Svenska JAS-plan har nu skickats iväg för att delta i den internationella insatsen i Libyen. Vid en första anblick kan detta tyckas vara ädelt och modigt, men när man studerar detaljerna så visar sig en skamlig feghet hos alla partier inblandade i beslutet.
Värst ut är Sverigedemokraterna. Genom att sätta sig emot insatsen helt gör de sin paradroll som isolationister och visar samtidigt hur oerhört lågt de värderar arabiska människoliv. De andra partierna vill gärna se bättre ut men lyckas inte särskilt långt.
Säkerhetsrådets resolution 1973 röstades igenom den 17:e mars. Våra grannländer Norge och Danmark fattade nästan omedelbart beslut om att delta med stridsflyg, och deras F-16 var på plats vid Medelhavet bara ett par-tre dagar senare och utförde stridsinsatser inom kort.
Men den svenska regeringen, anförda av riksmesen Carl Bildt, avvaktade. Man ursäktade sitt agerande med "Vi är inte med i NATO och måste vänta på en förfrågan". Struntprat! Om den politiska viljan hade funnits så hade svenska plan varit i luften två dagar efter resolutionen antogs. Det fanns inget som hindrade ett snabbt svenskt deltagande, det fanns inget som stod i vägen, förutom det egna lallandet från ynkryggarna i partierna. Alla löjliga teknikaliteter och organisatoriska omvägar som svenska regeringen anförde som ursäkter betyder inte ett jävla dugg för de människor som kämpar för sin frihet och sina liv i Misrata och Brega. Förvänta er ingen förståelse från dem.
Beslutet från riksdagen som till sist gav grönt ljus åt insatsen kom 15 dagar efter FN-resolutionen. 15 dagar är en extremt lång tidsperiod i modern krigföring. Det som har hänt under den tiden är att koalitionspartnerna redan har utraderat Ghadaffis flygvapen. Det som svenska flygplan nu kommer att göra är att patrullera skyarna mot en icke-existerande fiende. Detta är något som har garanterats när Socialdemokraterna lämnade sitt bidrag av ett stort mått feghet vid sidan om regeringens fördröjande.
Det var S som lyckades få igenom kravet på att JAS-planen inte får attackera markmål annat än i självförsvar. Planen kommer alltså inte att hjälpa de stridande rebellerna på marken. De kommer bara att cirkulera ovanför och titta på medan Ghadaffis trupper gör sitt bästa för att slakta frihetskämparna. Det mesta de kan göra nu när de blivit kastrerade av Urban Ahlin är att ägna sig åt spaning och kalla in norrmännen när något behöver bombas.
Det är fegt, ynkligt och svekfullt! Det är ett hån mot svenska skattebetalare att vi har ett stridsflyg som kostat 120 miljarder kronor att utveckla och som politikerna är för mesiga för att använda när det verkligen behövs. Just nu ser det bara ut som att de svenska politikerna vill visa upp sitt gamla prestigeprojekt i hoppet om att kränga fler plan i framtiden.
Men mest av allt är det ett hån mot rebellerna i Libyen. Modiga men underutrustade människor som kämpar för att störta en diktator, och som nu får en impotent svensk uppvisningsinsats som förmodligen inte kommer att hjälpa frihetskampen ett enda dugg, allt signerat en bunt fega politiker som vill ge intrycket av att de hjälper demokratin men som knappt vågar sätta något på spel.
Tur att det finns andra som gör grovjobbet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar