ta livet av sig med värktabletter i brist på bättre.
Lars Ohly har ohederligheten att skylla värktablettssjälvmordsförsöken på avregleringen av apoteken. Väntat, men ack så korkat. Vill han att läkemedel ska vara jävligt svårt att få tag på, även för de som faktiskt behöver den? Tycker han att Apoteket innan avregleringen (där värktabletter såldes receptfritt och utan åldersgräns) var så mycket bättre på att förhindra detta eftersom självmordsbenägna människor bara orkar gå till ICA?
Nej, det får vara nog med sådant här! Ett paniklarm (märkligt framtvingat av SvD) om en liten grupp människor som gör dumma saker med en medicin ska inte få drabba den stora allmänheten som faktiskt behöver medicinen. Jag hävdar med självsäkerhet att bättre tillgång till dessa läkemedel har långt fler fördelar än nackdelar.

Slutligen vill jag rikta min avsky mot de cyniska människor som tror att man förhindrar självmord genom att införa åldersgränser och att bygga räcken på höga byggnader. Dels eftersom, som jag skrev ovan, folk som vill ta livet alltid kommer att hitta sätt att göra så. Men mest för att sådant är bara att angripa symptomen och inte sjukdomen, och det är ett tecken på att man egentligen inte bryr sig om varför folk mår dåligt, bara de inte mår dåligt så att vi andra måste städa upp röran. För att förhindra självmord så behövs en massiv satsning på psykiatrin och en ökad tillgänglighet så att alla vet var de ska vända sig när de mår dåligt.
Men då kommer väl snart någon jävel och vill införa åldersgräns på att gå till psykolog.