Ett märkligt fenomen som har dykt upp är feministers krav på ett jämställt historieberättande. Det finns de som stör sig på att det nästan bara är män som nämns vid namn i historieböckerna, och nu vill de visst göra någon slags kvotering så att lika många kvinnor som män ska omnämnas, eller på något sätt få kvinnors situation att beskrivas lika mycket som männens.
Politiskt motiverad historierevisionism är något jag finner väldigt läskigt eftersom det är inne på Sanningsministeriets ansvarsområden. Man ska vara väldigt försiktig i att peta i det som framtida generationer kommer att läras som sanningen, och önsketänkande ska hållas utanför det.
Kvinnor har systematiskt förtryckts under världshistorien, och det är inte något vi kan ändra på. De personer som haft direkt inflytande på samhällets politiska, ekonomiska och vetenskapliga utveckling har nästan uteslutande varit män. Så vad vi ska göra? För varje kung som nämns, ska vi också nämna en hemmafru? Varje gång det berättas om ett regeringssammanträde, ska vi också berätta vad som försigick i köket? Knappast. Historieberättande handlar mest om att redogöra för de viktiga förändringar som inträffade, och kvinnors marginaliserade enformiga tillvaro har inte samma vikt.
Men det märkligaste är ändå att det är feminister som föreslår historierevideringen trots att feminismen finner mycket av sitt existensberättigande i historien. Det faktum att kvinnor har varit så marginaliserade är ett varnande exempel, och vi vill inte tillbaka dit.
Så vi ska inte låtsas som att kvinnor har haft större inflytande än vad de egentligen haft bara för att få en 50-50-statistik i historieböckerna. Istället ska vi betona hur kvinnor har varit förtryckta under världshistorien och på så vis se att vi lever i bättre tider nu.
fredag 14 maj 2010
tisdag 11 maj 2010
Rita mer Muhammed
Det finns en väldigt god anledning till att rita så många Muhammed-bilder vi orkar just nu, och det handlar inte om att såra någons känslor. Det handlar om att hot och terror inte ska få löna sig.
Lars Vilks har blivit attackerad vid ett föredrag i Uppsala. Just nu grämer jag mig enormt över att jag inte visste om föredraget så att jag kunde ha gått dit och sett spektaklet med egna ögon, för jag gillar alltid att se ett rejält spektakel.
Samtidigt kommer samma ilska upp igen över att det finns folk som tycker att man ska utöva våld mot någon för att denne har ritat en teckning. Dessa medeltida fasoner måste bemötas med obevekligt motstånd från det sekulära samhället. Ligisterna på föredraget ska ställas inför rätta, och Vilks ska inte behöva be om ursäkt för något, och ingen ska behöva be om ursäkt å hans vägnar.
Nästa vecka är det dags för Everybody Draw Mohammed Day. Poängen är att så många människor som möjligt ritar Muhammed, och jag tänker tjuvstarta idag.
Det finns vissa som tycker att visst ska man få rita Muhammed men man bör inte göra det eftersom det är dumt att förolämpa folk med flit. Men detta handlar inte om att förolämpa, det handlar om att skapa en Streisandeffekt. När man försöker censurera något så kommer uppmärksamheten kring saken ifråga att göra att den ses av långt fler människor än om man inte hade försökt censurera. Ju mer islamisterna angriper yttrandefriheten, desto mer kommer vi att svara med exakt det de angriper. Varje gång Vilks blir hotad så kommer tusentals nya Muhammedteckningar att dyka upp på internet. Islamisterna måste till sist inse att deras våldsamma protester motverkar sina egna syften, och enda sättet att få stopp på Muhammedteckningarna är att helt enkelt strunta i dem tills folk tröttnar på att teckna dem, precis så som man ska svara på förolämpningar i ett civiliserat samhälle.
Så rita din egen Muhammed-teckning, för frihet försvaras bäst genom att användas när den angrips. Här är mitt bidrag:
Lars Vilks har blivit attackerad vid ett föredrag i Uppsala. Just nu grämer jag mig enormt över att jag inte visste om föredraget så att jag kunde ha gått dit och sett spektaklet med egna ögon, för jag gillar alltid att se ett rejält spektakel.
Samtidigt kommer samma ilska upp igen över att det finns folk som tycker att man ska utöva våld mot någon för att denne har ritat en teckning. Dessa medeltida fasoner måste bemötas med obevekligt motstånd från det sekulära samhället. Ligisterna på föredraget ska ställas inför rätta, och Vilks ska inte behöva be om ursäkt för något, och ingen ska behöva be om ursäkt å hans vägnar.
Nästa vecka är det dags för Everybody Draw Mohammed Day. Poängen är att så många människor som möjligt ritar Muhammed, och jag tänker tjuvstarta idag.
Det finns vissa som tycker att visst ska man få rita Muhammed men man bör inte göra det eftersom det är dumt att förolämpa folk med flit. Men detta handlar inte om att förolämpa, det handlar om att skapa en Streisandeffekt. När man försöker censurera något så kommer uppmärksamheten kring saken ifråga att göra att den ses av långt fler människor än om man inte hade försökt censurera. Ju mer islamisterna angriper yttrandefriheten, desto mer kommer vi att svara med exakt det de angriper. Varje gång Vilks blir hotad så kommer tusentals nya Muhammedteckningar att dyka upp på internet. Islamisterna måste till sist inse att deras våldsamma protester motverkar sina egna syften, och enda sättet att få stopp på Muhammedteckningarna är att helt enkelt strunta i dem tills folk tröttnar på att teckna dem, precis så som man ska svara på förolämpningar i ett civiliserat samhälle.
Så rita din egen Muhammed-teckning, för frihet försvaras bäst genom att användas när den angrips. Här är mitt bidrag:
måndag 3 maj 2010
Att slutförvara kärnavfallet kan bli ett dyrt misstag
Det avfall som genereras av dagens kärnreaktorer kommer att vara farligt radioaktivt i över 100 000 år, och då känns det som att det bästa att göra av det är att begrava i tjocka kapslar långt ner i geologiskt stabilt urberg och sedan se till att ingen kommer i närheten av det.
Problemet med denna bedömning är att det är det bästa vi kan göra med dagens teknik, och det känns som en rimlig gissning att kärnkraftstekniken kommer att förändras en hel del under de kommande 100 000 åren. Det är rent av naivt att tro att det bästa vi kan göra är att slutförvara avfallet för överskådlig framtid. Det kommer kanske bara dröja några decennier innan vi kan neutralisera det istället.
Jag är visserligen inte lika skarp på kärnfysik som jag var när jag var 10 år gammal och slukade böcker i ämnet, men jag försöker hålla mig uppdaterad. Många forskare tror att inom några decennier kan vi ha reaktorer som kan drivas på dagens avfall vilket kommer att kraftigt reducera både mängden och halveringstiden på resterna. Så kallade bridreaktorer kan alltså nästintill neutralisera det radioaktiva avfallet och dessutom få ut energi ur det.
Tekniken är dock svår att bemästra än, men även om det tar 50 år innan vi har sådana reaktorer på plats i stor skala så är det värt att jämföra med 100 000 års slutförvaring.
Även om vi inte skulle få fram bridreaktorer av det slaget så kan vi mycket väl ha kommersiella fusionsreaktorer på plats om 50 år, och det vore rent sagolikt eftersom vi då skulle ha tillgång till mer energi än vad vi kommer veta vad vi ska använda den till. Då skulle det kunna bli lönsamt att använda energi till att oskadliggöra kärnavfallet och därmed bli av med en stor miljöfara. Med tillräckligt mycket energi kan man klyva avfallet till helt ofarliga isotoper. Återigen teknik som inte finns idag, men som med stor sannolikhet kommer vara tillgänglig i framtiden.
Med allt detta i åtanke så tror jag att det kan vara en grov felinvestering att bygga det svenska slutförvaret i Forsmark för 25 miljarder kronor. Det kan mycket väl bli så att Sverige genomför projektet och känner sig stolta över att vara det första landet i världen med ett slutförvar, bara för att några år senare finna sig i en värld där avfallet går att oskadliggöra, och den bästa lösningen är börja att gräva upp skiten igen och ta itu med den på riktigt istället för att sopa under mattan.
Därför tror jag att det är bäst att avfallet tills vidare får ligga kvar i mellanlagret Clab, och att pengarna som skulle gå till ett slutförvar istället investeras i nya generationer av reaktorer. När vi snackar om tidsperioder på över 100 000 år så är det väldigt okej att vara teknikoptimist.
Problemet med denna bedömning är att det är det bästa vi kan göra med dagens teknik, och det känns som en rimlig gissning att kärnkraftstekniken kommer att förändras en hel del under de kommande 100 000 åren. Det är rent av naivt att tro att det bästa vi kan göra är att slutförvara avfallet för överskådlig framtid. Det kommer kanske bara dröja några decennier innan vi kan neutralisera det istället.
Jag är visserligen inte lika skarp på kärnfysik som jag var när jag var 10 år gammal och slukade böcker i ämnet, men jag försöker hålla mig uppdaterad. Många forskare tror att inom några decennier kan vi ha reaktorer som kan drivas på dagens avfall vilket kommer att kraftigt reducera både mängden och halveringstiden på resterna. Så kallade bridreaktorer kan alltså nästintill neutralisera det radioaktiva avfallet och dessutom få ut energi ur det.
Tekniken är dock svår att bemästra än, men även om det tar 50 år innan vi har sådana reaktorer på plats i stor skala så är det värt att jämföra med 100 000 års slutförvaring.
Även om vi inte skulle få fram bridreaktorer av det slaget så kan vi mycket väl ha kommersiella fusionsreaktorer på plats om 50 år, och det vore rent sagolikt eftersom vi då skulle ha tillgång till mer energi än vad vi kommer veta vad vi ska använda den till. Då skulle det kunna bli lönsamt att använda energi till att oskadliggöra kärnavfallet och därmed bli av med en stor miljöfara. Med tillräckligt mycket energi kan man klyva avfallet till helt ofarliga isotoper. Återigen teknik som inte finns idag, men som med stor sannolikhet kommer vara tillgänglig i framtiden.
Med allt detta i åtanke så tror jag att det kan vara en grov felinvestering att bygga det svenska slutförvaret i Forsmark för 25 miljarder kronor. Det kan mycket väl bli så att Sverige genomför projektet och känner sig stolta över att vara det första landet i världen med ett slutförvar, bara för att några år senare finna sig i en värld där avfallet går att oskadliggöra, och den bästa lösningen är börja att gräva upp skiten igen och ta itu med den på riktigt istället för att sopa under mattan.
Därför tror jag att det är bäst att avfallet tills vidare får ligga kvar i mellanlagret Clab, och att pengarna som skulle gå till ett slutförvar istället investeras i nya generationer av reaktorer. När vi snackar om tidsperioder på över 100 000 år så är det väldigt okej att vara teknikoptimist.
torsdag 22 april 2010
Belgien kastar ut liberalismen
Belgien är på väg att lagstifta mot burkor, och det gör mig oerhört ledsen att se att människor i dagens Europa har en så relativistisk syn på frihet. Alla säger sig gilla frihet men så fort man ser något man inte gillar så vill man förbjuda det, och säger sig göra det av liberala skäl. Detta är inte liberalism, det är fascism.
Jag gillar inte heller burkor, men det har inte ett dugg med saken att göra. Alla tänkbara argument mot burkor kommer aldrig att övertrumfa det faktum att staten inte har att göra med hur medborgarna klär sig. Det är vidrigt att sådana här lagar drivs igenom av folk som har mage att kalla sig liberala. Man säger sig vilja befria kvinnorna bakom burkorna, men man gör det med diktatoriska metoder. Det går faktiskt att ha på sig en burka av egen fri vilja. Vad är poängen med att kämpa mot förtryck om man förråder de principer man säger sig skydda?
Uttalanden görs om att det skulle vara en rättighet att få se andra människors ansikten. Och var kom det påståendet ifrån? Det bara dök upp i debatten helt plötsligt. Någon hittade på att "det här är en rättighet" och baserar sedan sin argumentation på det. Men det funkar inte att man ska få hitta på att saker är rättigheter. Nyckeln till att förstå detta är att det inte kan vara en rättighet att avkräva andra människor vissa beteenden, speciellt inte när det gäller deras privatliv.
Uppfattningen om demokrati i dagens Europa är tydligen att vad än majoriteten vill är rätt. Men det är ett väldigt olyckligt tankefel. Bara för att 99% vill slå på 1% så blir inte misshandel rätt. Vi måste stoppa den här utvecklingen mot en majoritetstyranni som tycker sig få kränka individer hur som helst. Jag tänker inte ens ta upp andra argument i debatten, för jag tycker att det jag skrivit ovan är långt viktigare än allt annat som framförts både för och emot ett burkaförbud. Ni får gå någon annanstans om ni vill fundera på vad som krävs för att bryta mot frihetliga principer.
Nästa gång jag är i Belgien ska jag ta på mig en burka, sätta mig på en parkbänk och se vad som händer. Om en frivilligt maskerad person minding his own business blir arresterad då visar det tydligt på lagens absurditet.
UPPDATERING: Burkaförbudet verkar fördröjas av en belgisk regeringskris, som jag hoppas varar länge om de belgiska folkvalda tänker envisas med att föra fram idiotiska morallagar. Deras regering verkar inte hålla eftersom... wait for it... de som talar olika språk i landet inte kan komma överens! Jag återkommer i en senare bloggpost till språkskillnaders splittrande kraft.
Jag gillar inte heller burkor, men det har inte ett dugg med saken att göra. Alla tänkbara argument mot burkor kommer aldrig att övertrumfa det faktum att staten inte har att göra med hur medborgarna klär sig. Det är vidrigt att sådana här lagar drivs igenom av folk som har mage att kalla sig liberala. Man säger sig vilja befria kvinnorna bakom burkorna, men man gör det med diktatoriska metoder. Det går faktiskt att ha på sig en burka av egen fri vilja. Vad är poängen med att kämpa mot förtryck om man förråder de principer man säger sig skydda?
Uttalanden görs om att det skulle vara en rättighet att få se andra människors ansikten. Och var kom det påståendet ifrån? Det bara dök upp i debatten helt plötsligt. Någon hittade på att "det här är en rättighet" och baserar sedan sin argumentation på det. Men det funkar inte att man ska få hitta på att saker är rättigheter. Nyckeln till att förstå detta är att det inte kan vara en rättighet att avkräva andra människor vissa beteenden, speciellt inte när det gäller deras privatliv.
Uppfattningen om demokrati i dagens Europa är tydligen att vad än majoriteten vill är rätt. Men det är ett väldigt olyckligt tankefel. Bara för att 99% vill slå på 1% så blir inte misshandel rätt. Vi måste stoppa den här utvecklingen mot en majoritetstyranni som tycker sig få kränka individer hur som helst. Jag tänker inte ens ta upp andra argument i debatten, för jag tycker att det jag skrivit ovan är långt viktigare än allt annat som framförts både för och emot ett burkaförbud. Ni får gå någon annanstans om ni vill fundera på vad som krävs för att bryta mot frihetliga principer.
Nästa gång jag är i Belgien ska jag ta på mig en burka, sätta mig på en parkbänk och se vad som händer. Om en frivilligt maskerad person minding his own business blir arresterad då visar det tydligt på lagens absurditet.
UPPDATERING: Burkaförbudet verkar fördröjas av en belgisk regeringskris, som jag hoppas varar länge om de belgiska folkvalda tänker envisas med att föra fram idiotiska morallagar. Deras regering verkar inte hålla eftersom... wait for it... de som talar olika språk i landet inte kan komma överens! Jag återkommer i en senare bloggpost till språkskillnaders splittrande kraft.
lördag 17 april 2010
Ett år sedan Pirate Bay-domen
På årsdagen av det svenska rättsväsendets största blunder någonsin så publicerar Rick Falkvinge en debattartikel på Aftonbladets hemsida. Artikeln plockades dock bort av redaktionen med ursäkten att den ska faktagranskas. Lyckligtvis finns artikeln att läsa på Ricks blogg.
Hela historien är märklig då Aftonbladet och faktagranskning är två begrepp som inte är så nära förknippade med varandra. Närmare bestämt publicerar Aftonbladet vad för skit som helst som kan förväntas sälja lösnummer och annonsplatser, och det där med att kolla fakta verkar man aldrig bry sig om. Jag har även sett många debattartiklar med uppenbara faktafel. Så fort en anti-pirat skriver en debattartikel så brukar den som regel drypa av faktafel eftersom de annars skulle ha svårt att få sina löjliga argument att låta vettiga för intelligentare organismer än fiskmåsar.
Någon måste alltså ha skrämt Aftonbladet till tystnad denna gång, och det är extra märkligt då Ricks artikel inte innehåller några nya avslöjanden och inget som skulle kunna klassas som förtal. Det är tydligen så upphovsrättsdebatten går till idag att kritiska röster tystas.
För övrigt så tappar Piratpartiet medlemmar dessa dagar. Svenska Dagbladet försöker få det att låta som en nyhet trots att det har varit högst väntat att många av dem som gick med i partiet i ren ilska över Pirate Bay-domen inte skulle förnya sitt medlemskap ett år senare.
Piratpartiet är trots detta väldigt stort, det kommer inte ta någon skada av varken medlemstapp eller kvällsblaskecensur. Det är nog snarare positivt att årsdagen uppmärksammas så vi kan få igång valrörelsen till det viktigaste svenska valet någonsin.
Själv står jag på piratsidan som aldrig förr.
Hela historien är märklig då Aftonbladet och faktagranskning är två begrepp som inte är så nära förknippade med varandra. Närmare bestämt publicerar Aftonbladet vad för skit som helst som kan förväntas sälja lösnummer och annonsplatser, och det där med att kolla fakta verkar man aldrig bry sig om. Jag har även sett många debattartiklar med uppenbara faktafel. Så fort en anti-pirat skriver en debattartikel så brukar den som regel drypa av faktafel eftersom de annars skulle ha svårt att få sina löjliga argument att låta vettiga för intelligentare organismer än fiskmåsar.
Någon måste alltså ha skrämt Aftonbladet till tystnad denna gång, och det är extra märkligt då Ricks artikel inte innehåller några nya avslöjanden och inget som skulle kunna klassas som förtal. Det är tydligen så upphovsrättsdebatten går till idag att kritiska röster tystas.
För övrigt så tappar Piratpartiet medlemmar dessa dagar. Svenska Dagbladet försöker få det att låta som en nyhet trots att det har varit högst väntat att många av dem som gick med i partiet i ren ilska över Pirate Bay-domen inte skulle förnya sitt medlemskap ett år senare.
Piratpartiet är trots detta väldigt stort, det kommer inte ta någon skada av varken medlemstapp eller kvällsblaskecensur. Det är nog snarare positivt att årsdagen uppmärksammas så vi kan få igång valrörelsen till det viktigaste svenska valet någonsin.
Själv står jag på piratsidan som aldrig förr.
Alla måste få vara politiker
Jan Rejdnell och Alexander Bard skriver på Newsmill att "Krav på arbetslivserfarenhet ska vara nödvändig för att få inneha politiska poster"
Tanken bakom det är god. Våra politiker bör vara kompetenta på annat än internt partiarbete. Men det som herrarna har missat är att om man ställer upp villkor för att någon ska få inneha en politisk post så trampar man på en av de mest grundläggande rättigheterna som finns i en demokrati, nämligen den att varje myndig medborgare ska få engagera sig i politiken.
Det ska inte spela någon roll vad för bakgrund du kommer ifrån. Vem som helst ska ha rätt att ge sig in i poltiken och ska ha rätt att kandidera till vilken post som helst.
Men hur gör man för att få fram de kompetenta politiker som vi alla efterfrågar? Genom att rösta såklart. Det går inte att förvänta sig att alla kandidater ska vara framsorterade med de rätta meriterna, dels för att i ett demokratiskt samhälle så ska ingen få sitta och lagstifta om vilka meriter som är "rätt", men även för att om du som väljare vill veta att du röstar på en person som motsvarar dina förväntningar så får du ta reda på detta innan du kliver in i valbåset.
Tanken bakom det är god. Våra politiker bör vara kompetenta på annat än internt partiarbete. Men det som herrarna har missat är att om man ställer upp villkor för att någon ska få inneha en politisk post så trampar man på en av de mest grundläggande rättigheterna som finns i en demokrati, nämligen den att varje myndig medborgare ska få engagera sig i politiken.
Det ska inte spela någon roll vad för bakgrund du kommer ifrån. Vem som helst ska ha rätt att ge sig in i poltiken och ska ha rätt att kandidera till vilken post som helst.
Men hur gör man för att få fram de kompetenta politiker som vi alla efterfrågar? Genom att rösta såklart. Det går inte att förvänta sig att alla kandidater ska vara framsorterade med de rätta meriterna, dels för att i ett demokratiskt samhälle så ska ingen få sitta och lagstifta om vilka meriter som är "rätt", men även för att om du som väljare vill veta att du röstar på en person som motsvarar dina förväntningar så får du ta reda på detta innan du kliver in i valbåset.
måndag 12 april 2010
Värnplikt är slaveri
Trots sin iver att pissa på allt vad liberalism heter så har alliansregeringen ändå lyckats genomföra några frihetliga reformer under denna mandatperiod, kanske bara av en slump när de singlade slant om vilken politik de skulle föra, men det finns hursomhelst vissa saker att glädjas åt. En sådan är att värnplikten avskaffas.
Värnplikt är nämligen slaveri. Det går knappast att formulera det bättre än vad Henrik Unné gör på Newsmill: "När någon människa eller stat, med våld eller hot om våld, tvingar en annan människa att göra något åt henne, utan den andra människans medgivande, då är det definitionsmässigt slaveri. Värnplikten är en, med hot om fängelsestraff, påtvingad ofrivillig tjänstgöring. Den är slaveri, med staten som slavdrivaren"
Unné vill med detta även kontra Göran Greiders förslag om att den militära värnplikten ska ersättas med en social värnplikt där alla unga människor ska tvingas till ett års slitjobb i vård, skola eller omsorg där det behövs folk. Det menat som en slags moralisk uppfostran som ska skapa bättre medborgare.
Hur kommer det sig att i dagens Sverige finns det personer som tycker att det är en bra idé att tvinga andra människor till ett års arbete för att fostra dem till en subjektiv bild av vad en god medborgare är? Hur kommer det sig att respekten för människors fria val är så låg att förslag om utökat statligt slaveri mottas med gillande kommentarer? Greiders sociala värnplikt skiljer sig inte i princip, bara i omfattning, från slaveriet i kommunistiska regimer som Sovjetunionen och Kampuchea.
Det är förmodligen för att vi är så vana vid militär värnplikt att det ses som en naturlig del av samhället. Vi har blivit lurade till att tro att vi inte skulle kunna försvara oss från ryssens angrepp om vi inte kunde tvinga unga män att tjänstgöra i armén. Vi har blivit indoktrinerade till att tycka att nationens bästa står över individens frihet.
Dessa idéer är en börda vi måste kasta av oss. Nationens syfte är att värna individen, inte tvärtom. Nästa gång du läser en text om svenska försvaret, testa då att byta ut orden "värnpliktiga" och "värnplikt" till "slavar" respektive "bomullsplockning" och känn på hur det låter. Ganska snart komer du inse att det är något jävligt ruttet med Greider & Co:s förslag på hur man enkelt fyller tomma platser i vården, och du kommer liksom jag att glädjas åt att den sista formen av statligt slaveri i Sverige snart är avskaffat.
Värnplikt är nämligen slaveri. Det går knappast att formulera det bättre än vad Henrik Unné gör på Newsmill: "När någon människa eller stat, med våld eller hot om våld, tvingar en annan människa att göra något åt henne, utan den andra människans medgivande, då är det definitionsmässigt slaveri. Värnplikten är en, med hot om fängelsestraff, påtvingad ofrivillig tjänstgöring. Den är slaveri, med staten som slavdrivaren"
Unné vill med detta även kontra Göran Greiders förslag om att den militära värnplikten ska ersättas med en social värnplikt där alla unga människor ska tvingas till ett års slitjobb i vård, skola eller omsorg där det behövs folk. Det menat som en slags moralisk uppfostran som ska skapa bättre medborgare.
Hur kommer det sig att i dagens Sverige finns det personer som tycker att det är en bra idé att tvinga andra människor till ett års arbete för att fostra dem till en subjektiv bild av vad en god medborgare är? Hur kommer det sig att respekten för människors fria val är så låg att förslag om utökat statligt slaveri mottas med gillande kommentarer? Greiders sociala värnplikt skiljer sig inte i princip, bara i omfattning, från slaveriet i kommunistiska regimer som Sovjetunionen och Kampuchea.
Det är förmodligen för att vi är så vana vid militär värnplikt att det ses som en naturlig del av samhället. Vi har blivit lurade till att tro att vi inte skulle kunna försvara oss från ryssens angrepp om vi inte kunde tvinga unga män att tjänstgöra i armén. Vi har blivit indoktrinerade till att tycka att nationens bästa står över individens frihet.
Dessa idéer är en börda vi måste kasta av oss. Nationens syfte är att värna individen, inte tvärtom. Nästa gång du läser en text om svenska försvaret, testa då att byta ut orden "värnpliktiga" och "värnplikt" till "slavar" respektive "bomullsplockning" och känn på hur det låter. Ganska snart komer du inse att det är något jävligt ruttet med Greider & Co:s förslag på hur man enkelt fyller tomma platser i vården, och du kommer liksom jag att glädjas åt att den sista formen av statligt slaveri i Sverige snart är avskaffat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)